Nedan rullar bloggen. Den är skapad för att vara ett tillskott i isjaktseglandet. Det har varit 10ggr fler unika besökare på en månad än deltagare på regattorna. Många positiva kommentater gör att det är kul att skriva. Dessutom hjälper skrivandet mig att reda ut vissa tankar. Det är inte helt ovanligt att jag skrivit en text om något och medan jag skriver inser jag att jag är fel ute eller kommer på något nytt. Därför kommer jag att fortsätta att skriva ner mina erfarenheter och tankar. 

Övriga delar av hemsidan ligger oftast orörda. Det innebäratt gamla tankar som jag skrev som nybörjare finns här och där. Ta till dig det du tycker verkar rimligt.

Varje fredag under säsong kommer ett stycke som heter fredagsfrågan eller fredagsmys beroende om jag fått en fråga eller inte. Ambitionen är att publicera mellan 16 och 18.

2019 > 10

Jag vet inte om denna facebooktråd går att nå utan att vara medlem. Jag lägger ut den ändå.

https://www.facebook.com/groups/vetenskapochfolkbildning/permalink/10157064095118621?sfns=mo

Läs hela inlägget »

Bernhard och Tore seglar XV. Deras medar har jag slipat förut. Nu skall de få nya slipningen. Det intressantaste blir deras styrmed som tar mycket av vikten. Den gamla har världens kortaste åkyta. Med 60cm åkyta på den kommer den bli mer trögstyrd, men få bättre glid. Skillnaden är dramatisk och deras utlåtande efter kommer att bli väldigt intressant.

Giggen/hållaren är en ny som är väldigt flexibel. Tanken är att möjliggöra slipning av olika former. Nu passar långa, korta och tjocka medar. Nackdelen är att den är lite bökig. När meden är uppsatt är höjdjusteringen jättebra. Vinkeln har i nuläget ingen skala, så det blir till att slipa lite, mäta och justera.

Bernhard var väldigt insatt i fördelarna och har höga förväntningar. Lång åkyta ger bra lyft upp ur isen och konkav slipning ger ännu mer lyft ju mer meden sjunker ner. 

Vi pratade om hur dåligt en konvex yta på stålets anläggningsyta måste vara. Ju mer meden sjunker ner desto brantare blir metallen....Usch!

Jag nämnde även diskussionen vi haft om oliksidig slipning. Han gillar den idén. Hans nackdel är att deras medar är så sjukt stora och dyra. De har två uppsättningar.

Läs hela inlägget »

Jag har börjat tänka på kurvan igen efter att ha tittat på senaste filmen. Fan vad fint det blev! Ofta på höstarna funderar jag sönder något jag håller på med så att det till slut är världens bästa pryl. Samma känsla infinner sig nu. Med några år i klassen vet jag att det oftast inte blir så stor skillnad med olika förbättringar. Fast det klart, skrovet hjälpte ju till. Och plankan, vilken skillnad! För att inte tala om masterna. Jag kan hålla kvar min goa känsla kring medkurvan, kanske, kanske träffar en jämn egg isen lite mer smooth. En skarphet eller puckel längs eggen kanske ligger i isen och skär hela, hela, hela startrakan när man behöver höjden och glidet som mest för att accelerera som kompisarna bredvid. Det är en känsla i kroppen att förvänta sig ett tyst, fint glid på en läns i lätt vind. När man ser hur fint det svarta rullar längs eggen tycks det vara en fördel gentemot en mutteregg. En egg som vickar fram det svarta som en mutter kan inte vara snabb.....Känns det som.......
 

Läs hela inlägget »

Efter en vecka som upplevdes som jobbig sitter jag på utedasset på landet med öppen dörr. Det är väldigt avkopplande att komma hit.
Det blev bara lite valberedningsjobb i veckan. Oscar är en riktig klippa. Pojken börjar bli man.
Det enda jag delar med mig av denna gång är ett klipp från Red Bull. Det anspelar på diskussionen om förstaget. Så här ser ett F1-team på saken.
https://youtu.be/iptAkpqjtMQ

Läs hela inlägget »

Jag könner en jätteduktig riggare, Jesper. Han sa en gång att någon test visat att diametern på en vajer inte påverkar motståndet så mycket. Min känsla för fysik stretar emot respekten för hans kunskap. Jag har gått på hans utsaga sedan dess.

Med anledning av en diskussion i ämnet luskade jag lite. Målet var en tabell för olika vajrar. Det visade sig vara väl undangömt. Däremot finns en formel.
Följande siffror måste fram för att räkna fram luftmotståndet.
C är luftmotståndskoefficienten, beroende på föremålets strömlinjeform. En vajer är cirkulär och har en räfflad yta. Talet för det kan bli svårt att ta fram.
ρ är luftens densitet.
A är föremålets tvärsnittsarea.
v är föremålets relativa hastighet genom luften
Siffrorna multipliceras, i princip, med varandra
Vi behöver inte räkna ut luftmotståndet för att kunna dra en slutsats. När man tittar på den variabel vi intresserar oss för nu, diametern, kan man konstatera att den påverkar luftmotståndet proportionellt mot sin storlek. Tvärsnittsarean är proportionell mot diametern.
Detta betyder att luftmotståndet ökar lika mycket som man ökar storleken på vajern. En 4mm vajers luftmotstånd är 1/4 större än för en 3mm.
Nu går ju inte detta, men om man gör allt på isjakten 1/4 bättre skulle man bli rätt snabb. Alltså är det värt att byta förstag till 3mm om det håller och man har råd och ork.

Läs hela inlägget »

Svart kallar vi området som inte släpper igenom ljus när man ställer upp en med på en linjal med ljus bakom, en ljuslinjal.
 
Det talas ibland om hur långt det svarta skall vara och var det skall vara placerat.
 
Vilken punkt hamnar rakt under medbulten? Den som ligger närmast bulthålet såklart. Man kan alltså inte flytta punkten som ligger rakt under hålet mer än att slipa snett så att det blir liiite närmare framåt eller bakåt. Tänk dig ett stort hjul med axeln ¼diameter från centrum. Vilken punkt på hjulet hamnar neråt? Den som ligger 90grader (inte korrekt på en cirkel, det heter egentligen perpendikel) från cirkeln. Det är alltså där det är kortast avstånd från hjulets yttercirkel till navets centrum. Vi kallar den punkten för perpendikeln.
 
Om man antar att meden har en cirkulär kurva, och inte räknar med viktfördelningen i meden, hamnar det svarta centrerat under medbulten. Alltså är det lika mycket svart framför som bakom bulten. Att med avsikt slipa på ett annat sätt än cirkulärt ställer stora krav på sliparen. Om man nu ger sig på uppgiften att lägga lite mer svart bakom bulthålet, hur går det till?
 
Vi tänker oss att vi har en med som är slipad cirkulärt med ganska stor radie. För att flytta bak det svarta behöver vi slipa ett nästan rakt område från lite framför medbulten till långt bakom medbulten. Då kommer meden att välta bak och ställa sig på det nya raka området. Perpendikeln har flyttats till främre delen av det nya svarta området. Vad bra, nu har vi en med som har långt svart som ligger långt bak. Nackdelen är att vi har två skarpa hörn där den stora huvudradien möter det svarta. Dessa hörn har vi alltid försökt undvika pga att de bromsar. Om vi slipar ner hörnen till en tillräckligt stor radie så att de inte utgör någon broms har vi återigen en perpendikel som ligger längre fram än på det nyskapade svarta. Meden trillar fram igen och lyfter upp bakdelen av det svarta som i det närmaste försvinner.
 
Jag misstänker att resonemanget är svårt att följa.
 
Ett annat sätt att se på saken är att slipa som på skissen. Den röda linjen är ljuslinjalen. Den svarta linjen är en cirkulärt slipad med. C är bakdelen slipad med xtra stor radie. B är en uppslipad framdel.
 
Om man tar en A-slipad med och slipar upp fram tas den främre delen av det svarta bort vilket ju önskas. Tyvärr med samma resultat som i exemplet ovan. Först en puckel som man sedan slipar bort och perpendikeln åker fram igen.
 
Om man däremot spar material baktill så kan man ju lägga ner stål nästan i ljuslinjalen så att ljuset inte slipper igenom. Men inte heller så att meden lyfts bak så att det svarta rullar fram. Perpendikeln ligger kvar. I detta fall bildas ingen puckel (område med för liten radie). Dock är det jättesvårt att slipa detta.
 
Hur mäter man perpendikelns placering? Det är inte lätt. Det funkar absolut inte att lyfta meden fram och se det svarta åka bakåt för att stoppa där man är nöjd. Man flyttar bara bak anläggningspunkten, inte perpendikeln. Det absolut lättaste för oss borde vara att vikta meden så att den får jämviktspunkten i nivå fram/bak med medhålet och sedan ställa meden på ljuslinjalen. Rakt under hålet har vi perpendikeln och vi kan rättvist mäta placeringen av det svarta.
 
Björn hade en fundering om parallelliteten på de bakre medarna påverkas positivt av en sådan slipning. Ja, det skulle vara gynnsamt då det alltid finns lite glapp och flex. Medarnas grepp bakom medbulten drar dem i sidled så att ett parallellitetsfel minskas. Motsatsen med svart framför medbulten gör att meden vill styra åt något annat håll än rakt fram så fort den belastas sidledes. Detta fenomen tror jag är litet på sidomedarna och stort på styrmeden. Därför skall man satsa på att få till denna slipning på styrmedarna i första hand.
 

Läs hela inlägget »

The runners 2019                  
 
How should the runners be designed?
 
If you think this is too much to read, just answer these two questions.
 
 
A)    Is there a minimum height of the wood outside the chock?
B)    Is there a maximum width and height of the slot?

 
 
These two questions are important to understand. If it is a no on any of them, the rule is understandable but if there is yes on any of them there will be lots of other questions.
 
Do not forget these questions if you proceed reading.
 
There is a proposal of changing the rule. The idea is that wood in the runners was a bad idea from the beginning and we now have some strong arguments that the sport will gain in a change to allow all materials (except Kevlar?). We all want the runners to be easy to build and cheap to buy. But we also want our own runners to be fast.
 
This started a discussion about it. Some people see risks if we make the change. The different opinions seem to be strong so we have a polarized discussion. I want to sum the arguments.
 
The side of NO!
1)    The new runners are going to be faster with this change. The old runners are going to be changed by some sailors. This is a cost for those who chooses to change.
2)    The new runners are going to be more expensive.
3)    The class is meant to be buildable for homebuilders and they must be more skilled after a change.
 
The side of YES!
1)    The class is meant to be buildable for homebuilders and they have a hard time to understand the complex rule.
2)    Today builders make the part of wood with different interpretations. That gives some sailors faster runners than other.
3)    On big championships, we have runners with illegal parts of wood under the carbon.
 
Me (S807) and David (S1) have been discussing the rule during the autumn. We are both up to build runners and want to know what is stipulated. Some questions came up except the two headquestions above, remember?
 
The second rule under “E. Runners” describe the wood Runner. E.2.d say that the body shall be made of wood.
E.2.a. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is the wood there is no problem. If it is total runner this rule will go against rule E.4.
E.2.b. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood we may make the wood body at minimum length and make the rest with stiffener. If it is total runner we have no length of the wood.
E.2.c. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood we have lots of runners that are too low. If it is total runner we have no height of wood to consider.
E.2.d. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood everything is fine. If it is total runner there are lots of runners that are too wide.
Interpretation 11/14/89: “No wood or metal stiffener may come between the insert plate and the slot on the wood body.” Why not wood or metal, when stiffener is allowed in interpretation 11/30/98 (last sentence)?
Interpretation 12/01/2012: “No metal or carbon stiffening is allowed inside the main wood body.” Is that valid? We know there is runners on big championships with carbon in the slot.
 
These rules show the complexity of the rule today. If we get these questions answered the complexity reduces a lot. I can imagine that no one can answer them with a logic chain to each letter (A-F should be answered the same to be logic). If someone deliver proper answers we expect someone else to disagree. What make the answering person authorized to decide what the correct answer is? I search for an authorized person or a logic explanation to be presented. Maybe we in Technical Committee must answer the questions. If we vote for free material in runners the questions are of no interest anymore.
 
About illegal runners used today. We know some builders are building the wood thinner than 24.7 in the chock. We also know some builders put carbon in the slot.
 
We have to either make the rule understandable or change it.

Do not forget the questions A and B.
 

 

Läs hela inlägget »

Det blir som jag vill. Jämnt och långt. Siffrorna är 0,2 - 0,1 - svart.

Läs hela inlägget »

Nu börjar det närma sig. Man kan säga att maskinen är klar. Inställningen på rälsen och funktionerna i övrigt funkar väldigt bra. Något som jag vet att många undrar är om jag kan ställa om åkytan. Svaret är ja, men det kommer nog inte att ske så ofta. 

Länken nedan leder till en film som visar hur resultatet blir. Den är rätt lång, först visar den ett experiment där jag tar reda på hur åkytan påverkas av temperatur. Det är ganska intressant och bör mätas mer.

http://www.youtube.com/watch?v=cYHdue-pFJU
 

Läs hela inlägget »

2019 > 10

Jag vet inte om denna facebooktråd går att nå utan att vara medlem. Jag lägger ut den ändå.

https://www.facebook.com/groups/vetenskapochfolkbildning/permalink/10157064095118621?sfns=mo

Läs hela inlägget »

Bernhard och Tore seglar XV. Deras medar har jag slipat förut. Nu skall de få nya slipningen. Det intressantaste blir deras styrmed som tar mycket av vikten. Den gamla har världens kortaste åkyta. Med 60cm åkyta på den kommer den bli mer trögstyrd, men få bättre glid. Skillnaden är dramatisk och deras utlåtande efter kommer att bli väldigt intressant.

Giggen/hållaren är en ny som är väldigt flexibel. Tanken är att möjliggöra slipning av olika former. Nu passar långa, korta och tjocka medar. Nackdelen är att den är lite bökig. När meden är uppsatt är höjdjusteringen jättebra. Vinkeln har i nuläget ingen skala, så det blir till att slipa lite, mäta och justera.

Bernhard var väldigt insatt i fördelarna och har höga förväntningar. Lång åkyta ger bra lyft upp ur isen och konkav slipning ger ännu mer lyft ju mer meden sjunker ner. 

Vi pratade om hur dåligt en konvex yta på stålets anläggningsyta måste vara. Ju mer meden sjunker ner desto brantare blir metallen....Usch!

Jag nämnde även diskussionen vi haft om oliksidig slipning. Han gillar den idén. Hans nackdel är att deras medar är så sjukt stora och dyra. De har två uppsättningar.

Läs hela inlägget »

Jag har börjat tänka på kurvan igen efter att ha tittat på senaste filmen. Fan vad fint det blev! Ofta på höstarna funderar jag sönder något jag håller på med så att det till slut är världens bästa pryl. Samma känsla infinner sig nu. Med några år i klassen vet jag att det oftast inte blir så stor skillnad med olika förbättringar. Fast det klart, skrovet hjälpte ju till. Och plankan, vilken skillnad! För att inte tala om masterna. Jag kan hålla kvar min goa känsla kring medkurvan, kanske, kanske träffar en jämn egg isen lite mer smooth. En skarphet eller puckel längs eggen kanske ligger i isen och skär hela, hela, hela startrakan när man behöver höjden och glidet som mest för att accelerera som kompisarna bredvid. Det är en känsla i kroppen att förvänta sig ett tyst, fint glid på en läns i lätt vind. När man ser hur fint det svarta rullar längs eggen tycks det vara en fördel gentemot en mutteregg. En egg som vickar fram det svarta som en mutter kan inte vara snabb.....Känns det som.......
 

Läs hela inlägget »

Efter en vecka som upplevdes som jobbig sitter jag på utedasset på landet med öppen dörr. Det är väldigt avkopplande att komma hit.
Det blev bara lite valberedningsjobb i veckan. Oscar är en riktig klippa. Pojken börjar bli man.
Det enda jag delar med mig av denna gång är ett klipp från Red Bull. Det anspelar på diskussionen om förstaget. Så här ser ett F1-team på saken.
https://youtu.be/iptAkpqjtMQ

Läs hela inlägget »

Jag könner en jätteduktig riggare, Jesper. Han sa en gång att någon test visat att diametern på en vajer inte påverkar motståndet så mycket. Min känsla för fysik stretar emot respekten för hans kunskap. Jag har gått på hans utsaga sedan dess.

Med anledning av en diskussion i ämnet luskade jag lite. Målet var en tabell för olika vajrar. Det visade sig vara väl undangömt. Däremot finns en formel.
Följande siffror måste fram för att räkna fram luftmotståndet.
C är luftmotståndskoefficienten, beroende på föremålets strömlinjeform. En vajer är cirkulär och har en räfflad yta. Talet för det kan bli svårt att ta fram.
ρ är luftens densitet.
A är föremålets tvärsnittsarea.
v är föremålets relativa hastighet genom luften
Siffrorna multipliceras, i princip, med varandra
Vi behöver inte räkna ut luftmotståndet för att kunna dra en slutsats. När man tittar på den variabel vi intresserar oss för nu, diametern, kan man konstatera att den påverkar luftmotståndet proportionellt mot sin storlek. Tvärsnittsarean är proportionell mot diametern.
Detta betyder att luftmotståndet ökar lika mycket som man ökar storleken på vajern. En 4mm vajers luftmotstånd är 1/4 större än för en 3mm.
Nu går ju inte detta, men om man gör allt på isjakten 1/4 bättre skulle man bli rätt snabb. Alltså är det värt att byta förstag till 3mm om det håller och man har råd och ork.

Läs hela inlägget »

Svart kallar vi området som inte släpper igenom ljus när man ställer upp en med på en linjal med ljus bakom, en ljuslinjal.
 
Det talas ibland om hur långt det svarta skall vara och var det skall vara placerat.
 
Vilken punkt hamnar rakt under medbulten? Den som ligger närmast bulthålet såklart. Man kan alltså inte flytta punkten som ligger rakt under hålet mer än att slipa snett så att det blir liiite närmare framåt eller bakåt. Tänk dig ett stort hjul med axeln ¼diameter från centrum. Vilken punkt på hjulet hamnar neråt? Den som ligger 90grader (inte korrekt på en cirkel, det heter egentligen perpendikel) från cirkeln. Det är alltså där det är kortast avstånd från hjulets yttercirkel till navets centrum. Vi kallar den punkten för perpendikeln.
 
Om man antar att meden har en cirkulär kurva, och inte räknar med viktfördelningen i meden, hamnar det svarta centrerat under medbulten. Alltså är det lika mycket svart framför som bakom bulten. Att med avsikt slipa på ett annat sätt än cirkulärt ställer stora krav på sliparen. Om man nu ger sig på uppgiften att lägga lite mer svart bakom bulthålet, hur går det till?
 
Vi tänker oss att vi har en med som är slipad cirkulärt med ganska stor radie. För att flytta bak det svarta behöver vi slipa ett nästan rakt område från lite framför medbulten till långt bakom medbulten. Då kommer meden att välta bak och ställa sig på det nya raka området. Perpendikeln har flyttats till främre delen av det nya svarta området. Vad bra, nu har vi en med som har långt svart som ligger långt bak. Nackdelen är att vi har två skarpa hörn där den stora huvudradien möter det svarta. Dessa hörn har vi alltid försökt undvika pga att de bromsar. Om vi slipar ner hörnen till en tillräckligt stor radie så att de inte utgör någon broms har vi återigen en perpendikel som ligger längre fram än på det nyskapade svarta. Meden trillar fram igen och lyfter upp bakdelen av det svarta som i det närmaste försvinner.
 
Jag misstänker att resonemanget är svårt att följa.
 
Ett annat sätt att se på saken är att slipa som på skissen. Den röda linjen är ljuslinjalen. Den svarta linjen är en cirkulärt slipad med. C är bakdelen slipad med xtra stor radie. B är en uppslipad framdel.
 
Om man tar en A-slipad med och slipar upp fram tas den främre delen av det svarta bort vilket ju önskas. Tyvärr med samma resultat som i exemplet ovan. Först en puckel som man sedan slipar bort och perpendikeln åker fram igen.
 
Om man däremot spar material baktill så kan man ju lägga ner stål nästan i ljuslinjalen så att ljuset inte slipper igenom. Men inte heller så att meden lyfts bak så att det svarta rullar fram. Perpendikeln ligger kvar. I detta fall bildas ingen puckel (område med för liten radie). Dock är det jättesvårt att slipa detta.
 
Hur mäter man perpendikelns placering? Det är inte lätt. Det funkar absolut inte att lyfta meden fram och se det svarta åka bakåt för att stoppa där man är nöjd. Man flyttar bara bak anläggningspunkten, inte perpendikeln. Det absolut lättaste för oss borde vara att vikta meden så att den får jämviktspunkten i nivå fram/bak med medhålet och sedan ställa meden på ljuslinjalen. Rakt under hålet har vi perpendikeln och vi kan rättvist mäta placeringen av det svarta.
 
Björn hade en fundering om parallelliteten på de bakre medarna påverkas positivt av en sådan slipning. Ja, det skulle vara gynnsamt då det alltid finns lite glapp och flex. Medarnas grepp bakom medbulten drar dem i sidled så att ett parallellitetsfel minskas. Motsatsen med svart framför medbulten gör att meden vill styra åt något annat håll än rakt fram så fort den belastas sidledes. Detta fenomen tror jag är litet på sidomedarna och stort på styrmeden. Därför skall man satsa på att få till denna slipning på styrmedarna i första hand.
 

Läs hela inlägget »

The runners 2019                  
 
How should the runners be designed?
 
If you think this is too much to read, just answer these two questions.
 
 
A)    Is there a minimum height of the wood outside the chock?
B)    Is there a maximum width and height of the slot?

 
 
These two questions are important to understand. If it is a no on any of them, the rule is understandable but if there is yes on any of them there will be lots of other questions.
 
Do not forget these questions if you proceed reading.
 
There is a proposal of changing the rule. The idea is that wood in the runners was a bad idea from the beginning and we now have some strong arguments that the sport will gain in a change to allow all materials (except Kevlar?). We all want the runners to be easy to build and cheap to buy. But we also want our own runners to be fast.
 
This started a discussion about it. Some people see risks if we make the change. The different opinions seem to be strong so we have a polarized discussion. I want to sum the arguments.
 
The side of NO!
1)    The new runners are going to be faster with this change. The old runners are going to be changed by some sailors. This is a cost for those who chooses to change.
2)    The new runners are going to be more expensive.
3)    The class is meant to be buildable for homebuilders and they must be more skilled after a change.
 
The side of YES!
1)    The class is meant to be buildable for homebuilders and they have a hard time to understand the complex rule.
2)    Today builders make the part of wood with different interpretations. That gives some sailors faster runners than other.
3)    On big championships, we have runners with illegal parts of wood under the carbon.
 
Me (S807) and David (S1) have been discussing the rule during the autumn. We are both up to build runners and want to know what is stipulated. Some questions came up except the two headquestions above, remember?
 
The second rule under “E. Runners” describe the wood Runner. E.2.d say that the body shall be made of wood.
E.2.a. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is the wood there is no problem. If it is total runner this rule will go against rule E.4.
E.2.b. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood we may make the wood body at minimum length and make the rest with stiffener. If it is total runner we have no length of the wood.
E.2.c. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood we have lots of runners that are too low. If it is total runner we have no height of wood to consider.
E.2.d. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood everything is fine. If it is total runner there are lots of runners that are too wide.
Interpretation 11/14/89: “No wood or metal stiffener may come between the insert plate and the slot on the wood body.” Why not wood or metal, when stiffener is allowed in interpretation 11/30/98 (last sentence)?
Interpretation 12/01/2012: “No metal or carbon stiffening is allowed inside the main wood body.” Is that valid? We know there is runners on big championships with carbon in the slot.
 
These rules show the complexity of the rule today. If we get these questions answered the complexity reduces a lot. I can imagine that no one can answer them with a logic chain to each letter (A-F should be answered the same to be logic). If someone deliver proper answers we expect someone else to disagree. What make the answering person authorized to decide what the correct answer is? I search for an authorized person or a logic explanation to be presented. Maybe we in Technical Committee must answer the questions. If we vote for free material in runners the questions are of no interest anymore.
 
About illegal runners used today. We know some builders are building the wood thinner than 24.7 in the chock. We also know some builders put carbon in the slot.
 
We have to either make the rule understandable or change it.

Do not forget the questions A and B.
 

 

Läs hela inlägget »

Det blir som jag vill. Jämnt och långt. Siffrorna är 0,2 - 0,1 - svart.

Läs hela inlägget »

Nu börjar det närma sig. Man kan säga att maskinen är klar. Inställningen på rälsen och funktionerna i övrigt funkar väldigt bra. Något som jag vet att många undrar är om jag kan ställa om åkytan. Svaret är ja, men det kommer nog inte att ske så ofta. 

Länken nedan leder till en film som visar hur resultatet blir. Den är rätt lång, först visar den ett experiment där jag tar reda på hur åkytan påverkas av temperatur. Det är ganska intressant och bör mätas mer.

http://www.youtube.com/watch?v=cYHdue-pFJU
 

Läs hela inlägget »

2019 > 10

Jag vet inte om denna facebooktråd går att nå utan att vara medlem. Jag lägger ut den ändå.

https://www.facebook.com/groups/vetenskapochfolkbildning/permalink/10157064095118621?sfns=mo

Läs hela inlägget »

Bernhard och Tore seglar XV. Deras medar har jag slipat förut. Nu skall de få nya slipningen. Det intressantaste blir deras styrmed som tar mycket av vikten. Den gamla har världens kortaste åkyta. Med 60cm åkyta på den kommer den bli mer trögstyrd, men få bättre glid. Skillnaden är dramatisk och deras utlåtande efter kommer att bli väldigt intressant.

Giggen/hållaren är en ny som är väldigt flexibel. Tanken är att möjliggöra slipning av olika former. Nu passar långa, korta och tjocka medar. Nackdelen är att den är lite bökig. När meden är uppsatt är höjdjusteringen jättebra. Vinkeln har i nuläget ingen skala, så det blir till att slipa lite, mäta och justera.

Bernhard var väldigt insatt i fördelarna och har höga förväntningar. Lång åkyta ger bra lyft upp ur isen och konkav slipning ger ännu mer lyft ju mer meden sjunker ner. 

Vi pratade om hur dåligt en konvex yta på stålets anläggningsyta måste vara. Ju mer meden sjunker ner desto brantare blir metallen....Usch!

Jag nämnde även diskussionen vi haft om oliksidig slipning. Han gillar den idén. Hans nackdel är att deras medar är så sjukt stora och dyra. De har två uppsättningar.

Läs hela inlägget »

Jag har börjat tänka på kurvan igen efter att ha tittat på senaste filmen. Fan vad fint det blev! Ofta på höstarna funderar jag sönder något jag håller på med så att det till slut är världens bästa pryl. Samma känsla infinner sig nu. Med några år i klassen vet jag att det oftast inte blir så stor skillnad med olika förbättringar. Fast det klart, skrovet hjälpte ju till. Och plankan, vilken skillnad! För att inte tala om masterna. Jag kan hålla kvar min goa känsla kring medkurvan, kanske, kanske träffar en jämn egg isen lite mer smooth. En skarphet eller puckel längs eggen kanske ligger i isen och skär hela, hela, hela startrakan när man behöver höjden och glidet som mest för att accelerera som kompisarna bredvid. Det är en känsla i kroppen att förvänta sig ett tyst, fint glid på en läns i lätt vind. När man ser hur fint det svarta rullar längs eggen tycks det vara en fördel gentemot en mutteregg. En egg som vickar fram det svarta som en mutter kan inte vara snabb.....Känns det som.......
 

Läs hela inlägget »

Efter en vecka som upplevdes som jobbig sitter jag på utedasset på landet med öppen dörr. Det är väldigt avkopplande att komma hit.
Det blev bara lite valberedningsjobb i veckan. Oscar är en riktig klippa. Pojken börjar bli man.
Det enda jag delar med mig av denna gång är ett klipp från Red Bull. Det anspelar på diskussionen om förstaget. Så här ser ett F1-team på saken.
https://youtu.be/iptAkpqjtMQ

Läs hela inlägget »

Jag könner en jätteduktig riggare, Jesper. Han sa en gång att någon test visat att diametern på en vajer inte påverkar motståndet så mycket. Min känsla för fysik stretar emot respekten för hans kunskap. Jag har gått på hans utsaga sedan dess.

Med anledning av en diskussion i ämnet luskade jag lite. Målet var en tabell för olika vajrar. Det visade sig vara väl undangömt. Däremot finns en formel.
Följande siffror måste fram för att räkna fram luftmotståndet.
C är luftmotståndskoefficienten, beroende på föremålets strömlinjeform. En vajer är cirkulär och har en räfflad yta. Talet för det kan bli svårt att ta fram.
ρ är luftens densitet.
A är föremålets tvärsnittsarea.
v är föremålets relativa hastighet genom luften
Siffrorna multipliceras, i princip, med varandra
Vi behöver inte räkna ut luftmotståndet för att kunna dra en slutsats. När man tittar på den variabel vi intresserar oss för nu, diametern, kan man konstatera att den påverkar luftmotståndet proportionellt mot sin storlek. Tvärsnittsarean är proportionell mot diametern.
Detta betyder att luftmotståndet ökar lika mycket som man ökar storleken på vajern. En 4mm vajers luftmotstånd är 1/4 större än för en 3mm.
Nu går ju inte detta, men om man gör allt på isjakten 1/4 bättre skulle man bli rätt snabb. Alltså är det värt att byta förstag till 3mm om det håller och man har råd och ork.

Läs hela inlägget »

Svart kallar vi området som inte släpper igenom ljus när man ställer upp en med på en linjal med ljus bakom, en ljuslinjal.
 
Det talas ibland om hur långt det svarta skall vara och var det skall vara placerat.
 
Vilken punkt hamnar rakt under medbulten? Den som ligger närmast bulthålet såklart. Man kan alltså inte flytta punkten som ligger rakt under hålet mer än att slipa snett så att det blir liiite närmare framåt eller bakåt. Tänk dig ett stort hjul med axeln ¼diameter från centrum. Vilken punkt på hjulet hamnar neråt? Den som ligger 90grader (inte korrekt på en cirkel, det heter egentligen perpendikel) från cirkeln. Det är alltså där det är kortast avstånd från hjulets yttercirkel till navets centrum. Vi kallar den punkten för perpendikeln.
 
Om man antar att meden har en cirkulär kurva, och inte räknar med viktfördelningen i meden, hamnar det svarta centrerat under medbulten. Alltså är det lika mycket svart framför som bakom bulten. Att med avsikt slipa på ett annat sätt än cirkulärt ställer stora krav på sliparen. Om man nu ger sig på uppgiften att lägga lite mer svart bakom bulthålet, hur går det till?
 
Vi tänker oss att vi har en med som är slipad cirkulärt med ganska stor radie. För att flytta bak det svarta behöver vi slipa ett nästan rakt område från lite framför medbulten till långt bakom medbulten. Då kommer meden att välta bak och ställa sig på det nya raka området. Perpendikeln har flyttats till främre delen av det nya svarta området. Vad bra, nu har vi en med som har långt svart som ligger långt bak. Nackdelen är att vi har två skarpa hörn där den stora huvudradien möter det svarta. Dessa hörn har vi alltid försökt undvika pga att de bromsar. Om vi slipar ner hörnen till en tillräckligt stor radie så att de inte utgör någon broms har vi återigen en perpendikel som ligger längre fram än på det nyskapade svarta. Meden trillar fram igen och lyfter upp bakdelen av det svarta som i det närmaste försvinner.
 
Jag misstänker att resonemanget är svårt att följa.
 
Ett annat sätt att se på saken är att slipa som på skissen. Den röda linjen är ljuslinjalen. Den svarta linjen är en cirkulärt slipad med. C är bakdelen slipad med xtra stor radie. B är en uppslipad framdel.
 
Om man tar en A-slipad med och slipar upp fram tas den främre delen av det svarta bort vilket ju önskas. Tyvärr med samma resultat som i exemplet ovan. Först en puckel som man sedan slipar bort och perpendikeln åker fram igen.
 
Om man däremot spar material baktill så kan man ju lägga ner stål nästan i ljuslinjalen så att ljuset inte slipper igenom. Men inte heller så att meden lyfts bak så att det svarta rullar fram. Perpendikeln ligger kvar. I detta fall bildas ingen puckel (område med för liten radie). Dock är det jättesvårt att slipa detta.
 
Hur mäter man perpendikelns placering? Det är inte lätt. Det funkar absolut inte att lyfta meden fram och se det svarta åka bakåt för att stoppa där man är nöjd. Man flyttar bara bak anläggningspunkten, inte perpendikeln. Det absolut lättaste för oss borde vara att vikta meden så att den får jämviktspunkten i nivå fram/bak med medhålet och sedan ställa meden på ljuslinjalen. Rakt under hålet har vi perpendikeln och vi kan rättvist mäta placeringen av det svarta.
 
Björn hade en fundering om parallelliteten på de bakre medarna påverkas positivt av en sådan slipning. Ja, det skulle vara gynnsamt då det alltid finns lite glapp och flex. Medarnas grepp bakom medbulten drar dem i sidled så att ett parallellitetsfel minskas. Motsatsen med svart framför medbulten gör att meden vill styra åt något annat håll än rakt fram så fort den belastas sidledes. Detta fenomen tror jag är litet på sidomedarna och stort på styrmeden. Därför skall man satsa på att få till denna slipning på styrmedarna i första hand.
 

Läs hela inlägget »

The runners 2019                  
 
How should the runners be designed?
 
If you think this is too much to read, just answer these two questions.
 
 
A)    Is there a minimum height of the wood outside the chock?
B)    Is there a maximum width and height of the slot?

 
 
These two questions are important to understand. If it is a no on any of them, the rule is understandable but if there is yes on any of them there will be lots of other questions.
 
Do not forget these questions if you proceed reading.
 
There is a proposal of changing the rule. The idea is that wood in the runners was a bad idea from the beginning and we now have some strong arguments that the sport will gain in a change to allow all materials (except Kevlar?). We all want the runners to be easy to build and cheap to buy. But we also want our own runners to be fast.
 
This started a discussion about it. Some people see risks if we make the change. The different opinions seem to be strong so we have a polarized discussion. I want to sum the arguments.
 
The side of NO!
1)    The new runners are going to be faster with this change. The old runners are going to be changed by some sailors. This is a cost for those who chooses to change.
2)    The new runners are going to be more expensive.
3)    The class is meant to be buildable for homebuilders and they must be more skilled after a change.
 
The side of YES!
1)    The class is meant to be buildable for homebuilders and they have a hard time to understand the complex rule.
2)    Today builders make the part of wood with different interpretations. That gives some sailors faster runners than other.
3)    On big championships, we have runners with illegal parts of wood under the carbon.
 
Me (S807) and David (S1) have been discussing the rule during the autumn. We are both up to build runners and want to know what is stipulated. Some questions came up except the two headquestions above, remember?
 
The second rule under “E. Runners” describe the wood Runner. E.2.d say that the body shall be made of wood.
E.2.a. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is the wood there is no problem. If it is total runner this rule will go against rule E.4.
E.2.b. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood we may make the wood body at minimum length and make the rest with stiffener. If it is total runner we have no length of the wood.
E.2.c. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood we have lots of runners that are too low. If it is total runner we have no height of wood to consider.
E.2.d. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood everything is fine. If it is total runner there are lots of runners that are too wide.
Interpretation 11/14/89: “No wood or metal stiffener may come between the insert plate and the slot on the wood body.” Why not wood or metal, when stiffener is allowed in interpretation 11/30/98 (last sentence)?
Interpretation 12/01/2012: “No metal or carbon stiffening is allowed inside the main wood body.” Is that valid? We know there is runners on big championships with carbon in the slot.
 
These rules show the complexity of the rule today. If we get these questions answered the complexity reduces a lot. I can imagine that no one can answer them with a logic chain to each letter (A-F should be answered the same to be logic). If someone deliver proper answers we expect someone else to disagree. What make the answering person authorized to decide what the correct answer is? I search for an authorized person or a logic explanation to be presented. Maybe we in Technical Committee must answer the questions. If we vote for free material in runners the questions are of no interest anymore.
 
About illegal runners used today. We know some builders are building the wood thinner than 24.7 in the chock. We also know some builders put carbon in the slot.
 
We have to either make the rule understandable or change it.

Do not forget the questions A and B.
 

 

Läs hela inlägget »

Det blir som jag vill. Jämnt och långt. Siffrorna är 0,2 - 0,1 - svart.

Läs hela inlägget »

Nu börjar det närma sig. Man kan säga att maskinen är klar. Inställningen på rälsen och funktionerna i övrigt funkar väldigt bra. Något som jag vet att många undrar är om jag kan ställa om åkytan. Svaret är ja, men det kommer nog inte att ske så ofta. 

Länken nedan leder till en film som visar hur resultatet blir. Den är rätt lång, först visar den ett experiment där jag tar reda på hur åkytan påverkas av temperatur. Det är ganska intressant och bör mätas mer.

http://www.youtube.com/watch?v=cYHdue-pFJU
 

Läs hela inlägget »

Fara!

Jag var i januari 2018 med om en rejäl krock. Protestkommittén ignorerade regel B.5 och dömde mig till ansvarig för incidenten. Detta retar mig till vansinne då det är ett farligt domslut. Skulle folk bete sig så skulle det bli riktigt farligt. Snälla, kolla noga igenom de två dokumenten jag gjort. Du kan dra lärdom så att inte du råkar göra en lika farlig undanmanöver. I powerpointfilen skall du högerklicka var som helst och välja bildspel så att presentationen med rörlig grafik drar igång. 

loading...

Dnjakt är en superkul klass att kappsegla i

Att börja segla isjakt innebär att man ger sig in på ett totalt nytt område. Det liknar inget man tidigare sysslat med. När jag köpte min och funderade på trim, starter, medar mm trodde jag att jag förstod ungefär hur det fungerade. Det visade sig att man måste börja från början med att reda ut hur maskinen fungerar. Själva kappseglingen har exakt samma grundutmaningar som all bankappsegling, vara bra i starten, segla fort, växla trim i olika förhållanden, träffa layline, läsa av banan, ha bra båthantering osv...

Ni som vill börja segla isjakt skall definitivt välja en dnjakt. Det finns snabbare, klass 3 och IV-jakter, men de är tyngre och färre. Isabella var på g ett tag, men de syns inte till längre. Jag tror att de tröttnade på att bli rundade av dnjakterna som är enormt mycket snabbare i alla vindstyrkor. 

Ni som gärna skulle vilja provsegla kan göra det om ni kommer ut på isen där vi seglar. Det bästa är att vara med som funktionär på en regatta. Då får ni hotellrum mm betalt av förbundet och har chansen att se hur det går till. Det är inga problem att ordna så att du får provsegla några båtar före och efter tävlingarna. Vi är i stort sett alltid i behov av funktionärer och vi är alltid i behov av fler deltagare. Ta kontakt med mig så hjälper jag dig.

En viktig sak när man funderar på att börja segla är att acceptera att det kostar pengar att ha kul. Många andra intressen kostar också en massa pengar. Att segla 606 som jag gör har kostat oss 55 tusen i inköp, slipa hela botten, spackla kölen, köpa en trailer för 10 tusen, bygga om den så att den passar, masttransportstöttor, ny bom, en massa block, råttor och linor, två kompletta segelställ, hamnkapell och olika avgifter för att kunna vara med. Det räcker inte med 100 tusen för att köpa de grejjerna. Om man köper en sportbil eller en motorcykel kan det kosta vad som helst. Om man kitesurfar, seglar radiostyrt eller dyker blir det lite billigare, men man måste även där lägga minst 20 tusen för att det skall funka. Jag köpte min första utrustning för 25 tusen. Med de grejjerna har jag haft riktigt kul, men plankan och masten har gått sönder. Snart är det bara bom och några medar som är kvar från de ursprungliga delarna och det är värt varenda spänn. Jag vet att det tar emot att lägga 50 tusen på en leksak, men många gör det. Det gäller bara att inse att man köper riktigt coola upplevelser i många vintrar framöver när man ger sig in i klassen. Ni som är kappseglare kommer att tycka att den internationella prägeln känns ganska inspirerande. Polackerna och andra är riktigt seriösa. Jag har ambitionen att det svenska laget skall vara starka om några år. Det är en av anledningarna till att jag skriver detta och har denna hemsida. Om ni går och funderar på något om dnjakten, ta kontakt med mig. Även om ni inte bor i närheten går det utmärkt att kontakta mig, jag vet vilka som är aktiva i Sverige som ni kanske kan träffa. Alla aktiva vill ha med fler i gänget.

Träning

Fredagen före varje regatta tränar alltid ett gäng. Alla är välkomna, även de utan tävlingslicens. Om någon mjukvattenkappseglare är sugen på att prova är det ett bra läge på fredagarna. Jag kan inte garantera att man får segla mycket, men minst en liten sväng om förhållandena tillåter.

Träningen går till så att vi ställer upp oss 30-50m lä om rundningsflaggan. Vi kollar av hur läget är med deltagarna och när det är dags att köra skriker någon att vi kör om en minut. Vi bestämmer även om vi startar för styrbord eller babord. Det är mest likt tävling om alla kör åt samma håll. Två varv och avslutning med att runda länsmärket. Sedan ställer vi upp och diskuterar banan, vinden, medval, segelval mm. Sedan kör vi igen. Det är viktigt att inte stå och mysa för länge mellan racen så att vi får ut så mycket som möjligt av tiden. 

Ta med medar, segel, verktyg, mat och dryck så att du inte bränner tid på att åka in och byta prylar eller käka. I värsta fall orkar man inte byta och prova grejjer vilket vi verkligen behöver göra. Det är världens chans att testa konstiga medar eller nya trim. Det är viktigt att vid ALLA stopp göra en justering av något så att man lär sig hur de olika trimfunktionerna påverkar ekipaget. Om man inte har något speciellt att justera kan man ju känna på skotavståndet åt båda hållen. Jag lovar att många kommer att hitta något att fundera på med den utvärderingen.

Länkar

Dn Sweden har en hemsida där du bl.a. hittar information om tävlingar och resultat. 

Facebook sker den största aktiviteten. Där hittar man den bästa israpporteringen. Om någon skall cruisa någonstans brukar man skriva det så att andra kan haka på. Inför och under tävligarna brukar det bli ett ganska bra flöde.

Här på bloggen till vänster vill jag gärna ha kommentarer av alla typer. Det ni inte vågar skriva på Fejan kan ni skriva här. Om någon har någon idé av teknisk eller sportslig karaktär är det extra välkommet.

Mina kontaktuppgifter hittar du på mitt företags hemsida.

Min personliga epost: richard@isjakt.se
 

Kontakta mig gärna här!