Nedan rullar bloggen. Den är skapad för att vara ett tillskott i isjaktseglandet. Det har varit 10ggr fler unika besökare på en månad än deltagare på regattorna. Många positiva kommentater gör att det är kul att skriva. Dessutom hjälper skrivandet mig att reda ut vissa tankar. Det är inte helt ovanligt att jag skrivit en text om något och medan jag skriver inser jag att jag är fel ute eller kommer på något nytt. Därför kommer jag att fortsätta att skriva ner mina erfarenheter och tankar. 

Övriga delar av hemsidan ligger oftast orörda. Det innebäratt gamla tankar som jag skrev som nybörjare finns här och där. Ta till dig det du tycker verkar rimligt.

Varje fredag under säsong kommer ett stycke som heter fredagsfrågan eller fredagsmys beroende om jag fått en fråga eller inte. Ambitionen är att publicera mellan 16 och 18.

2019

Ingen var sugen på att åka upp och träna i slask eller frusen snö eller fruset slask i 8m/s och regn på onsdag. Jag vill träna blankis i hård vind. Jaja, det är rätt skönt att slippa allt besvär och de krävande förutsättningarna.

I morrn verkar det bli VAB.

Läs hela inlägget »

Robin är på Tämnaren i dag. På norra delen är det 8cm! Thor rapporterar 10cm. Vi vet inte om det gäller hela Tämnaren.
Det kommer säkert fler rapporter.
På onsdag har vi en gynnsam prognos. Om någon hänger på kanske jag tar en premiärtur.

Läs hela inlägget »

Man vill gärna ha kurvaturen på medarna så att de är väldigt raka under medbulten. Fram och bak kan de svänga uppåt lite mer. Nu har jag tagit fram en till justeringsdetalj. Man skulle kunna kalla den rälsmittstöd. Det är en enkel balk under rälsen som puttar rälsen uppåt. Nu förväntas det svarta i mitten vara justerbart. En med sitter uppe och är nu slipad på ena sidan. I morrn slipar jag andra sidan så att det går att mäta om det funkar. Det kommer nog att krävas en del tester innan jag är nöjd.

Läs hela inlägget »

Jag har i veckan fått bekräftat att man på ett sportsligt plan kommer längre ju mer engagemang man uppbådar. Det där engagemanget övergår i en förlängning till aggressivitet. Kanske inte för alla, men jag känner av det och ser det på andra idrottspersoner. Man kanske skulle vända på det och påstå att man presterar med ett högre engagemang om man innan har lackat ur för någon skitsak.

Det som hänt i veckan är två rinkbandymatcher. Efter en situation som retat mig börjar det hända saker. Det kan bli ett aggressivare spel vilket är dåligt socialt, men ganska bra för lagets målproduktion. Jag hade en 15-minuterssekvens där jag lyckades kanalisera engagemangsöverskottet på min egen prestation mer än hårt spel. Det blev jättebra. Motståndarna kunde inte ta bollen i närkamperna och passningarna satt mycket bättre än vanligt. Det var en cool känsla av oövervinnerlighet. 

Jag vill hitta dit igen. På måndag och tisdag är det matcher igen. Då skall jag spela hårt i närkamperna utan att bryta för mycket mot reglerna.

Det tråkiga är att man kanske tappar en del av det roliga sociala spilevinkandet. För att hamna rätt i seinnet krävs det ju en del koncentration. Jag vet inte hur detta påverkar beteendet på kappseglingsbanan, men jag tror att det finns en likhet. Det är för kul att vinna för att missa den chansen pga att man gått omkring och flabbat en hel dag. Om man kan växla in och ut i dessa lägen snabbt så kanske ni andra inte märker av mitt engagemang. 
 

Läs hela inlägget »

Det var XXL på byxorna såg jag nu.

Läs hela inlägget »

XL i byxorna var bra. Väldigt bra stretch gör att de funkar och sitter tight. En storlek större hade säkert funkat, men L hade varit för trångt.
Jackan i XXL var i rätt storlek. Armarna kunde vartit 2cm längre. Dålig vindtäthet på insida arm och på ryggen gör att jackan kan kännas kall när det blåser. Då får jag dra över en stretchtröja eller en annan jacka.

Läs hela inlägget »

Min vita fartdräkt gick sönder förrförra säsongen. Det känns skönt att förnya sig. Det finns ett stort utbud av cykelkläder som uppfyller mina krav. Det som gäller är hängselbyxor och jacka.
 
Kläderna måste vara vindtäta, min gamla fartdräkt var inte vindtät så jag drog ibland på mig en tunn stretchig gul tröja vilken gjorde stor skillnad när det blåste.
Det är grymt om de är vattenavvisande. De jag beställde anges vara det. Vi får se hur bra det funkar.
Luftmotståndet och rörligheten får inte försämras av bylsiga kläder. Löpningen får inte hindras av löst tyg. Därför valde jag tighta kläder.
Fickor är bra att ha. Tyvärr sitter de på dåliga ställen, men bröstfickan funkar på träning och i svag vind då det inte är så tight under bommen.
Färg är bra så att man syns. Nu blev det mest svart, men lite gult kom med.
Cykelbyxor har ofta padding i rumpan för sadeln. Jag valde en modell utan det.
 
Dessa plagg blev det:
Newline Bike Waterproof Bib Overall utan inlägg (21044-069) 
AGU Pro Winter Softshell Jacka gul (448107) 


Vattentäta strumpor finns i långt utförande. Tyvärr köpte jag korta. Om man har långa kan man dra dem utanpå byxorna och få ett värmande, torrt lager på smalbenen.
 
Sedan man måste man ha regnkläder med sig. Det är sällan det regnar så de kan vara lite hursomhelst.
 

Läs hela inlägget »

För en vecka sedan hade ni årsmöte. Styrelsen fortsätter att utveckla saker åt ett håll som jag gillar. Jag kappseglade J92 mellan Elfvik och Gåshaga på Lidingö. På samma vatten har jag seglat isjakt. Vi gjorde några dåliga starter och dribblade bort oss själva några gånger. 11:a är en bra bit från vad vi skall klara. Det är ändå kul att få segla på en ganska hög nivå. För SIK och även klassen ställde jag upp min isjakt på land. Syftet var att få folk att börja fundera på klassen.
Idag fick jag klart Bernhards medar. De blev riktigt fina. 70cm åkyta (0,2) på de främre och 55 på styrmeden blev det. Jag hoppas att han och Tore märker att de glider lättare med sin mycket rakare egg.
300kr/med kommer jag att ta. Jag vet att det är mycket så om man är sugen att testa rekommenderar jag att slipa två högfartsmedar för stabil gång eller två slaskmedar för bra bärighet.

Läs hela inlägget »

Jag är asdålig på att tänka på allt när det är mer än tre saker. En dag på isen behöver man mycket prylar. Missar man en kan det vara godnatt.
Därför har jag en lista när jag packar. Den är nu uppdaterad, men inte komplett. Under fliken DN hittar ni den för nedladdning.

Läs hela inlägget »

Tjocka slotmedar, vad är de bra för?
Jag äger ett par som jag inte testat än.
Enda användningsområdet jag kan tänka mig är när det går riktigt fort och man behöver stadga och vikt.
Vill man ha bredd finns det ju vinkeljärn som väger betydligt mindre.
Men jag har ju ingen erfarenhet av dessa, än.

Läs hela inlägget »

Vad skönt det är att få små roliga saker fixade. Ikväll skruvade jag fast fotstödet som satt löst. Medbeslaget på plankan hade fått sig en kyss och var 2-3 tiondelar smalare på bb framdel. Irriterande svårt att klämma i meden där.
Men det roligaste var att fixa en väska på akterdäck. Jag hittade den i en friluftsbutik i Halmstad. Den kommer att monteras enkelt med snören. Syftet med den är att få med prylar om jag så önskar. Definitivt blir det verktyg, sprintar, chacklar och lång, tunn lina. På träning kanske matsäck får plats, iallafall dricka.

Läs hela inlägget »

Fredrik och jag är beredda att dra till Finland om förhållandena är stabila och resan inte alltför lång. Ganska stora krav ställer vi då det finns mycket kul hemma åxå.Jag har rätt mycket på g på jobbet så det måste vara riktigt bra förhållanden.
 
SIK har en medslipkurs inbokad. Peter har påpekat att man innehållet kan bestå av olika saker. Namnet får mig att tänka på hur man håller en med under själva slipningen medan det kan finnas viktigare saker att gå igenom. Jag tänkte droppa delar av slipning som dyker upp i skallen.
 
1)    Eggen
2)    Ytans finhet
3)    Bryning, olika slipmedel
4)    Hålfot
5)    Svart, placering och definition. Med och utan råegg
6)    Åkyta, definition
7)    Ingången och utgången, formen och slöhetsnivån i längsled
8)    Vinkeln
9)    Slippapper
10) Farten på bandet
11) Egenskaper på meden, hur seglingen påverkas
12) Temperatur på stålet under slipningen
13) Olika stål
14) Mätmetoder
15) Konkav yta kontra konvex yta
16) Oliksidig slipning
17) Temperaturväxlingar
18) Min maskin
 
Jag sorterade punkterna så att de viktigaste bitarna ligger först.
 
Kanske finns det ett bättre namn? Medteori? Slipning, teorikväll?
 
Stefan och Henrik har köpt varsina nya Kardasskrov. Stefan står i begrepp att byta mast när han ändå är igång. Det är svårt att välja hårdhet. CompoTech har många styvheter, 70, 75, 80, 85 och 90, kanske fler. 90 är den styvaste någon någonsin kan behöva och den funkar inte alls på trögföre för mig. 85 räcker inte till på blankis för mig, men är jättesnabb i trögföre. Stefan velar mellan 80 och 85. Jag tror att 85 blir bästa kompromissen för honom. Risken är att den är svår i trögt. Tar han en 80 riskerar han att inte få någon bra fjong på blankis. Kul att de fick mersmak förra säsongen. 
 

Läs hela inlägget »

...på min lilla referenssjö hemmavid.

Läs hela inlägget »

Jag skall ju ställa upp min jakt på gräsmattan på Icecup. Inför det måste den repareras efter skadan på SM. Det visade sig att det bara var gängorna i plankan som dragits loss.
LÄTTNAD
Det var bara att borra upp hålen och limma dit gänginsatsen igen. Klart!

Läs hela inlägget »

Sitter och glor på slutet av sista träningen i USA. Den regerande och blivande världsmästaren får i slutminuterna reda på att om han behöver ett varv till så finns det soppa och tid för ett sista kvaltest innan banan stängs. Han svarar att han fått reda på det för sent. Däcken är för kalla. ”I always need more laps”.
Det är precis så jag känner ute på isen när jag är i rätt mode. På senare år när verktygslådan med trimmöjligheter är välfylld måste jag få några repor innan det sitter. Vinnarna har en förmåga att hålla engagemanget uppe hela dagen. Ofta faller jag ur sötpunkten i humöret och ger upp eller är nöjd. Båda är lika dåliga. Som tur är ligger nöjdheten närmare än uppgivenheten. I vinter skall jag försöka att komma ihåg Lewis Hamiltons agerande.

Läs hela inlägget »

Jag höll på att glömma att skriva något.
Icecupteamet har vaknat och vi skriver lite till varandra. Lotta delade bilden nedan. Det är ganska kort tid efter vi vann förra året. I år verkar vi inte få ihop någon träning, men alla har seglat i formatet i sommar. Det skall bli kul att försöka ta oss till final, sedan kan allt hända.
Apropå IceCup. SIK kommer via mig att ställa ut min isjakt på gräset. Det är över 120 seglare på plats. Någon borde bli sugen. Tävlingen är på lördag när ni är på årsmöte bara några km från tävlingsarenan. Jag hoppas ni kan komma förbi och heja under dagen.
Nu är den första XV-meden slipad. Jag har inte sett den då maskinen körde klart när jag inte var på plats. Giggen funkar ok nu. Det som är bra är att den är flexibel.

Läs hela inlägget »

Jag vet inte om denna facebooktråd går att nå utan att vara medlem. Jag lägger ut den ändå.

https://www.facebook.com/groups/vetenskapochfolkbildning/permalink/10157064095118621?sfns=mo

Läs hela inlägget »

Bernhard och Tore seglar XV. Deras medar har jag slipat förut. Nu skall de få nya slipningen. Det intressantaste blir deras styrmed som tar mycket av vikten. Den gamla har världens kortaste åkyta. Med 60cm åkyta på den kommer den bli mer trögstyrd, men få bättre glid. Skillnaden är dramatisk och deras utlåtande efter kommer att bli väldigt intressant.

Giggen/hållaren är en ny som är väldigt flexibel. Tanken är att möjliggöra slipning av olika former. Nu passar långa, korta och tjocka medar. Nackdelen är att den är lite bökig. När meden är uppsatt är höjdjusteringen jättebra. Vinkeln har i nuläget ingen skala, så det blir till att slipa lite, mäta och justera.

Bernhard var väldigt insatt i fördelarna och har höga förväntningar. Lång åkyta ger bra lyft upp ur isen och konkav slipning ger ännu mer lyft ju mer meden sjunker ner. 

Vi pratade om hur dåligt en konvex yta på stålets anläggningsyta måste vara. Ju mer meden sjunker ner desto brantare blir metallen....Usch!

Jag nämnde även diskussionen vi haft om oliksidig slipning. Han gillar den idén. Hans nackdel är att deras medar är så sjukt stora och dyra. De har två uppsättningar.

Läs hela inlägget »

Jag har börjat tänka på kurvan igen efter att ha tittat på senaste filmen. Fan vad fint det blev! Ofta på höstarna funderar jag sönder något jag håller på med så att det till slut är världens bästa pryl. Samma känsla infinner sig nu. Med några år i klassen vet jag att det oftast inte blir så stor skillnad med olika förbättringar. Fast det klart, skrovet hjälpte ju till. Och plankan, vilken skillnad! För att inte tala om masterna. Jag kan hålla kvar min goa känsla kring medkurvan, kanske, kanske träffar en jämn egg isen lite mer smooth. En skarphet eller puckel längs eggen kanske ligger i isen och skär hela, hela, hela startrakan när man behöver höjden och glidet som mest för att accelerera som kompisarna bredvid. Det är en känsla i kroppen att förvänta sig ett tyst, fint glid på en läns i lätt vind. När man ser hur fint det svarta rullar längs eggen tycks det vara en fördel gentemot en mutteregg. En egg som vickar fram det svarta som en mutter kan inte vara snabb.....Känns det som.......
 

Läs hela inlägget »

Efter en vecka som upplevdes som jobbig sitter jag på utedasset på landet med öppen dörr. Det är väldigt avkopplande att komma hit.
Det blev bara lite valberedningsjobb i veckan. Oscar är en riktig klippa. Pojken börjar bli man.
Det enda jag delar med mig av denna gång är ett klipp från Red Bull. Det anspelar på diskussionen om förstaget. Så här ser ett F1-team på saken.
https://youtu.be/iptAkpqjtMQ

Läs hela inlägget »

Jag könner en jätteduktig riggare, Jesper. Han sa en gång att någon test visat att diametern på en vajer inte påverkar motståndet så mycket. Min känsla för fysik stretar emot respekten för hans kunskap. Jag har gått på hans utsaga sedan dess.

Med anledning av en diskussion i ämnet luskade jag lite. Målet var en tabell för olika vajrar. Det visade sig vara väl undangömt. Däremot finns en formel.
Följande siffror måste fram för att räkna fram luftmotståndet.
C är luftmotståndskoefficienten, beroende på föremålets strömlinjeform. En vajer är cirkulär och har en räfflad yta. Talet för det kan bli svårt att ta fram.
ρ är luftens densitet.
A är föremålets tvärsnittsarea.
v är föremålets relativa hastighet genom luften
Siffrorna multipliceras, i princip, med varandra
Vi behöver inte räkna ut luftmotståndet för att kunna dra en slutsats. När man tittar på den variabel vi intresserar oss för nu, diametern, kan man konstatera att den påverkar luftmotståndet proportionellt mot sin storlek. Tvärsnittsarean är proportionell mot diametern.
Detta betyder att luftmotståndet ökar lika mycket som man ökar storleken på vajern. En 4mm vajers luftmotstånd är 1/4 större än för en 3mm.
Nu går ju inte detta, men om man gör allt på isjakten 1/4 bättre skulle man bli rätt snabb. Alltså är det värt att byta förstag till 3mm om det håller och man har råd och ork.

Läs hela inlägget »

Svart kallar vi området som inte släpper igenom ljus när man ställer upp en med på en linjal med ljus bakom, en ljuslinjal.
 
Det talas ibland om hur långt det svarta skall vara och var det skall vara placerat.
 
Vilken punkt hamnar rakt under medbulten? Den som ligger närmast bulthålet såklart. Man kan alltså inte flytta punkten som ligger rakt under hålet mer än att slipa snett så att det blir liiite närmare framåt eller bakåt. Tänk dig ett stort hjul med axeln ¼diameter från centrum. Vilken punkt på hjulet hamnar neråt? Den som ligger 90grader (inte korrekt på en cirkel, det heter egentligen perpendikel) från cirkeln. Det är alltså där det är kortast avstånd från hjulets yttercirkel till navets centrum. Vi kallar den punkten för perpendikeln.
 
Om man antar att meden har en cirkulär kurva, och inte räknar med viktfördelningen i meden, hamnar det svarta centrerat under medbulten. Alltså är det lika mycket svart framför som bakom bulten. Att med avsikt slipa på ett annat sätt än cirkulärt ställer stora krav på sliparen. Om man nu ger sig på uppgiften att lägga lite mer svart bakom bulthålet, hur går det till?
 
Vi tänker oss att vi har en med som är slipad cirkulärt med ganska stor radie. För att flytta bak det svarta behöver vi slipa ett nästan rakt område från lite framför medbulten till långt bakom medbulten. Då kommer meden att välta bak och ställa sig på det nya raka området. Perpendikeln har flyttats till främre delen av det nya svarta området. Vad bra, nu har vi en med som har långt svart som ligger långt bak. Nackdelen är att vi har två skarpa hörn där den stora huvudradien möter det svarta. Dessa hörn har vi alltid försökt undvika pga att de bromsar. Om vi slipar ner hörnen till en tillräckligt stor radie så att de inte utgör någon broms har vi återigen en perpendikel som ligger längre fram än på det nyskapade svarta. Meden trillar fram igen och lyfter upp bakdelen av det svarta som i det närmaste försvinner.
 
Jag misstänker att resonemanget är svårt att följa.
 
Ett annat sätt att se på saken är att slipa som på skissen. Den röda linjen är ljuslinjalen. Den svarta linjen är en cirkulärt slipad med. C är bakdelen slipad med xtra stor radie. B är en uppslipad framdel.
 
Om man tar en A-slipad med och slipar upp fram tas den främre delen av det svarta bort vilket ju önskas. Tyvärr med samma resultat som i exemplet ovan. Först en puckel som man sedan slipar bort och perpendikeln åker fram igen.
 
Om man däremot spar material baktill så kan man ju lägga ner stål nästan i ljuslinjalen så att ljuset inte slipper igenom. Men inte heller så att meden lyfts bak så att det svarta rullar fram. Perpendikeln ligger kvar. I detta fall bildas ingen puckel (område med för liten radie). Dock är det jättesvårt att slipa detta.
 
Hur mäter man perpendikelns placering? Det är inte lätt. Det funkar absolut inte att lyfta meden fram och se det svarta åka bakåt för att stoppa där man är nöjd. Man flyttar bara bak anläggningspunkten, inte perpendikeln. Det absolut lättaste för oss borde vara att vikta meden så att den får jämviktspunkten i nivå fram/bak med medhålet och sedan ställa meden på ljuslinjalen. Rakt under hålet har vi perpendikeln och vi kan rättvist mäta placeringen av det svarta.
 
Björn hade en fundering om parallelliteten på de bakre medarna påverkas positivt av en sådan slipning. Ja, det skulle vara gynnsamt då det alltid finns lite glapp och flex. Medarnas grepp bakom medbulten drar dem i sidled så att ett parallellitetsfel minskas. Motsatsen med svart framför medbulten gör att meden vill styra åt något annat håll än rakt fram så fort den belastas sidledes. Detta fenomen tror jag är litet på sidomedarna och stort på styrmeden. Därför skall man satsa på att få till denna slipning på styrmedarna i första hand.
 

Läs hela inlägget »

The runners 2019                  
 
How should the runners be designed?
 
If you think this is too much to read, just answer these two questions.
 
 
A)    Is there a minimum height of the wood outside the chock?
B)    Is there a maximum width and height of the slot?

 
 
These two questions are important to understand. If it is a no on any of them, the rule is understandable but if there is yes on any of them there will be lots of other questions.
 
Do not forget these questions if you proceed reading.
 
There is a proposal of changing the rule. The idea is that wood in the runners was a bad idea from the beginning and we now have some strong arguments that the sport will gain in a change to allow all materials (except Kevlar?). We all want the runners to be easy to build and cheap to buy. But we also want our own runners to be fast.
 
This started a discussion about it. Some people see risks if we make the change. The different opinions seem to be strong so we have a polarized discussion. I want to sum the arguments.
 
The side of NO!
1)    The new runners are going to be faster with this change. The old runners are going to be changed by some sailors. This is a cost for those who chooses to change.
2)    The new runners are going to be more expensive.
3)    The class is meant to be buildable for homebuilders and they must be more skilled after a change.
 
The side of YES!
1)    The class is meant to be buildable for homebuilders and they have a hard time to understand the complex rule.
2)    Today builders make the part of wood with different interpretations. That gives some sailors faster runners than other.
3)    On big championships, we have runners with illegal parts of wood under the carbon.
 
Me (S807) and David (S1) have been discussing the rule during the autumn. We are both up to build runners and want to know what is stipulated. Some questions came up except the two headquestions above, remember?
 
The second rule under “E. Runners” describe the wood Runner. E.2.d say that the body shall be made of wood.
E.2.a. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is the wood there is no problem. If it is total runner this rule will go against rule E.4.
E.2.b. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood we may make the wood body at minimum length and make the rest with stiffener. If it is total runner we have no length of the wood.
E.2.c. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood we have lots of runners that are too low. If it is total runner we have no height of wood to consider.
E.2.d. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood everything is fine. If it is total runner there are lots of runners that are too wide.
Interpretation 11/14/89: “No wood or metal stiffener may come between the insert plate and the slot on the wood body.” Why not wood or metal, when stiffener is allowed in interpretation 11/30/98 (last sentence)?
Interpretation 12/01/2012: “No metal or carbon stiffening is allowed inside the main wood body.” Is that valid? We know there is runners on big championships with carbon in the slot.
 
These rules show the complexity of the rule today. If we get these questions answered the complexity reduces a lot. I can imagine that no one can answer them with a logic chain to each letter (A-F should be answered the same to be logic). If someone deliver proper answers we expect someone else to disagree. What make the answering person authorized to decide what the correct answer is? I search for an authorized person or a logic explanation to be presented. Maybe we in Technical Committee must answer the questions. If we vote for free material in runners the questions are of no interest anymore.
 
About illegal runners used today. We know some builders are building the wood thinner than 24.7 in the chock. We also know some builders put carbon in the slot.
 
We have to either make the rule understandable or change it.

Do not forget the questions A and B.
 

 

Läs hela inlägget »

Det blir som jag vill. Jämnt och långt. Siffrorna är 0,2 - 0,1 - svart.

Läs hela inlägget »

Nu börjar det närma sig. Man kan säga att maskinen är klar. Inställningen på rälsen och funktionerna i övrigt funkar väldigt bra. Något som jag vet att många undrar är om jag kan ställa om åkytan. Svaret är ja, men det kommer nog inte att ske så ofta. 

Länken nedan leder till en film som visar hur resultatet blir. Den är rätt lång, först visar den ett experiment där jag tar reda på hur åkytan påverkas av temperatur. Det är ganska intressant och bör mätas mer.

http://www.youtube.com/watch?v=cYHdue-pFJU
 

Läs hela inlägget »

Det var som fan! Utan att ha ändrat kurvan ligger åkytan på 70 cm med 0,1mm bladmått. Inga märkvärdiga konkava ställen är det heller.
Detta bådar gott. Om man kör med denna åkyta kan jag tänka mig att hela meden riskerar att bli konkav i kyla. Jag får runda till det lite, men den första meden spar jag med så rak kurvatur så att vi får testa.

Läs hela inlägget »

Åsikterna går isär. Ron och andra tror att förslaget gör att vi kommer att behöva skaffa nya medar då de utan trä kan göras lättare och smalare. Smalare verkar vara en stor grej för jänkarna. Meden går lättare genom luft och snö om den är smal. Luftmostsåndet påverkas knappt av några mm tunnare medar. Snömotstånd, ja, hur ofta är det ett problem.
Fortfarande har jag inte fått någon som helst negativ kommentar till min aggressiva regeltolkning. Undrar varför? Jag skrev den i en tråd som hadlade om detta, ingen respons. Jag kommer att köra på den tolkningen så länge ingen bemöter det. Om man på banan börjar gnälla tycker jag att man är väldigt sent ute.
Masterna kan jag förstå. Farhågan är att man gör dem så lätta att de går av. Jag tror inte på det då det blir dyrt för mastbyggaren att dela ut master på garanti eller inte få sälja. Ok för mig att inte ändra mastregeln.

Läs hela inlägget »

Förra säsongen hade jag två större problem. Det värsta var att precisionen på kurvan var för dålig. Det andra var att vinkeln var lite ungefär.
 
Nu har jag tagit bort plasthjulen och låter maskinen rulla på kullager. En snabbkoll utan ljus bakom linjalen gav mig bilden att det kan ha blivit bättre. Undersökning av det kommer att ske i nästa vecka.
 
Vinkeldefinieraren är omkonstruerad så att den är justerbar på två sätt. Det verkar som att denna metod är helt rätt.
 
Filmen visar hur den nu ser ut.

Om du inte får igång filmen nedan kan du se den på Youtube via följande länk; https://youtu.be/TT_ddjKh_4c

Läs hela inlägget »

Idag har jag inget att komma med.

SIK har tagit fram en försäkring man kan tävla på. Bra jobbat! Jag har inte hört vad den kostar än, men min kostar 1000kr. Vi får se om det blir ett byte. 

Nu skall jag kolla formel 1, träning 2 i Singapore.

Ni får ha en 3vlig helg allihopa! 

Läs hela inlägget »

Några små modifieringar har tagit slipen hit. Några till uppdateringar är på g.

Läs hela inlägget »

Fredrik argumenterar för en ändring av regeln som hanterar övergången mellan eggen och framdelen. Han vill att jag skall driva frågan i TC (Tecnical Committee) . Det kan jag göra, men först vill jag reda ut vad jag själv tycker.
 
I nuläget har jag inget större intresse av frågan. Det är två saker som dyker upp. Det första är att man är oense om vad regeln säger. Dagge som satt i TC före mig förklarade en gång för länge sedan att det är svårt att hantera detta. Det andra är att det går att följa regeln.
 
Nu reder jag ut detta genom att skriva om det, utan texten försvinner det jag nyss tänkt J
 
Regeln som innehåller rätt mycket text säger att man skall rita en linje på meden som är parallell med isen när meden är i normalt seglingsläge. Linjens avstånd från isen skall vara 19mm.
 
Ett problem vi har är att olika personer definierar normalt seglingsläge olika. Jag definierar det så att man skall ha samma mått framför som bakom medbulten. Tex ställs meden så att det svarta ligger rakt under bulthålet. Ett annat sätt är att ta två 1mm bladmått och lägga dem tex 20cm från varandra. Meden ställs på dem så att medbulthålet hamnar i mitten. Avståndet mellan eggen och rakbordet (isen) mäts. Linjen ritas på meden med 19mm plus det mätta avståndet. Detta är ju min definition, en mätman kanske ställer meden på en slaskig is………
 
Den här linjen bildar en gräns. Över den får eggen inte vara vass, inte ha en skarpare radie än 1,6mm. Detta kollas på besiktningarna. Över linjen får man fasa av meden 10mm från kanten.
 
Under linjen får man ”fasa av” max 75 grader i eggen. Vinkeln på slipningen under linjen får alltså max vara 75 grader.
 
Problemet är hur man skall mötas i en linje. Det kanske inte är så svårt.
 
1)    Om man under linjen ger fan i att fasa 10mm så är det inget problem.  Sluta med denna fasning 21mm över isen så kan du slipa ner meden 2mm utan att den blir regelvidrig.
2)    Om man över linjen ser till att inte ha mindre radie än 1,6 är man grön. Runda eggen långt ner förbi linjen. Det vill man ändå göra för fartens skull.
 
Det enda problemet med detta är osäkerheten i en kontroll på VM. Det är ingen liten sak. Man har investerat i material, resor, anmälningsavgift mm och riskerar att inte kvala upp pga att mätpersonens definition av mätmetod har betydelse. Om man vill lägga sig på gränsen riskerar man att hamna på fel sida och gränsdragningen måste ställas mot risken man är beredd att ta.
 
Fredriks förslag är enkelt att förstå och fungerar bra.

Läs hela inlägget »

Ikväll har jag jobbat med medslipen. Det är en uppdatering av hur en kabel hänger och precisionen i rullbanan. Att använda skateboardhjul var ingen bra idé. De var inte runda. Jag pillade bort plasten och kör direkt med kullagren mot rälsen. Kullager antar jag håller tillräckligt bra precision för detta ändamål.
Film på maskinen kommer, men inte ikväll.

Läs hela inlägget »

12/01/2012:
No wood, metal or carbon stiffener may come between the insert plate and the slot in the wood body.
Wtf? Det är mååånga medar som har kolfiber i skåran.

Läs hela inlägget »

Jag fick indikationer på att min redogörelse för hur regeln kan tolkas var otydlig. En skiss som skulle tydliggöra tog fram en fråga.
Syftar regel 2.a.-2.e. på träkroppen eller färdig med? Kanske syftar de fyra delreglerna på olika saker? Vem vet det? Hur vet hen det?
a och e är träkroppen, annars hade man ju inte kunnat lägga på förstyvare.
b borde vara träkroppen, annars kan den vara kortare än 763mm vilket jag inte tror regelmakarna menade.
C borde vara samma som b, annars är det ju jättesvårt att veta.
Alla fyra är således träkroppsbeskrivande.
Här är skissen som jag vill att du falsifierar. Om någon sitter inne med kunskap som motsäger skissen men håller tyst om det blir jag lite besviken på denne.

Läs hela inlägget »

Först lite medkropp. S1 pratade med en medbyggare om hur skåran i medkroppen hanteras i regeln. Svaret var att man inte får ha fiber där och att han hade minimalt glapp. Detta är ett exempel på en medbyggare med en konservativ syn. Motsatsen kan man ana i denna flera år gamla bild på Tomeks medkroppar. De visar inte skåran, men de är kortare än minlängden. Kanske lägger han in lite regelträ på liknande sätt som jag föreslagit. Vi kan inte ha det så här.

Nu till stålen som man fäller in i denna ospecificerade träkropp.

Vissa byggare har ju börjat skära ut massor med stora hål i stålet för att spara vikt. Det ställer ju krav på konkurrenterna att göra samma sak. Dessutom är det nog en ganska stor fördel att kunna limma ihop sidorna genom stålets stora hål.

Nu när medstålen ändå måste vattenskäras har jag försökt att reda ut om det går att köpa plåt som är hård och rostfri. Det gör det, 1.4418, men det kostar 215kr/kg plus moms vilket landar på 600kr/stål plus vattenskärningen. 

Jag tar fram en skärfil som ni andra kan få om ni vill. Den kanske skulle kunna ligga här på hemsidan för nedladdning. Vi får se.

Läs hela inlägget »

Nu gör POD807 comeback i nytt format. Det är lättare att lägga filen på Youtube.
Avsnittet handlar om tre förslag på regelförändringar. Förstahandsinformation direkt från TC!
https://youtu.be/dy4uAxUgQ1s

Läs hela inlägget »

Stockholms 606 Klubbs hemsida finns länkar och kommentarer från några rejs när vi seglade i Övik.

Läs hela inlägget »

Nu börjar Tecnical Committé (TC) röra på sig. Precis när jag tänker bygga mig bra medar och hittar bra kryphål i regeln har TC för avsikt att föreslå att materialet i medarna släpps fritt. Det trodde jag aldrig skulle hända.
Dessutom diskuterar vi ett borttagande av mastvikt och balanspunkt.
Spännande!

Läs hela inlägget »

Jag läste igenom inlägget som går igenom vad som gäller för medkroppen nedan. Slutsatserna var obegripliga. Nu är det omskrivet så att alla borde fatta vilket genombrott detta är för medbyggeriet.

Jag förväntar mig rabalder. Eller så struntar man i det pga att det är så extremt och man tänker att det bara är nonsens. Det kanske är så få som bygger själva så att frågan inte betyder något. Jag välkomnar alla synpunkter.

Läs hela inlägget »

Gunnar och jag fick nya lagkompisar till den här tävlingen. Irma och Micke. Vi tränade ihop en gång innan tävlingshelgen. Under helgen har vi blivit riktigt sammansvetsade.
Tre sistaplatser och en femte gör lite ont. I övrigt var det bara 1-3 vilket är de placeringar vi är nöjda med. Vi tar med oss minnet av dem och allt kul på vattnet och i land.
Jag tycker att alla besättningar är otroligt flinka med båthanteringen. Man blir pressad att sätta alla rullgippar och andra manövrer. Det är med stolthet jag åker hem från dessa händelser.
Vi trivs ihop och vill väldigt gärna få bygga vidare på detta nästa år.
Förresten, vi kom nia.

Läs hela inlägget »

När det står maxmått så betyder det att träkroppen (gäller även plankan) inte får vara större. Om man lägger på förstärkning måste man även hålla förstyvningen inom maxmåttet. En träkropp som håller maxmått kan inte förstärkas.

Minmått gäller bara träkroppen. Även detta gäller för plankan. Man kan alltså inte ha en förstärkt med som håller minmått, då vet man att kroppen är för liten.

Läs hela inlägget »

Träning på Ekoln inför helgens regatta i Ö-vik.

Läs hela inlägget »

Vi diskuterar ju medar en hel del, ändå är det ingen som har full koll på hur de får se ut. David tog upp en fråga om de två tjocklekarna på medkroppen som man har att förhålla sig till. I medbeslaget skall den vara 24,7-26,1mm bred och utanför medbeslaget skall den vara 22,3-26,1mm bred. Att det finns två olika minimumtjocklekar hade jag ingen aning om. Därför tänkte jag definiera vad på en med som utgör kroppen.
 
Jag tar bara upp slotmedar här. Det är de vanligaste medarna med en träkropp som omsluter ett plattjärn. Ofta är de förstärkta med glas- eller kolfiber.
 
Jag har översatt några regelord till svenska:
Wood type with steel insert – slotmed
Body – kropp
Reinforcement och Stiffening element – förstärkning
Slot – skåra
Adhesive – lim
 
                                                                 
Materialet skall vara trä och lim, inget annat. 
 
Det står inget om hålrum i kroppen. Det kan vara i gråzonen att bygga in det. Anledningen är att man inte får ha trä eller stål inne i skåran som medstålet ligger i mellan kropp och medstål. Om man bygger en sandwichkonstruktion skulle någon kunna argumentera för att det yttre lagret är medkropp och distansträlisterna och inre lagret är förstärkningar. Förstärkningar inne i skåran av trä fick man ju inte ha. Detta argument är så långsökt att jag skulle godkänna konstruktionen om det låg på mitt bord. 
 
Regeln definierar skåran som utsidan av kroppen. Allt som är inne i skåran är utanför medkroppen. Utsidan av kroppen får förstärkas med alla material utom kevlar (inne i skåran får man inte använda kevlar, trä eller stål). Den riktiga utsidan får förstärkas med alla material utom kevlar. Bredden på denna förstärkning får vara 76,2mm bred åt varje håll mätt från eggen. Maxbredd på en med är alltså 152,2mm. 
 
I regeln finns ett stycke som hanterar en avsmalning i framänden. Uppifrån sett kan man göra meden 6,4 mm i framkant, därifrån kan den vara konisk (kilformad) bakåt till en punkt 152mm framifrån. Dessa mått mäter man både på träkroppen och på förstärkningen. Man får alltså inte göra kroppen 5mm i framkant och sedan lägga på 1,2mm förstärkning på varje sida. Man får heller inte göra träkroppen konisk 152mm och sedan lägga på förstärkning framåt. Då hamnar ju den koniska trädelen bakom tillåtna mått.
 
Mått på medkropp:
Bredd: 22,3-26,1
Bredd i medbeslag: 24,7-26,1
Höjd: mer än noll-obegränsad höjd
Höjd i medbeslag: 101,7-127,0
Längd: 763-914
 
Mått på total med:
Bredd: 22,3-152,2
Bredd i medbeslag: 24,7-27,7
Höjd: 50,8-obegränsad höjd
Höjd i medbeslag: 101,7-(127+38)
Längd: 763-914
Vikt: max 7,7kg
 
 
På längd- och höjdmåtten kan man inte bygga maximala mått på träkroppen och sedan lägga på förstärkning, då blir meden för stor. På bredden har man gett ett stort utrymme att användas till förstärkning. Avsikten är att man skall kunna lägga till förstyvare vilket är längsgående vingar som ger en ökad styrka och stabilitet på meden.
 
Nu har jag beskrivit förutsättningarna så bra jag kan, men jag hittar saker hela tiden som jag inte förstått tidigare. Säkert finns det regler som jag läst fel eller inte ens läst.
 
Här kommer några tankar om extrema möjligheter som regeln ger. 

Inne i skåran 
Skåran har inga maxmått, därför kan den vara så stor att man får plats med träfanér och samtidigt hålla sig inom maxmåtten på höjden och bredden. Där inne är det ganska fritt fram att bygga som man vill. 
Innanför medbeslaget (plankans medfäste)
Här måste medkroppen ha en höjd. Det innebär att fanerbitarna inom medbeslaget måste hålla sig inom de föreskrivna måtten. 
Utanför medbeslaget
Här har vi ingen angiven höjd. Det finns ett krav på att stålet inte sticker ut mer än 38mm. Det gör att meden måste ha trä 38mm från isen och vara bredare än minmåttet. Nu har man ju frångått 38-måttet då folk börjat förstärka mer och mer. Nu är det mätmetoden som avgör om utsticket är ok eller inte. Detta innebär faktiskt att vi kan lägga en trälist på varje sida så att breddmåttet följs. Höjden på trälisten är fri vilket gör att det räcker med en lång sticka på varje sida. Om någon hävdar att sidorna måste sitta ihop hela vägen kan man ju tänka sig en trälist vars bredd uppfyller breddkraven och löper längs medens hela längd i överkant. 

Jag inser att detta går stick i stäv med vad som är normalt medbyggande idag. Om du har synpunkter tycker jag att du skall dela dem så att vi får en syn på detta som är så lika som möjligt. I slutändan är ju reglerna till för att vi skall ha samma ramverk allihopa.
 
 

Läs hela inlägget »

David planterade en tanke som jag redde ut i solen på landet. Det visade sig bli en rätt intressant tanke.
Jag postar det i morrn så att det blir ett fredagsmys.

Läs hela inlägget »

Det dök upp en film på Youtube som jag kopplade ihop med inlärningen av isjaktsegling. De senaste åren har slag och gippar blivit bra av sig själva. Det har varit behagligt att få dem rätt gratis. Tanken på detta har funnits och nu fick jag en bra förklaring i denna film. 

https://youtu.be/UBVV8pch1dM

TRÄNA! Vi tränar ja alldeles för lite. När vi väl är på isen måste vi få mängdträning. Antalet varv vi gör på en säsong är avgörande för hur bra vi blir på manövrerna. Man kan lägga en kort bana på sin lilla hemmais och bara lägga varv på varv. Ingen sparring krävs för det. 

Läs hela inlägget »

Hämtade precis ut ett tiger från -98, två år nyare än mitt gamla. Ny rutor gör att det är ett fint segel.

Läs hela inlägget »

Det finns utrymme för lite mjukvattensegling åxå.

Läs hela inlägget »

Jag sitter på planet hem.....


Under mina första år såg jag hur de bästa höll på och skruvade och bytte delar hela tiden. Då hade jag varken kunskap eller grejer att byta till. Nu när man har ganska bra utrustning och mer kunskap är det bra med aktivitet mellan loppen.


Nu när Indycar fått två svenskar har de även fått mig som fan. Felix berättade om problemen han hade senast då han torskade. De handlar mycket om att ställa in bilen efter banans grepp och temperatur. Jag har förut dragit paralleller mellan DN och F1. Likheterna i hur de jobbar med redskapet är ännu tydligare i Indycar. Inställningen på team och chaffis måste vara att inställningarna på bilen skall funka, annars kan man lika gärna ställa in bilen på en utställning. Dessutom måste ju chauffören se till att det går fort. Problematiken med trimmet är intressant och alla måste hitta sitt sätt att lösa det.


Sporten består av två delar, trimma och segla. Är det fel trimmat eller är utrustningen bristfällig så går det långsamt.


Deppa inte om du råkar ha dåliga grejer, gör allt du kan för att få det att funka ändå. Stick ut mellan loppen och testa ditt nya trim eller nya del. När du lärt dig hur det skall kännas kommer det att kännas när det är rätt, eller åtminstone ganska rätt.


Våga ställa masten långt fram, höja och sänka skotavståndet, testa lösa/hårda vant, slipa bort eggen osv.....


Först måste medarna glida anständigt, annars kommer man inte upp i den fart där fartvinden påverkar riggen på ett gynnsamt sätt. Sedan skall masten böja bort segel på ett sätt att båten går att kontrollera. Efter det kan man försöka få riggen spänstigare på de olika sätten som står till buds. Klarar man det så är det bara det lilla sista kvar. Kan man plocka fram det här läget till första loppet varje gång så är man bra med. Med det här trimmet kan man korta stunder segla nästan lika fort som topp 5. Är man inte riktigt på hugget kommer man att tappa i start, slag, rundningar och gippar, men det är en annan historia.

Läs hela inlägget »

2019

Ingen var sugen på att åka upp och träna i slask eller frusen snö eller fruset slask i 8m/s och regn på onsdag. Jag vill träna blankis i hård vind. Jaja, det är rätt skönt att slippa allt besvär och de krävande förutsättningarna.

I morrn verkar det bli VAB.

Läs hela inlägget »

Robin är på Tämnaren i dag. På norra delen är det 8cm! Thor rapporterar 10cm. Vi vet inte om det gäller hela Tämnaren.
Det kommer säkert fler rapporter.
På onsdag har vi en gynnsam prognos. Om någon hänger på kanske jag tar en premiärtur.

Läs hela inlägget »

Man vill gärna ha kurvaturen på medarna så att de är väldigt raka under medbulten. Fram och bak kan de svänga uppåt lite mer. Nu har jag tagit fram en till justeringsdetalj. Man skulle kunna kalla den rälsmittstöd. Det är en enkel balk under rälsen som puttar rälsen uppåt. Nu förväntas det svarta i mitten vara justerbart. En med sitter uppe och är nu slipad på ena sidan. I morrn slipar jag andra sidan så att det går att mäta om det funkar. Det kommer nog att krävas en del tester innan jag är nöjd.

Läs hela inlägget »

Jag har i veckan fått bekräftat att man på ett sportsligt plan kommer längre ju mer engagemang man uppbådar. Det där engagemanget övergår i en förlängning till aggressivitet. Kanske inte för alla, men jag känner av det och ser det på andra idrottspersoner. Man kanske skulle vända på det och påstå att man presterar med ett högre engagemang om man innan har lackat ur för någon skitsak.

Det som hänt i veckan är två rinkbandymatcher. Efter en situation som retat mig börjar det hända saker. Det kan bli ett aggressivare spel vilket är dåligt socialt, men ganska bra för lagets målproduktion. Jag hade en 15-minuterssekvens där jag lyckades kanalisera engagemangsöverskottet på min egen prestation mer än hårt spel. Det blev jättebra. Motståndarna kunde inte ta bollen i närkamperna och passningarna satt mycket bättre än vanligt. Det var en cool känsla av oövervinnerlighet. 

Jag vill hitta dit igen. På måndag och tisdag är det matcher igen. Då skall jag spela hårt i närkamperna utan att bryta för mycket mot reglerna.

Det tråkiga är att man kanske tappar en del av det roliga sociala spilevinkandet. För att hamna rätt i seinnet krävs det ju en del koncentration. Jag vet inte hur detta påverkar beteendet på kappseglingsbanan, men jag tror att det finns en likhet. Det är för kul att vinna för att missa den chansen pga att man gått omkring och flabbat en hel dag. Om man kan växla in och ut i dessa lägen snabbt så kanske ni andra inte märker av mitt engagemang. 
 

Läs hela inlägget »

Det var XXL på byxorna såg jag nu.

Läs hela inlägget »

XL i byxorna var bra. Väldigt bra stretch gör att de funkar och sitter tight. En storlek större hade säkert funkat, men L hade varit för trångt.
Jackan i XXL var i rätt storlek. Armarna kunde vartit 2cm längre. Dålig vindtäthet på insida arm och på ryggen gör att jackan kan kännas kall när det blåser. Då får jag dra över en stretchtröja eller en annan jacka.

Läs hela inlägget »

Min vita fartdräkt gick sönder förrförra säsongen. Det känns skönt att förnya sig. Det finns ett stort utbud av cykelkläder som uppfyller mina krav. Det som gäller är hängselbyxor och jacka.
 
Kläderna måste vara vindtäta, min gamla fartdräkt var inte vindtät så jag drog ibland på mig en tunn stretchig gul tröja vilken gjorde stor skillnad när det blåste.
Det är grymt om de är vattenavvisande. De jag beställde anges vara det. Vi får se hur bra det funkar.
Luftmotståndet och rörligheten får inte försämras av bylsiga kläder. Löpningen får inte hindras av löst tyg. Därför valde jag tighta kläder.
Fickor är bra att ha. Tyvärr sitter de på dåliga ställen, men bröstfickan funkar på träning och i svag vind då det inte är så tight under bommen.
Färg är bra så att man syns. Nu blev det mest svart, men lite gult kom med.
Cykelbyxor har ofta padding i rumpan för sadeln. Jag valde en modell utan det.
 
Dessa plagg blev det:
Newline Bike Waterproof Bib Overall utan inlägg (21044-069) 
AGU Pro Winter Softshell Jacka gul (448107) 


Vattentäta strumpor finns i långt utförande. Tyvärr köpte jag korta. Om man har långa kan man dra dem utanpå byxorna och få ett värmande, torrt lager på smalbenen.
 
Sedan man måste man ha regnkläder med sig. Det är sällan det regnar så de kan vara lite hursomhelst.
 

Läs hela inlägget »

För en vecka sedan hade ni årsmöte. Styrelsen fortsätter att utveckla saker åt ett håll som jag gillar. Jag kappseglade J92 mellan Elfvik och Gåshaga på Lidingö. På samma vatten har jag seglat isjakt. Vi gjorde några dåliga starter och dribblade bort oss själva några gånger. 11:a är en bra bit från vad vi skall klara. Det är ändå kul att få segla på en ganska hög nivå. För SIK och även klassen ställde jag upp min isjakt på land. Syftet var att få folk att börja fundera på klassen.
Idag fick jag klart Bernhards medar. De blev riktigt fina. 70cm åkyta (0,2) på de främre och 55 på styrmeden blev det. Jag hoppas att han och Tore märker att de glider lättare med sin mycket rakare egg.
300kr/med kommer jag att ta. Jag vet att det är mycket så om man är sugen att testa rekommenderar jag att slipa två högfartsmedar för stabil gång eller två slaskmedar för bra bärighet.

Läs hela inlägget »

Jag är asdålig på att tänka på allt när det är mer än tre saker. En dag på isen behöver man mycket prylar. Missar man en kan det vara godnatt.
Därför har jag en lista när jag packar. Den är nu uppdaterad, men inte komplett. Under fliken DN hittar ni den för nedladdning.

Läs hela inlägget »

Tjocka slotmedar, vad är de bra för?
Jag äger ett par som jag inte testat än.
Enda användningsområdet jag kan tänka mig är när det går riktigt fort och man behöver stadga och vikt.
Vill man ha bredd finns det ju vinkeljärn som väger betydligt mindre.
Men jag har ju ingen erfarenhet av dessa, än.

Läs hela inlägget »

Vad skönt det är att få små roliga saker fixade. Ikväll skruvade jag fast fotstödet som satt löst. Medbeslaget på plankan hade fått sig en kyss och var 2-3 tiondelar smalare på bb framdel. Irriterande svårt att klämma i meden där.
Men det roligaste var att fixa en väska på akterdäck. Jag hittade den i en friluftsbutik i Halmstad. Den kommer att monteras enkelt med snören. Syftet med den är att få med prylar om jag så önskar. Definitivt blir det verktyg, sprintar, chacklar och lång, tunn lina. På träning kanske matsäck får plats, iallafall dricka.

Läs hela inlägget »

Fredrik och jag är beredda att dra till Finland om förhållandena är stabila och resan inte alltför lång. Ganska stora krav ställer vi då det finns mycket kul hemma åxå.Jag har rätt mycket på g på jobbet så det måste vara riktigt bra förhållanden.
 
SIK har en medslipkurs inbokad. Peter har påpekat att man innehållet kan bestå av olika saker. Namnet får mig att tänka på hur man håller en med under själva slipningen medan det kan finnas viktigare saker att gå igenom. Jag tänkte droppa delar av slipning som dyker upp i skallen.
 
1)    Eggen
2)    Ytans finhet
3)    Bryning, olika slipmedel
4)    Hålfot
5)    Svart, placering och definition. Med och utan råegg
6)    Åkyta, definition
7)    Ingången och utgången, formen och slöhetsnivån i längsled
8)    Vinkeln
9)    Slippapper
10) Farten på bandet
11) Egenskaper på meden, hur seglingen påverkas
12) Temperatur på stålet under slipningen
13) Olika stål
14) Mätmetoder
15) Konkav yta kontra konvex yta
16) Oliksidig slipning
17) Temperaturväxlingar
18) Min maskin
 
Jag sorterade punkterna så att de viktigaste bitarna ligger först.
 
Kanske finns det ett bättre namn? Medteori? Slipning, teorikväll?
 
Stefan och Henrik har köpt varsina nya Kardasskrov. Stefan står i begrepp att byta mast när han ändå är igång. Det är svårt att välja hårdhet. CompoTech har många styvheter, 70, 75, 80, 85 och 90, kanske fler. 90 är den styvaste någon någonsin kan behöva och den funkar inte alls på trögföre för mig. 85 räcker inte till på blankis för mig, men är jättesnabb i trögföre. Stefan velar mellan 80 och 85. Jag tror att 85 blir bästa kompromissen för honom. Risken är att den är svår i trögt. Tar han en 80 riskerar han att inte få någon bra fjong på blankis. Kul att de fick mersmak förra säsongen. 
 

Läs hela inlägget »

...på min lilla referenssjö hemmavid.

Läs hela inlägget »

Jag skall ju ställa upp min jakt på gräsmattan på Icecup. Inför det måste den repareras efter skadan på SM. Det visade sig att det bara var gängorna i plankan som dragits loss.
LÄTTNAD
Det var bara att borra upp hålen och limma dit gänginsatsen igen. Klart!

Läs hela inlägget »

Sitter och glor på slutet av sista träningen i USA. Den regerande och blivande världsmästaren får i slutminuterna reda på att om han behöver ett varv till så finns det soppa och tid för ett sista kvaltest innan banan stängs. Han svarar att han fått reda på det för sent. Däcken är för kalla. ”I always need more laps”.
Det är precis så jag känner ute på isen när jag är i rätt mode. På senare år när verktygslådan med trimmöjligheter är välfylld måste jag få några repor innan det sitter. Vinnarna har en förmåga att hålla engagemanget uppe hela dagen. Ofta faller jag ur sötpunkten i humöret och ger upp eller är nöjd. Båda är lika dåliga. Som tur är ligger nöjdheten närmare än uppgivenheten. I vinter skall jag försöka att komma ihåg Lewis Hamiltons agerande.

Läs hela inlägget »

Jag höll på att glömma att skriva något.
Icecupteamet har vaknat och vi skriver lite till varandra. Lotta delade bilden nedan. Det är ganska kort tid efter vi vann förra året. I år verkar vi inte få ihop någon träning, men alla har seglat i formatet i sommar. Det skall bli kul att försöka ta oss till final, sedan kan allt hända.
Apropå IceCup. SIK kommer via mig att ställa ut min isjakt på gräset. Det är över 120 seglare på plats. Någon borde bli sugen. Tävlingen är på lördag när ni är på årsmöte bara några km från tävlingsarenan. Jag hoppas ni kan komma förbi och heja under dagen.
Nu är den första XV-meden slipad. Jag har inte sett den då maskinen körde klart när jag inte var på plats. Giggen funkar ok nu. Det som är bra är att den är flexibel.

Läs hela inlägget »

Jag vet inte om denna facebooktråd går att nå utan att vara medlem. Jag lägger ut den ändå.

https://www.facebook.com/groups/vetenskapochfolkbildning/permalink/10157064095118621?sfns=mo

Läs hela inlägget »

Bernhard och Tore seglar XV. Deras medar har jag slipat förut. Nu skall de få nya slipningen. Det intressantaste blir deras styrmed som tar mycket av vikten. Den gamla har världens kortaste åkyta. Med 60cm åkyta på den kommer den bli mer trögstyrd, men få bättre glid. Skillnaden är dramatisk och deras utlåtande efter kommer att bli väldigt intressant.

Giggen/hållaren är en ny som är väldigt flexibel. Tanken är att möjliggöra slipning av olika former. Nu passar långa, korta och tjocka medar. Nackdelen är att den är lite bökig. När meden är uppsatt är höjdjusteringen jättebra. Vinkeln har i nuläget ingen skala, så det blir till att slipa lite, mäta och justera.

Bernhard var väldigt insatt i fördelarna och har höga förväntningar. Lång åkyta ger bra lyft upp ur isen och konkav slipning ger ännu mer lyft ju mer meden sjunker ner. 

Vi pratade om hur dåligt en konvex yta på stålets anläggningsyta måste vara. Ju mer meden sjunker ner desto brantare blir metallen....Usch!

Jag nämnde även diskussionen vi haft om oliksidig slipning. Han gillar den idén. Hans nackdel är att deras medar är så sjukt stora och dyra. De har två uppsättningar.

Läs hela inlägget »

Jag har börjat tänka på kurvan igen efter att ha tittat på senaste filmen. Fan vad fint det blev! Ofta på höstarna funderar jag sönder något jag håller på med så att det till slut är världens bästa pryl. Samma känsla infinner sig nu. Med några år i klassen vet jag att det oftast inte blir så stor skillnad med olika förbättringar. Fast det klart, skrovet hjälpte ju till. Och plankan, vilken skillnad! För att inte tala om masterna. Jag kan hålla kvar min goa känsla kring medkurvan, kanske, kanske träffar en jämn egg isen lite mer smooth. En skarphet eller puckel längs eggen kanske ligger i isen och skär hela, hela, hela startrakan när man behöver höjden och glidet som mest för att accelerera som kompisarna bredvid. Det är en känsla i kroppen att förvänta sig ett tyst, fint glid på en läns i lätt vind. När man ser hur fint det svarta rullar längs eggen tycks det vara en fördel gentemot en mutteregg. En egg som vickar fram det svarta som en mutter kan inte vara snabb.....Känns det som.......
 

Läs hela inlägget »

Efter en vecka som upplevdes som jobbig sitter jag på utedasset på landet med öppen dörr. Det är väldigt avkopplande att komma hit.
Det blev bara lite valberedningsjobb i veckan. Oscar är en riktig klippa. Pojken börjar bli man.
Det enda jag delar med mig av denna gång är ett klipp från Red Bull. Det anspelar på diskussionen om förstaget. Så här ser ett F1-team på saken.
https://youtu.be/iptAkpqjtMQ

Läs hela inlägget »

Jag könner en jätteduktig riggare, Jesper. Han sa en gång att någon test visat att diametern på en vajer inte påverkar motståndet så mycket. Min känsla för fysik stretar emot respekten för hans kunskap. Jag har gått på hans utsaga sedan dess.

Med anledning av en diskussion i ämnet luskade jag lite. Målet var en tabell för olika vajrar. Det visade sig vara väl undangömt. Däremot finns en formel.
Följande siffror måste fram för att räkna fram luftmotståndet.
C är luftmotståndskoefficienten, beroende på föremålets strömlinjeform. En vajer är cirkulär och har en räfflad yta. Talet för det kan bli svårt att ta fram.
ρ är luftens densitet.
A är föremålets tvärsnittsarea.
v är föremålets relativa hastighet genom luften
Siffrorna multipliceras, i princip, med varandra
Vi behöver inte räkna ut luftmotståndet för att kunna dra en slutsats. När man tittar på den variabel vi intresserar oss för nu, diametern, kan man konstatera att den påverkar luftmotståndet proportionellt mot sin storlek. Tvärsnittsarean är proportionell mot diametern.
Detta betyder att luftmotståndet ökar lika mycket som man ökar storleken på vajern. En 4mm vajers luftmotstånd är 1/4 större än för en 3mm.
Nu går ju inte detta, men om man gör allt på isjakten 1/4 bättre skulle man bli rätt snabb. Alltså är det värt att byta förstag till 3mm om det håller och man har råd och ork.

Läs hela inlägget »

Svart kallar vi området som inte släpper igenom ljus när man ställer upp en med på en linjal med ljus bakom, en ljuslinjal.
 
Det talas ibland om hur långt det svarta skall vara och var det skall vara placerat.
 
Vilken punkt hamnar rakt under medbulten? Den som ligger närmast bulthålet såklart. Man kan alltså inte flytta punkten som ligger rakt under hålet mer än att slipa snett så att det blir liiite närmare framåt eller bakåt. Tänk dig ett stort hjul med axeln ¼diameter från centrum. Vilken punkt på hjulet hamnar neråt? Den som ligger 90grader (inte korrekt på en cirkel, det heter egentligen perpendikel) från cirkeln. Det är alltså där det är kortast avstånd från hjulets yttercirkel till navets centrum. Vi kallar den punkten för perpendikeln.
 
Om man antar att meden har en cirkulär kurva, och inte räknar med viktfördelningen i meden, hamnar det svarta centrerat under medbulten. Alltså är det lika mycket svart framför som bakom bulten. Att med avsikt slipa på ett annat sätt än cirkulärt ställer stora krav på sliparen. Om man nu ger sig på uppgiften att lägga lite mer svart bakom bulthålet, hur går det till?
 
Vi tänker oss att vi har en med som är slipad cirkulärt med ganska stor radie. För att flytta bak det svarta behöver vi slipa ett nästan rakt område från lite framför medbulten till långt bakom medbulten. Då kommer meden att välta bak och ställa sig på det nya raka området. Perpendikeln har flyttats till främre delen av det nya svarta området. Vad bra, nu har vi en med som har långt svart som ligger långt bak. Nackdelen är att vi har två skarpa hörn där den stora huvudradien möter det svarta. Dessa hörn har vi alltid försökt undvika pga att de bromsar. Om vi slipar ner hörnen till en tillräckligt stor radie så att de inte utgör någon broms har vi återigen en perpendikel som ligger längre fram än på det nyskapade svarta. Meden trillar fram igen och lyfter upp bakdelen av det svarta som i det närmaste försvinner.
 
Jag misstänker att resonemanget är svårt att följa.
 
Ett annat sätt att se på saken är att slipa som på skissen. Den röda linjen är ljuslinjalen. Den svarta linjen är en cirkulärt slipad med. C är bakdelen slipad med xtra stor radie. B är en uppslipad framdel.
 
Om man tar en A-slipad med och slipar upp fram tas den främre delen av det svarta bort vilket ju önskas. Tyvärr med samma resultat som i exemplet ovan. Först en puckel som man sedan slipar bort och perpendikeln åker fram igen.
 
Om man däremot spar material baktill så kan man ju lägga ner stål nästan i ljuslinjalen så att ljuset inte slipper igenom. Men inte heller så att meden lyfts bak så att det svarta rullar fram. Perpendikeln ligger kvar. I detta fall bildas ingen puckel (område med för liten radie). Dock är det jättesvårt att slipa detta.
 
Hur mäter man perpendikelns placering? Det är inte lätt. Det funkar absolut inte att lyfta meden fram och se det svarta åka bakåt för att stoppa där man är nöjd. Man flyttar bara bak anläggningspunkten, inte perpendikeln. Det absolut lättaste för oss borde vara att vikta meden så att den får jämviktspunkten i nivå fram/bak med medhålet och sedan ställa meden på ljuslinjalen. Rakt under hålet har vi perpendikeln och vi kan rättvist mäta placeringen av det svarta.
 
Björn hade en fundering om parallelliteten på de bakre medarna påverkas positivt av en sådan slipning. Ja, det skulle vara gynnsamt då det alltid finns lite glapp och flex. Medarnas grepp bakom medbulten drar dem i sidled så att ett parallellitetsfel minskas. Motsatsen med svart framför medbulten gör att meden vill styra åt något annat håll än rakt fram så fort den belastas sidledes. Detta fenomen tror jag är litet på sidomedarna och stort på styrmeden. Därför skall man satsa på att få till denna slipning på styrmedarna i första hand.
 

Läs hela inlägget »

The runners 2019                  
 
How should the runners be designed?
 
If you think this is too much to read, just answer these two questions.
 
 
A)    Is there a minimum height of the wood outside the chock?
B)    Is there a maximum width and height of the slot?

 
 
These two questions are important to understand. If it is a no on any of them, the rule is understandable but if there is yes on any of them there will be lots of other questions.
 
Do not forget these questions if you proceed reading.
 
There is a proposal of changing the rule. The idea is that wood in the runners was a bad idea from the beginning and we now have some strong arguments that the sport will gain in a change to allow all materials (except Kevlar?). We all want the runners to be easy to build and cheap to buy. But we also want our own runners to be fast.
 
This started a discussion about it. Some people see risks if we make the change. The different opinions seem to be strong so we have a polarized discussion. I want to sum the arguments.
 
The side of NO!
1)    The new runners are going to be faster with this change. The old runners are going to be changed by some sailors. This is a cost for those who chooses to change.
2)    The new runners are going to be more expensive.
3)    The class is meant to be buildable for homebuilders and they must be more skilled after a change.
 
The side of YES!
1)    The class is meant to be buildable for homebuilders and they have a hard time to understand the complex rule.
2)    Today builders make the part of wood with different interpretations. That gives some sailors faster runners than other.
3)    On big championships, we have runners with illegal parts of wood under the carbon.
 
Me (S807) and David (S1) have been discussing the rule during the autumn. We are both up to build runners and want to know what is stipulated. Some questions came up except the two headquestions above, remember?
 
The second rule under “E. Runners” describe the wood Runner. E.2.d say that the body shall be made of wood.
E.2.a. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is the wood there is no problem. If it is total runner this rule will go against rule E.4.
E.2.b. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood we may make the wood body at minimum length and make the rest with stiffener. If it is total runner we have no length of the wood.
E.2.c. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood we have lots of runners that are too low. If it is total runner we have no height of wood to consider.
E.2.d. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood everything is fine. If it is total runner there are lots of runners that are too wide.
Interpretation 11/14/89: “No wood or metal stiffener may come between the insert plate and the slot on the wood body.” Why not wood or metal, when stiffener is allowed in interpretation 11/30/98 (last sentence)?
Interpretation 12/01/2012: “No metal or carbon stiffening is allowed inside the main wood body.” Is that valid? We know there is runners on big championships with carbon in the slot.
 
These rules show the complexity of the rule today. If we get these questions answered the complexity reduces a lot. I can imagine that no one can answer them with a logic chain to each letter (A-F should be answered the same to be logic). If someone deliver proper answers we expect someone else to disagree. What make the answering person authorized to decide what the correct answer is? I search for an authorized person or a logic explanation to be presented. Maybe we in Technical Committee must answer the questions. If we vote for free material in runners the questions are of no interest anymore.
 
About illegal runners used today. We know some builders are building the wood thinner than 24.7 in the chock. We also know some builders put carbon in the slot.
 
We have to either make the rule understandable or change it.

Do not forget the questions A and B.
 

 

Läs hela inlägget »

Det blir som jag vill. Jämnt och långt. Siffrorna är 0,2 - 0,1 - svart.

Läs hela inlägget »

Nu börjar det närma sig. Man kan säga att maskinen är klar. Inställningen på rälsen och funktionerna i övrigt funkar väldigt bra. Något som jag vet att många undrar är om jag kan ställa om åkytan. Svaret är ja, men det kommer nog inte att ske så ofta. 

Länken nedan leder till en film som visar hur resultatet blir. Den är rätt lång, först visar den ett experiment där jag tar reda på hur åkytan påverkas av temperatur. Det är ganska intressant och bör mätas mer.

http://www.youtube.com/watch?v=cYHdue-pFJU
 

Läs hela inlägget »

Det var som fan! Utan att ha ändrat kurvan ligger åkytan på 70 cm med 0,1mm bladmått. Inga märkvärdiga konkava ställen är det heller.
Detta bådar gott. Om man kör med denna åkyta kan jag tänka mig att hela meden riskerar att bli konkav i kyla. Jag får runda till det lite, men den första meden spar jag med så rak kurvatur så att vi får testa.

Läs hela inlägget »

Åsikterna går isär. Ron och andra tror att förslaget gör att vi kommer att behöva skaffa nya medar då de utan trä kan göras lättare och smalare. Smalare verkar vara en stor grej för jänkarna. Meden går lättare genom luft och snö om den är smal. Luftmostsåndet påverkas knappt av några mm tunnare medar. Snömotstånd, ja, hur ofta är det ett problem.
Fortfarande har jag inte fått någon som helst negativ kommentar till min aggressiva regeltolkning. Undrar varför? Jag skrev den i en tråd som hadlade om detta, ingen respons. Jag kommer att köra på den tolkningen så länge ingen bemöter det. Om man på banan börjar gnälla tycker jag att man är väldigt sent ute.
Masterna kan jag förstå. Farhågan är att man gör dem så lätta att de går av. Jag tror inte på det då det blir dyrt för mastbyggaren att dela ut master på garanti eller inte få sälja. Ok för mig att inte ändra mastregeln.

Läs hela inlägget »

Förra säsongen hade jag två större problem. Det värsta var att precisionen på kurvan var för dålig. Det andra var att vinkeln var lite ungefär.
 
Nu har jag tagit bort plasthjulen och låter maskinen rulla på kullager. En snabbkoll utan ljus bakom linjalen gav mig bilden att det kan ha blivit bättre. Undersökning av det kommer att ske i nästa vecka.
 
Vinkeldefinieraren är omkonstruerad så att den är justerbar på två sätt. Det verkar som att denna metod är helt rätt.
 
Filmen visar hur den nu ser ut.

Om du inte får igång filmen nedan kan du se den på Youtube via följande länk; https://youtu.be/TT_ddjKh_4c

Läs hela inlägget »

Idag har jag inget att komma med.

SIK har tagit fram en försäkring man kan tävla på. Bra jobbat! Jag har inte hört vad den kostar än, men min kostar 1000kr. Vi får se om det blir ett byte. 

Nu skall jag kolla formel 1, träning 2 i Singapore.

Ni får ha en 3vlig helg allihopa! 

Läs hela inlägget »

Några små modifieringar har tagit slipen hit. Några till uppdateringar är på g.

Läs hela inlägget »

Fredrik argumenterar för en ändring av regeln som hanterar övergången mellan eggen och framdelen. Han vill att jag skall driva frågan i TC (Tecnical Committee) . Det kan jag göra, men först vill jag reda ut vad jag själv tycker.
 
I nuläget har jag inget större intresse av frågan. Det är två saker som dyker upp. Det första är att man är oense om vad regeln säger. Dagge som satt i TC före mig förklarade en gång för länge sedan att det är svårt att hantera detta. Det andra är att det går att följa regeln.
 
Nu reder jag ut detta genom att skriva om det, utan texten försvinner det jag nyss tänkt J
 
Regeln som innehåller rätt mycket text säger att man skall rita en linje på meden som är parallell med isen när meden är i normalt seglingsläge. Linjens avstånd från isen skall vara 19mm.
 
Ett problem vi har är att olika personer definierar normalt seglingsläge olika. Jag definierar det så att man skall ha samma mått framför som bakom medbulten. Tex ställs meden så att det svarta ligger rakt under bulthålet. Ett annat sätt är att ta två 1mm bladmått och lägga dem tex 20cm från varandra. Meden ställs på dem så att medbulthålet hamnar i mitten. Avståndet mellan eggen och rakbordet (isen) mäts. Linjen ritas på meden med 19mm plus det mätta avståndet. Detta är ju min definition, en mätman kanske ställer meden på en slaskig is………
 
Den här linjen bildar en gräns. Över den får eggen inte vara vass, inte ha en skarpare radie än 1,6mm. Detta kollas på besiktningarna. Över linjen får man fasa av meden 10mm från kanten.
 
Under linjen får man ”fasa av” max 75 grader i eggen. Vinkeln på slipningen under linjen får alltså max vara 75 grader.
 
Problemet är hur man skall mötas i en linje. Det kanske inte är så svårt.
 
1)    Om man under linjen ger fan i att fasa 10mm så är det inget problem.  Sluta med denna fasning 21mm över isen så kan du slipa ner meden 2mm utan att den blir regelvidrig.
2)    Om man över linjen ser till att inte ha mindre radie än 1,6 är man grön. Runda eggen långt ner förbi linjen. Det vill man ändå göra för fartens skull.
 
Det enda problemet med detta är osäkerheten i en kontroll på VM. Det är ingen liten sak. Man har investerat i material, resor, anmälningsavgift mm och riskerar att inte kvala upp pga att mätpersonens definition av mätmetod har betydelse. Om man vill lägga sig på gränsen riskerar man att hamna på fel sida och gränsdragningen måste ställas mot risken man är beredd att ta.
 
Fredriks förslag är enkelt att förstå och fungerar bra.

Läs hela inlägget »

Ikväll har jag jobbat med medslipen. Det är en uppdatering av hur en kabel hänger och precisionen i rullbanan. Att använda skateboardhjul var ingen bra idé. De var inte runda. Jag pillade bort plasten och kör direkt med kullagren mot rälsen. Kullager antar jag håller tillräckligt bra precision för detta ändamål.
Film på maskinen kommer, men inte ikväll.

Läs hela inlägget »

12/01/2012:
No wood, metal or carbon stiffener may come between the insert plate and the slot in the wood body.
Wtf? Det är mååånga medar som har kolfiber i skåran.

Läs hela inlägget »

Jag fick indikationer på att min redogörelse för hur regeln kan tolkas var otydlig. En skiss som skulle tydliggöra tog fram en fråga.
Syftar regel 2.a.-2.e. på träkroppen eller färdig med? Kanske syftar de fyra delreglerna på olika saker? Vem vet det? Hur vet hen det?
a och e är träkroppen, annars hade man ju inte kunnat lägga på förstyvare.
b borde vara träkroppen, annars kan den vara kortare än 763mm vilket jag inte tror regelmakarna menade.
C borde vara samma som b, annars är det ju jättesvårt att veta.
Alla fyra är således träkroppsbeskrivande.
Här är skissen som jag vill att du falsifierar. Om någon sitter inne med kunskap som motsäger skissen men håller tyst om det blir jag lite besviken på denne.

Läs hela inlägget »

Först lite medkropp. S1 pratade med en medbyggare om hur skåran i medkroppen hanteras i regeln. Svaret var att man inte får ha fiber där och att han hade minimalt glapp. Detta är ett exempel på en medbyggare med en konservativ syn. Motsatsen kan man ana i denna flera år gamla bild på Tomeks medkroppar. De visar inte skåran, men de är kortare än minlängden. Kanske lägger han in lite regelträ på liknande sätt som jag föreslagit. Vi kan inte ha det så här.

Nu till stålen som man fäller in i denna ospecificerade träkropp.

Vissa byggare har ju börjat skära ut massor med stora hål i stålet för att spara vikt. Det ställer ju krav på konkurrenterna att göra samma sak. Dessutom är det nog en ganska stor fördel att kunna limma ihop sidorna genom stålets stora hål.

Nu när medstålen ändå måste vattenskäras har jag försökt att reda ut om det går att köpa plåt som är hård och rostfri. Det gör det, 1.4418, men det kostar 215kr/kg plus moms vilket landar på 600kr/stål plus vattenskärningen. 

Jag tar fram en skärfil som ni andra kan få om ni vill. Den kanske skulle kunna ligga här på hemsidan för nedladdning. Vi får se.

Läs hela inlägget »

Nu gör POD807 comeback i nytt format. Det är lättare att lägga filen på Youtube.
Avsnittet handlar om tre förslag på regelförändringar. Förstahandsinformation direkt från TC!
https://youtu.be/dy4uAxUgQ1s

Läs hela inlägget »

Stockholms 606 Klubbs hemsida finns länkar och kommentarer från några rejs när vi seglade i Övik.

Läs hela inlägget »

Nu börjar Tecnical Committé (TC) röra på sig. Precis när jag tänker bygga mig bra medar och hittar bra kryphål i regeln har TC för avsikt att föreslå att materialet i medarna släpps fritt. Det trodde jag aldrig skulle hända.
Dessutom diskuterar vi ett borttagande av mastvikt och balanspunkt.
Spännande!

Läs hela inlägget »

Jag läste igenom inlägget som går igenom vad som gäller för medkroppen nedan. Slutsatserna var obegripliga. Nu är det omskrivet så att alla borde fatta vilket genombrott detta är för medbyggeriet.

Jag förväntar mig rabalder. Eller så struntar man i det pga att det är så extremt och man tänker att det bara är nonsens. Det kanske är så få som bygger själva så att frågan inte betyder något. Jag välkomnar alla synpunkter.

Läs hela inlägget »

Gunnar och jag fick nya lagkompisar till den här tävlingen. Irma och Micke. Vi tränade ihop en gång innan tävlingshelgen. Under helgen har vi blivit riktigt sammansvetsade.
Tre sistaplatser och en femte gör lite ont. I övrigt var det bara 1-3 vilket är de placeringar vi är nöjda med. Vi tar med oss minnet av dem och allt kul på vattnet och i land.
Jag tycker att alla besättningar är otroligt flinka med båthanteringen. Man blir pressad att sätta alla rullgippar och andra manövrer. Det är med stolthet jag åker hem från dessa händelser.
Vi trivs ihop och vill väldigt gärna få bygga vidare på detta nästa år.
Förresten, vi kom nia.

Läs hela inlägget »

När det står maxmått så betyder det att träkroppen (gäller även plankan) inte får vara större. Om man lägger på förstärkning måste man även hålla förstyvningen inom maxmåttet. En träkropp som håller maxmått kan inte förstärkas.

Minmått gäller bara träkroppen. Även detta gäller för plankan. Man kan alltså inte ha en förstärkt med som håller minmått, då vet man att kroppen är för liten.

Läs hela inlägget »

Träning på Ekoln inför helgens regatta i Ö-vik.

Läs hela inlägget »

Vi diskuterar ju medar en hel del, ändå är det ingen som har full koll på hur de får se ut. David tog upp en fråga om de två tjocklekarna på medkroppen som man har att förhålla sig till. I medbeslaget skall den vara 24,7-26,1mm bred och utanför medbeslaget skall den vara 22,3-26,1mm bred. Att det finns två olika minimumtjocklekar hade jag ingen aning om. Därför tänkte jag definiera vad på en med som utgör kroppen.
 
Jag tar bara upp slotmedar här. Det är de vanligaste medarna med en träkropp som omsluter ett plattjärn. Ofta är de förstärkta med glas- eller kolfiber.
 
Jag har översatt några regelord till svenska:
Wood type with steel insert – slotmed
Body – kropp
Reinforcement och Stiffening element – förstärkning
Slot – skåra
Adhesive – lim
 
                                                                 
Materialet skall vara trä och lim, inget annat. 
 
Det står inget om hålrum i kroppen. Det kan vara i gråzonen att bygga in det. Anledningen är att man inte får ha trä eller stål inne i skåran som medstålet ligger i mellan kropp och medstål. Om man bygger en sandwichkonstruktion skulle någon kunna argumentera för att det yttre lagret är medkropp och distansträlisterna och inre lagret är förstärkningar. Förstärkningar inne i skåran av trä fick man ju inte ha. Detta argument är så långsökt att jag skulle godkänna konstruktionen om det låg på mitt bord. 
 
Regeln definierar skåran som utsidan av kroppen. Allt som är inne i skåran är utanför medkroppen. Utsidan av kroppen får förstärkas med alla material utom kevlar (inne i skåran får man inte använda kevlar, trä eller stål). Den riktiga utsidan får förstärkas med alla material utom kevlar. Bredden på denna förstärkning får vara 76,2mm bred åt varje håll mätt från eggen. Maxbredd på en med är alltså 152,2mm. 
 
I regeln finns ett stycke som hanterar en avsmalning i framänden. Uppifrån sett kan man göra meden 6,4 mm i framkant, därifrån kan den vara konisk (kilformad) bakåt till en punkt 152mm framifrån. Dessa mått mäter man både på träkroppen och på förstärkningen. Man får alltså inte göra kroppen 5mm i framkant och sedan lägga på 1,2mm förstärkning på varje sida. Man får heller inte göra träkroppen konisk 152mm och sedan lägga på förstärkning framåt. Då hamnar ju den koniska trädelen bakom tillåtna mått.
 
Mått på medkropp:
Bredd: 22,3-26,1
Bredd i medbeslag: 24,7-26,1
Höjd: mer än noll-obegränsad höjd
Höjd i medbeslag: 101,7-127,0
Längd: 763-914
 
Mått på total med:
Bredd: 22,3-152,2
Bredd i medbeslag: 24,7-27,7
Höjd: 50,8-obegränsad höjd
Höjd i medbeslag: 101,7-(127+38)
Längd: 763-914
Vikt: max 7,7kg
 
 
På längd- och höjdmåtten kan man inte bygga maximala mått på träkroppen och sedan lägga på förstärkning, då blir meden för stor. På bredden har man gett ett stort utrymme att användas till förstärkning. Avsikten är att man skall kunna lägga till förstyvare vilket är längsgående vingar som ger en ökad styrka och stabilitet på meden.
 
Nu har jag beskrivit förutsättningarna så bra jag kan, men jag hittar saker hela tiden som jag inte förstått tidigare. Säkert finns det regler som jag läst fel eller inte ens läst.
 
Här kommer några tankar om extrema möjligheter som regeln ger. 

Inne i skåran 
Skåran har inga maxmått, därför kan den vara så stor att man får plats med träfanér och samtidigt hålla sig inom maxmåtten på höjden och bredden. Där inne är det ganska fritt fram att bygga som man vill. 
Innanför medbeslaget (plankans medfäste)
Här måste medkroppen ha en höjd. Det innebär att fanerbitarna inom medbeslaget måste hålla sig inom de föreskrivna måtten. 
Utanför medbeslaget
Här har vi ingen angiven höjd. Det finns ett krav på att stålet inte sticker ut mer än 38mm. Det gör att meden måste ha trä 38mm från isen och vara bredare än minmåttet. Nu har man ju frångått 38-måttet då folk börjat förstärka mer och mer. Nu är det mätmetoden som avgör om utsticket är ok eller inte. Detta innebär faktiskt att vi kan lägga en trälist på varje sida så att breddmåttet följs. Höjden på trälisten är fri vilket gör att det räcker med en lång sticka på varje sida. Om någon hävdar att sidorna måste sitta ihop hela vägen kan man ju tänka sig en trälist vars bredd uppfyller breddkraven och löper längs medens hela längd i överkant. 

Jag inser att detta går stick i stäv med vad som är normalt medbyggande idag. Om du har synpunkter tycker jag att du skall dela dem så att vi får en syn på detta som är så lika som möjligt. I slutändan är ju reglerna till för att vi skall ha samma ramverk allihopa.
 
 

Läs hela inlägget »

David planterade en tanke som jag redde ut i solen på landet. Det visade sig bli en rätt intressant tanke.
Jag postar det i morrn så att det blir ett fredagsmys.

Läs hela inlägget »

Det dök upp en film på Youtube som jag kopplade ihop med inlärningen av isjaktsegling. De senaste åren har slag och gippar blivit bra av sig själva. Det har varit behagligt att få dem rätt gratis. Tanken på detta har funnits och nu fick jag en bra förklaring i denna film. 

https://youtu.be/UBVV8pch1dM

TRÄNA! Vi tränar ja alldeles för lite. När vi väl är på isen måste vi få mängdträning. Antalet varv vi gör på en säsong är avgörande för hur bra vi blir på manövrerna. Man kan lägga en kort bana på sin lilla hemmais och bara lägga varv på varv. Ingen sparring krävs för det. 

Läs hela inlägget »

Hämtade precis ut ett tiger från -98, två år nyare än mitt gamla. Ny rutor gör att det är ett fint segel.

Läs hela inlägget »

Det finns utrymme för lite mjukvattensegling åxå.

Läs hela inlägget »

Jag sitter på planet hem.....


Under mina första år såg jag hur de bästa höll på och skruvade och bytte delar hela tiden. Då hade jag varken kunskap eller grejer att byta till. Nu när man har ganska bra utrustning och mer kunskap är det bra med aktivitet mellan loppen.


Nu när Indycar fått två svenskar har de även fått mig som fan. Felix berättade om problemen han hade senast då han torskade. De handlar mycket om att ställa in bilen efter banans grepp och temperatur. Jag har förut dragit paralleller mellan DN och F1. Likheterna i hur de jobbar med redskapet är ännu tydligare i Indycar. Inställningen på team och chaffis måste vara att inställningarna på bilen skall funka, annars kan man lika gärna ställa in bilen på en utställning. Dessutom måste ju chauffören se till att det går fort. Problematiken med trimmet är intressant och alla måste hitta sitt sätt att lösa det.


Sporten består av två delar, trimma och segla. Är det fel trimmat eller är utrustningen bristfällig så går det långsamt.


Deppa inte om du råkar ha dåliga grejer, gör allt du kan för att få det att funka ändå. Stick ut mellan loppen och testa ditt nya trim eller nya del. När du lärt dig hur det skall kännas kommer det att kännas när det är rätt, eller åtminstone ganska rätt.


Våga ställa masten långt fram, höja och sänka skotavståndet, testa lösa/hårda vant, slipa bort eggen osv.....


Först måste medarna glida anständigt, annars kommer man inte upp i den fart där fartvinden påverkar riggen på ett gynnsamt sätt. Sedan skall masten böja bort segel på ett sätt att båten går att kontrollera. Efter det kan man försöka få riggen spänstigare på de olika sätten som står till buds. Klarar man det så är det bara det lilla sista kvar. Kan man plocka fram det här läget till första loppet varje gång så är man bra med. Med det här trimmet kan man korta stunder segla nästan lika fort som topp 5. Är man inte riktigt på hugget kommer man att tappa i start, slag, rundningar och gippar, men det är en annan historia.

Läs hela inlägget »

2019

Ingen var sugen på att åka upp och träna i slask eller frusen snö eller fruset slask i 8m/s och regn på onsdag. Jag vill träna blankis i hård vind. Jaja, det är rätt skönt att slippa allt besvär och de krävande förutsättningarna.

I morrn verkar det bli VAB.

Läs hela inlägget »

Robin är på Tämnaren i dag. På norra delen är det 8cm! Thor rapporterar 10cm. Vi vet inte om det gäller hela Tämnaren.
Det kommer säkert fler rapporter.
På onsdag har vi en gynnsam prognos. Om någon hänger på kanske jag tar en premiärtur.

Läs hela inlägget »

Man vill gärna ha kurvaturen på medarna så att de är väldigt raka under medbulten. Fram och bak kan de svänga uppåt lite mer. Nu har jag tagit fram en till justeringsdetalj. Man skulle kunna kalla den rälsmittstöd. Det är en enkel balk under rälsen som puttar rälsen uppåt. Nu förväntas det svarta i mitten vara justerbart. En med sitter uppe och är nu slipad på ena sidan. I morrn slipar jag andra sidan så att det går att mäta om det funkar. Det kommer nog att krävas en del tester innan jag är nöjd.

Läs hela inlägget »

Jag har i veckan fått bekräftat att man på ett sportsligt plan kommer längre ju mer engagemang man uppbådar. Det där engagemanget övergår i en förlängning till aggressivitet. Kanske inte för alla, men jag känner av det och ser det på andra idrottspersoner. Man kanske skulle vända på det och påstå att man presterar med ett högre engagemang om man innan har lackat ur för någon skitsak.

Det som hänt i veckan är två rinkbandymatcher. Efter en situation som retat mig börjar det hända saker. Det kan bli ett aggressivare spel vilket är dåligt socialt, men ganska bra för lagets målproduktion. Jag hade en 15-minuterssekvens där jag lyckades kanalisera engagemangsöverskottet på min egen prestation mer än hårt spel. Det blev jättebra. Motståndarna kunde inte ta bollen i närkamperna och passningarna satt mycket bättre än vanligt. Det var en cool känsla av oövervinnerlighet. 

Jag vill hitta dit igen. På måndag och tisdag är det matcher igen. Då skall jag spela hårt i närkamperna utan att bryta för mycket mot reglerna.

Det tråkiga är att man kanske tappar en del av det roliga sociala spilevinkandet. För att hamna rätt i seinnet krävs det ju en del koncentration. Jag vet inte hur detta påverkar beteendet på kappseglingsbanan, men jag tror att det finns en likhet. Det är för kul att vinna för att missa den chansen pga att man gått omkring och flabbat en hel dag. Om man kan växla in och ut i dessa lägen snabbt så kanske ni andra inte märker av mitt engagemang. 
 

Läs hela inlägget »

Det var XXL på byxorna såg jag nu.

Läs hela inlägget »

XL i byxorna var bra. Väldigt bra stretch gör att de funkar och sitter tight. En storlek större hade säkert funkat, men L hade varit för trångt.
Jackan i XXL var i rätt storlek. Armarna kunde vartit 2cm längre. Dålig vindtäthet på insida arm och på ryggen gör att jackan kan kännas kall när det blåser. Då får jag dra över en stretchtröja eller en annan jacka.

Läs hela inlägget »

Min vita fartdräkt gick sönder förrförra säsongen. Det känns skönt att förnya sig. Det finns ett stort utbud av cykelkläder som uppfyller mina krav. Det som gäller är hängselbyxor och jacka.
 
Kläderna måste vara vindtäta, min gamla fartdräkt var inte vindtät så jag drog ibland på mig en tunn stretchig gul tröja vilken gjorde stor skillnad när det blåste.
Det är grymt om de är vattenavvisande. De jag beställde anges vara det. Vi får se hur bra det funkar.
Luftmotståndet och rörligheten får inte försämras av bylsiga kläder. Löpningen får inte hindras av löst tyg. Därför valde jag tighta kläder.
Fickor är bra att ha. Tyvärr sitter de på dåliga ställen, men bröstfickan funkar på träning och i svag vind då det inte är så tight under bommen.
Färg är bra så att man syns. Nu blev det mest svart, men lite gult kom med.
Cykelbyxor har ofta padding i rumpan för sadeln. Jag valde en modell utan det.
 
Dessa plagg blev det:
Newline Bike Waterproof Bib Overall utan inlägg (21044-069) 
AGU Pro Winter Softshell Jacka gul (448107) 


Vattentäta strumpor finns i långt utförande. Tyvärr köpte jag korta. Om man har långa kan man dra dem utanpå byxorna och få ett värmande, torrt lager på smalbenen.
 
Sedan man måste man ha regnkläder med sig. Det är sällan det regnar så de kan vara lite hursomhelst.
 

Läs hela inlägget »

För en vecka sedan hade ni årsmöte. Styrelsen fortsätter att utveckla saker åt ett håll som jag gillar. Jag kappseglade J92 mellan Elfvik och Gåshaga på Lidingö. På samma vatten har jag seglat isjakt. Vi gjorde några dåliga starter och dribblade bort oss själva några gånger. 11:a är en bra bit från vad vi skall klara. Det är ändå kul att få segla på en ganska hög nivå. För SIK och även klassen ställde jag upp min isjakt på land. Syftet var att få folk att börja fundera på klassen.
Idag fick jag klart Bernhards medar. De blev riktigt fina. 70cm åkyta (0,2) på de främre och 55 på styrmeden blev det. Jag hoppas att han och Tore märker att de glider lättare med sin mycket rakare egg.
300kr/med kommer jag att ta. Jag vet att det är mycket så om man är sugen att testa rekommenderar jag att slipa två högfartsmedar för stabil gång eller två slaskmedar för bra bärighet.

Läs hela inlägget »

Jag är asdålig på att tänka på allt när det är mer än tre saker. En dag på isen behöver man mycket prylar. Missar man en kan det vara godnatt.
Därför har jag en lista när jag packar. Den är nu uppdaterad, men inte komplett. Under fliken DN hittar ni den för nedladdning.

Läs hela inlägget »

Tjocka slotmedar, vad är de bra för?
Jag äger ett par som jag inte testat än.
Enda användningsområdet jag kan tänka mig är när det går riktigt fort och man behöver stadga och vikt.
Vill man ha bredd finns det ju vinkeljärn som väger betydligt mindre.
Men jag har ju ingen erfarenhet av dessa, än.

Läs hela inlägget »

Vad skönt det är att få små roliga saker fixade. Ikväll skruvade jag fast fotstödet som satt löst. Medbeslaget på plankan hade fått sig en kyss och var 2-3 tiondelar smalare på bb framdel. Irriterande svårt att klämma i meden där.
Men det roligaste var att fixa en väska på akterdäck. Jag hittade den i en friluftsbutik i Halmstad. Den kommer att monteras enkelt med snören. Syftet med den är att få med prylar om jag så önskar. Definitivt blir det verktyg, sprintar, chacklar och lång, tunn lina. På träning kanske matsäck får plats, iallafall dricka.

Läs hela inlägget »

Fredrik och jag är beredda att dra till Finland om förhållandena är stabila och resan inte alltför lång. Ganska stora krav ställer vi då det finns mycket kul hemma åxå.Jag har rätt mycket på g på jobbet så det måste vara riktigt bra förhållanden.
 
SIK har en medslipkurs inbokad. Peter har påpekat att man innehållet kan bestå av olika saker. Namnet får mig att tänka på hur man håller en med under själva slipningen medan det kan finnas viktigare saker att gå igenom. Jag tänkte droppa delar av slipning som dyker upp i skallen.
 
1)    Eggen
2)    Ytans finhet
3)    Bryning, olika slipmedel
4)    Hålfot
5)    Svart, placering och definition. Med och utan råegg
6)    Åkyta, definition
7)    Ingången och utgången, formen och slöhetsnivån i längsled
8)    Vinkeln
9)    Slippapper
10) Farten på bandet
11) Egenskaper på meden, hur seglingen påverkas
12) Temperatur på stålet under slipningen
13) Olika stål
14) Mätmetoder
15) Konkav yta kontra konvex yta
16) Oliksidig slipning
17) Temperaturväxlingar
18) Min maskin
 
Jag sorterade punkterna så att de viktigaste bitarna ligger först.
 
Kanske finns det ett bättre namn? Medteori? Slipning, teorikväll?
 
Stefan och Henrik har köpt varsina nya Kardasskrov. Stefan står i begrepp att byta mast när han ändå är igång. Det är svårt att välja hårdhet. CompoTech har många styvheter, 70, 75, 80, 85 och 90, kanske fler. 90 är den styvaste någon någonsin kan behöva och den funkar inte alls på trögföre för mig. 85 räcker inte till på blankis för mig, men är jättesnabb i trögföre. Stefan velar mellan 80 och 85. Jag tror att 85 blir bästa kompromissen för honom. Risken är att den är svår i trögt. Tar han en 80 riskerar han att inte få någon bra fjong på blankis. Kul att de fick mersmak förra säsongen. 
 

Läs hela inlägget »

...på min lilla referenssjö hemmavid.

Läs hela inlägget »

Jag skall ju ställa upp min jakt på gräsmattan på Icecup. Inför det måste den repareras efter skadan på SM. Det visade sig att det bara var gängorna i plankan som dragits loss.
LÄTTNAD
Det var bara att borra upp hålen och limma dit gänginsatsen igen. Klart!

Läs hela inlägget »

Sitter och glor på slutet av sista träningen i USA. Den regerande och blivande världsmästaren får i slutminuterna reda på att om han behöver ett varv till så finns det soppa och tid för ett sista kvaltest innan banan stängs. Han svarar att han fått reda på det för sent. Däcken är för kalla. ”I always need more laps”.
Det är precis så jag känner ute på isen när jag är i rätt mode. På senare år när verktygslådan med trimmöjligheter är välfylld måste jag få några repor innan det sitter. Vinnarna har en förmåga att hålla engagemanget uppe hela dagen. Ofta faller jag ur sötpunkten i humöret och ger upp eller är nöjd. Båda är lika dåliga. Som tur är ligger nöjdheten närmare än uppgivenheten. I vinter skall jag försöka att komma ihåg Lewis Hamiltons agerande.

Läs hela inlägget »

Jag höll på att glömma att skriva något.
Icecupteamet har vaknat och vi skriver lite till varandra. Lotta delade bilden nedan. Det är ganska kort tid efter vi vann förra året. I år verkar vi inte få ihop någon träning, men alla har seglat i formatet i sommar. Det skall bli kul att försöka ta oss till final, sedan kan allt hända.
Apropå IceCup. SIK kommer via mig att ställa ut min isjakt på gräset. Det är över 120 seglare på plats. Någon borde bli sugen. Tävlingen är på lördag när ni är på årsmöte bara några km från tävlingsarenan. Jag hoppas ni kan komma förbi och heja under dagen.
Nu är den första XV-meden slipad. Jag har inte sett den då maskinen körde klart när jag inte var på plats. Giggen funkar ok nu. Det som är bra är att den är flexibel.

Läs hela inlägget »

Jag vet inte om denna facebooktråd går att nå utan att vara medlem. Jag lägger ut den ändå.

https://www.facebook.com/groups/vetenskapochfolkbildning/permalink/10157064095118621?sfns=mo

Läs hela inlägget »

Bernhard och Tore seglar XV. Deras medar har jag slipat förut. Nu skall de få nya slipningen. Det intressantaste blir deras styrmed som tar mycket av vikten. Den gamla har världens kortaste åkyta. Med 60cm åkyta på den kommer den bli mer trögstyrd, men få bättre glid. Skillnaden är dramatisk och deras utlåtande efter kommer att bli väldigt intressant.

Giggen/hållaren är en ny som är väldigt flexibel. Tanken är att möjliggöra slipning av olika former. Nu passar långa, korta och tjocka medar. Nackdelen är att den är lite bökig. När meden är uppsatt är höjdjusteringen jättebra. Vinkeln har i nuläget ingen skala, så det blir till att slipa lite, mäta och justera.

Bernhard var väldigt insatt i fördelarna och har höga förväntningar. Lång åkyta ger bra lyft upp ur isen och konkav slipning ger ännu mer lyft ju mer meden sjunker ner. 

Vi pratade om hur dåligt en konvex yta på stålets anläggningsyta måste vara. Ju mer meden sjunker ner desto brantare blir metallen....Usch!

Jag nämnde även diskussionen vi haft om oliksidig slipning. Han gillar den idén. Hans nackdel är att deras medar är så sjukt stora och dyra. De har två uppsättningar.

Läs hela inlägget »

Jag har börjat tänka på kurvan igen efter att ha tittat på senaste filmen. Fan vad fint det blev! Ofta på höstarna funderar jag sönder något jag håller på med så att det till slut är världens bästa pryl. Samma känsla infinner sig nu. Med några år i klassen vet jag att det oftast inte blir så stor skillnad med olika förbättringar. Fast det klart, skrovet hjälpte ju till. Och plankan, vilken skillnad! För att inte tala om masterna. Jag kan hålla kvar min goa känsla kring medkurvan, kanske, kanske träffar en jämn egg isen lite mer smooth. En skarphet eller puckel längs eggen kanske ligger i isen och skär hela, hela, hela startrakan när man behöver höjden och glidet som mest för att accelerera som kompisarna bredvid. Det är en känsla i kroppen att förvänta sig ett tyst, fint glid på en läns i lätt vind. När man ser hur fint det svarta rullar längs eggen tycks det vara en fördel gentemot en mutteregg. En egg som vickar fram det svarta som en mutter kan inte vara snabb.....Känns det som.......
 

Läs hela inlägget »

Efter en vecka som upplevdes som jobbig sitter jag på utedasset på landet med öppen dörr. Det är väldigt avkopplande att komma hit.
Det blev bara lite valberedningsjobb i veckan. Oscar är en riktig klippa. Pojken börjar bli man.
Det enda jag delar med mig av denna gång är ett klipp från Red Bull. Det anspelar på diskussionen om förstaget. Så här ser ett F1-team på saken.
https://youtu.be/iptAkpqjtMQ

Läs hela inlägget »

Jag könner en jätteduktig riggare, Jesper. Han sa en gång att någon test visat att diametern på en vajer inte påverkar motståndet så mycket. Min känsla för fysik stretar emot respekten för hans kunskap. Jag har gått på hans utsaga sedan dess.

Med anledning av en diskussion i ämnet luskade jag lite. Målet var en tabell för olika vajrar. Det visade sig vara väl undangömt. Däremot finns en formel.
Följande siffror måste fram för att räkna fram luftmotståndet.
C är luftmotståndskoefficienten, beroende på föremålets strömlinjeform. En vajer är cirkulär och har en räfflad yta. Talet för det kan bli svårt att ta fram.
ρ är luftens densitet.
A är föremålets tvärsnittsarea.
v är föremålets relativa hastighet genom luften
Siffrorna multipliceras, i princip, med varandra
Vi behöver inte räkna ut luftmotståndet för att kunna dra en slutsats. När man tittar på den variabel vi intresserar oss för nu, diametern, kan man konstatera att den påverkar luftmotståndet proportionellt mot sin storlek. Tvärsnittsarean är proportionell mot diametern.
Detta betyder att luftmotståndet ökar lika mycket som man ökar storleken på vajern. En 4mm vajers luftmotstånd är 1/4 större än för en 3mm.
Nu går ju inte detta, men om man gör allt på isjakten 1/4 bättre skulle man bli rätt snabb. Alltså är det värt att byta förstag till 3mm om det håller och man har råd och ork.

Läs hela inlägget »

Svart kallar vi området som inte släpper igenom ljus när man ställer upp en med på en linjal med ljus bakom, en ljuslinjal.
 
Det talas ibland om hur långt det svarta skall vara och var det skall vara placerat.
 
Vilken punkt hamnar rakt under medbulten? Den som ligger närmast bulthålet såklart. Man kan alltså inte flytta punkten som ligger rakt under hålet mer än att slipa snett så att det blir liiite närmare framåt eller bakåt. Tänk dig ett stort hjul med axeln ¼diameter från centrum. Vilken punkt på hjulet hamnar neråt? Den som ligger 90grader (inte korrekt på en cirkel, det heter egentligen perpendikel) från cirkeln. Det är alltså där det är kortast avstånd från hjulets yttercirkel till navets centrum. Vi kallar den punkten för perpendikeln.
 
Om man antar att meden har en cirkulär kurva, och inte räknar med viktfördelningen i meden, hamnar det svarta centrerat under medbulten. Alltså är det lika mycket svart framför som bakom bulten. Att med avsikt slipa på ett annat sätt än cirkulärt ställer stora krav på sliparen. Om man nu ger sig på uppgiften att lägga lite mer svart bakom bulthålet, hur går det till?
 
Vi tänker oss att vi har en med som är slipad cirkulärt med ganska stor radie. För att flytta bak det svarta behöver vi slipa ett nästan rakt område från lite framför medbulten till långt bakom medbulten. Då kommer meden att välta bak och ställa sig på det nya raka området. Perpendikeln har flyttats till främre delen av det nya svarta området. Vad bra, nu har vi en med som har långt svart som ligger långt bak. Nackdelen är att vi har två skarpa hörn där den stora huvudradien möter det svarta. Dessa hörn har vi alltid försökt undvika pga att de bromsar. Om vi slipar ner hörnen till en tillräckligt stor radie så att de inte utgör någon broms har vi återigen en perpendikel som ligger längre fram än på det nyskapade svarta. Meden trillar fram igen och lyfter upp bakdelen av det svarta som i det närmaste försvinner.
 
Jag misstänker att resonemanget är svårt att följa.
 
Ett annat sätt att se på saken är att slipa som på skissen. Den röda linjen är ljuslinjalen. Den svarta linjen är en cirkulärt slipad med. C är bakdelen slipad med xtra stor radie. B är en uppslipad framdel.
 
Om man tar en A-slipad med och slipar upp fram tas den främre delen av det svarta bort vilket ju önskas. Tyvärr med samma resultat som i exemplet ovan. Först en puckel som man sedan slipar bort och perpendikeln åker fram igen.
 
Om man däremot spar material baktill så kan man ju lägga ner stål nästan i ljuslinjalen så att ljuset inte slipper igenom. Men inte heller så att meden lyfts bak så att det svarta rullar fram. Perpendikeln ligger kvar. I detta fall bildas ingen puckel (område med för liten radie). Dock är det jättesvårt att slipa detta.
 
Hur mäter man perpendikelns placering? Det är inte lätt. Det funkar absolut inte att lyfta meden fram och se det svarta åka bakåt för att stoppa där man är nöjd. Man flyttar bara bak anläggningspunkten, inte perpendikeln. Det absolut lättaste för oss borde vara att vikta meden så att den får jämviktspunkten i nivå fram/bak med medhålet och sedan ställa meden på ljuslinjalen. Rakt under hålet har vi perpendikeln och vi kan rättvist mäta placeringen av det svarta.
 
Björn hade en fundering om parallelliteten på de bakre medarna påverkas positivt av en sådan slipning. Ja, det skulle vara gynnsamt då det alltid finns lite glapp och flex. Medarnas grepp bakom medbulten drar dem i sidled så att ett parallellitetsfel minskas. Motsatsen med svart framför medbulten gör att meden vill styra åt något annat håll än rakt fram så fort den belastas sidledes. Detta fenomen tror jag är litet på sidomedarna och stort på styrmeden. Därför skall man satsa på att få till denna slipning på styrmedarna i första hand.
 

Läs hela inlägget »

The runners 2019                  
 
How should the runners be designed?
 
If you think this is too much to read, just answer these two questions.
 
 
A)    Is there a minimum height of the wood outside the chock?
B)    Is there a maximum width and height of the slot?

 
 
These two questions are important to understand. If it is a no on any of them, the rule is understandable but if there is yes on any of them there will be lots of other questions.
 
Do not forget these questions if you proceed reading.
 
There is a proposal of changing the rule. The idea is that wood in the runners was a bad idea from the beginning and we now have some strong arguments that the sport will gain in a change to allow all materials (except Kevlar?). We all want the runners to be easy to build and cheap to buy. But we also want our own runners to be fast.
 
This started a discussion about it. Some people see risks if we make the change. The different opinions seem to be strong so we have a polarized discussion. I want to sum the arguments.
 
The side of NO!
1)    The new runners are going to be faster with this change. The old runners are going to be changed by some sailors. This is a cost for those who chooses to change.
2)    The new runners are going to be more expensive.
3)    The class is meant to be buildable for homebuilders and they must be more skilled after a change.
 
The side of YES!
1)    The class is meant to be buildable for homebuilders and they have a hard time to understand the complex rule.
2)    Today builders make the part of wood with different interpretations. That gives some sailors faster runners than other.
3)    On big championships, we have runners with illegal parts of wood under the carbon.
 
Me (S807) and David (S1) have been discussing the rule during the autumn. We are both up to build runners and want to know what is stipulated. Some questions came up except the two headquestions above, remember?
 
The second rule under “E. Runners” describe the wood Runner. E.2.d say that the body shall be made of wood.
E.2.a. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is the wood there is no problem. If it is total runner this rule will go against rule E.4.
E.2.b. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood we may make the wood body at minimum length and make the rest with stiffener. If it is total runner we have no length of the wood.
E.2.c. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood we have lots of runners that are too low. If it is total runner we have no height of wood to consider.
E.2.d. – Is the measurement about wood or total runner or both? If it is wood everything is fine. If it is total runner there are lots of runners that are too wide.
Interpretation 11/14/89: “No wood or metal stiffener may come between the insert plate and the slot on the wood body.” Why not wood or metal, when stiffener is allowed in interpretation 11/30/98 (last sentence)?
Interpretation 12/01/2012: “No metal or carbon stiffening is allowed inside the main wood body.” Is that valid? We know there is runners on big championships with carbon in the slot.
 
These rules show the complexity of the rule today. If we get these questions answered the complexity reduces a lot. I can imagine that no one can answer them with a logic chain to each letter (A-F should be answered the same to be logic). If someone deliver proper answers we expect someone else to disagree. What make the answering person authorized to decide what the correct answer is? I search for an authorized person or a logic explanation to be presented. Maybe we in Technical Committee must answer the questions. If we vote for free material in runners the questions are of no interest anymore.
 
About illegal runners used today. We know some builders are building the wood thinner than 24.7 in the chock. We also know some builders put carbon in the slot.
 
We have to either make the rule understandable or change it.

Do not forget the questions A and B.
 

 

Läs hela inlägget »

Det blir som jag vill. Jämnt och långt. Siffrorna är 0,2 - 0,1 - svart.

Läs hela inlägget »

Nu börjar det närma sig. Man kan säga att maskinen är klar. Inställningen på rälsen och funktionerna i övrigt funkar väldigt bra. Något som jag vet att många undrar är om jag kan ställa om åkytan. Svaret är ja, men det kommer nog inte att ske så ofta. 

Länken nedan leder till en film som visar hur resultatet blir. Den är rätt lång, först visar den ett experiment där jag tar reda på hur åkytan påverkas av temperatur. Det är ganska intressant och bör mätas mer.

http://www.youtube.com/watch?v=cYHdue-pFJU
 

Läs hela inlägget »

Det var som fan! Utan att ha ändrat kurvan ligger åkytan på 70 cm med 0,1mm bladmått. Inga märkvärdiga konkava ställen är det heller.
Detta bådar gott. Om man kör med denna åkyta kan jag tänka mig att hela meden riskerar att bli konkav i kyla. Jag får runda till det lite, men den första meden spar jag med så rak kurvatur så att vi får testa.

Läs hela inlägget »

Åsikterna går isär. Ron och andra tror att förslaget gör att vi kommer att behöva skaffa nya medar då de utan trä kan göras lättare och smalare. Smalare verkar vara en stor grej för jänkarna. Meden går lättare genom luft och snö om den är smal. Luftmostsåndet påverkas knappt av några mm tunnare medar. Snömotstånd, ja, hur ofta är det ett problem.
Fortfarande har jag inte fått någon som helst negativ kommentar till min aggressiva regeltolkning. Undrar varför? Jag skrev den i en tråd som hadlade om detta, ingen respons. Jag kommer att köra på den tolkningen så länge ingen bemöter det. Om man på banan börjar gnälla tycker jag att man är väldigt sent ute.
Masterna kan jag förstå. Farhågan är att man gör dem så lätta att de går av. Jag tror inte på det då det blir dyrt för mastbyggaren att dela ut master på garanti eller inte få sälja. Ok för mig att inte ändra mastregeln.

Läs hela inlägget »

Förra säsongen hade jag två större problem. Det värsta var att precisionen på kurvan var för dålig. Det andra var att vinkeln var lite ungefär.
 
Nu har jag tagit bort plasthjulen och låter maskinen rulla på kullager. En snabbkoll utan ljus bakom linjalen gav mig bilden att det kan ha blivit bättre. Undersökning av det kommer att ske i nästa vecka.
 
Vinkeldefinieraren är omkonstruerad så att den är justerbar på två sätt. Det verkar som att denna metod är helt rätt.
 
Filmen visar hur den nu ser ut.

Om du inte får igång filmen nedan kan du se den på Youtube via följande länk; https://youtu.be/TT_ddjKh_4c

Läs hela inlägget »

Idag har jag inget att komma med.

SIK har tagit fram en försäkring man kan tävla på. Bra jobbat! Jag har inte hört vad den kostar än, men min kostar 1000kr. Vi får se om det blir ett byte. 

Nu skall jag kolla formel 1, träning 2 i Singapore.

Ni får ha en 3vlig helg allihopa! 

Läs hela inlägget »

Några små modifieringar har tagit slipen hit. Några till uppdateringar är på g.

Läs hela inlägget »

Fredrik argumenterar för en ändring av regeln som hanterar övergången mellan eggen och framdelen. Han vill att jag skall driva frågan i TC (Tecnical Committee) . Det kan jag göra, men först vill jag reda ut vad jag själv tycker.
 
I nuläget har jag inget större intresse av frågan. Det är två saker som dyker upp. Det första är att man är oense om vad regeln säger. Dagge som satt i TC före mig förklarade en gång för länge sedan att det är svårt att hantera detta. Det andra är att det går att följa regeln.
 
Nu reder jag ut detta genom att skriva om det, utan texten försvinner det jag nyss tänkt J
 
Regeln som innehåller rätt mycket text säger att man skall rita en linje på meden som är parallell med isen när meden är i normalt seglingsläge. Linjens avstånd från isen skall vara 19mm.
 
Ett problem vi har är att olika personer definierar normalt seglingsläge olika. Jag definierar det så att man skall ha samma mått framför som bakom medbulten. Tex ställs meden så att det svarta ligger rakt under bulthålet. Ett annat sätt är att ta två 1mm bladmått och lägga dem tex 20cm från varandra. Meden ställs på dem så att medbulthålet hamnar i mitten. Avståndet mellan eggen och rakbordet (isen) mäts. Linjen ritas på meden med 19mm plus det mätta avståndet. Detta är ju min definition, en mätman kanske ställer meden på en slaskig is………
 
Den här linjen bildar en gräns. Över den får eggen inte vara vass, inte ha en skarpare radie än 1,6mm. Detta kollas på besiktningarna. Över linjen får man fasa av meden 10mm från kanten.
 
Under linjen får man ”fasa av” max 75 grader i eggen. Vinkeln på slipningen under linjen får alltså max vara 75 grader.
 
Problemet är hur man skall mötas i en linje. Det kanske inte är så svårt.
 
1)    Om man under linjen ger fan i att fasa 10mm så är det inget problem.  Sluta med denna fasning 21mm över isen så kan du slipa ner meden 2mm utan att den blir regelvidrig.
2)    Om man över linjen ser till att inte ha mindre radie än 1,6 är man grön. Runda eggen långt ner förbi linjen. Det vill man ändå göra för fartens skull.
 
Det enda problemet med detta är osäkerheten i en kontroll på VM. Det är ingen liten sak. Man har investerat i material, resor, anmälningsavgift mm och riskerar att inte kvala upp pga att mätpersonens definition av mätmetod har betydelse. Om man vill lägga sig på gränsen riskerar man att hamna på fel sida och gränsdragningen måste ställas mot risken man är beredd att ta.
 
Fredriks förslag är enkelt att förstå och fungerar bra.

Läs hela inlägget »

Ikväll har jag jobbat med medslipen. Det är en uppdatering av hur en kabel hänger och precisionen i rullbanan. Att använda skateboardhjul var ingen bra idé. De var inte runda. Jag pillade bort plasten och kör direkt med kullagren mot rälsen. Kullager antar jag håller tillräckligt bra precision för detta ändamål.
Film på maskinen kommer, men inte ikväll.

Läs hela inlägget »

12/01/2012:
No wood, metal or carbon stiffener may come between the insert plate and the slot in the wood body.
Wtf? Det är mååånga medar som har kolfiber i skåran.

Läs hela inlägget »

Jag fick indikationer på att min redogörelse för hur regeln kan tolkas var otydlig. En skiss som skulle tydliggöra tog fram en fråga.
Syftar regel 2.a.-2.e. på träkroppen eller färdig med? Kanske syftar de fyra delreglerna på olika saker? Vem vet det? Hur vet hen det?
a och e är träkroppen, annars hade man ju inte kunnat lägga på förstyvare.
b borde vara träkroppen, annars kan den vara kortare än 763mm vilket jag inte tror regelmakarna menade.
C borde vara samma som b, annars är det ju jättesvårt att veta.
Alla fyra är således träkroppsbeskrivande.
Här är skissen som jag vill att du falsifierar. Om någon sitter inne med kunskap som motsäger skissen men håller tyst om det blir jag lite besviken på denne.

Läs hela inlägget »

Först lite medkropp. S1 pratade med en medbyggare om hur skåran i medkroppen hanteras i regeln. Svaret var att man inte får ha fiber där och att han hade minimalt glapp. Detta är ett exempel på en medbyggare med en konservativ syn. Motsatsen kan man ana i denna flera år gamla bild på Tomeks medkroppar. De visar inte skåran, men de är kortare än minlängden. Kanske lägger han in lite regelträ på liknande sätt som jag föreslagit. Vi kan inte ha det så här.

Nu till stålen som man fäller in i denna ospecificerade träkropp.

Vissa byggare har ju börjat skära ut massor med stora hål i stålet för att spara vikt. Det ställer ju krav på konkurrenterna att göra samma sak. Dessutom är det nog en ganska stor fördel att kunna limma ihop sidorna genom stålets stora hål.

Nu när medstålen ändå måste vattenskäras har jag försökt att reda ut om det går att köpa plåt som är hård och rostfri. Det gör det, 1.4418, men det kostar 215kr/kg plus moms vilket landar på 600kr/stål plus vattenskärningen. 

Jag tar fram en skärfil som ni andra kan få om ni vill. Den kanske skulle kunna ligga här på hemsidan för nedladdning. Vi får se.

Läs hela inlägget »

Nu gör POD807 comeback i nytt format. Det är lättare att lägga filen på Youtube.
Avsnittet handlar om tre förslag på regelförändringar. Förstahandsinformation direkt från TC!
https://youtu.be/dy4uAxUgQ1s

Läs hela inlägget »

Stockholms 606 Klubbs hemsida finns länkar och kommentarer från några rejs när vi seglade i Övik.

Läs hela inlägget »

Nu börjar Tecnical Committé (TC) röra på sig. Precis när jag tänker bygga mig bra medar och hittar bra kryphål i regeln har TC för avsikt att föreslå att materialet i medarna släpps fritt. Det trodde jag aldrig skulle hända.
Dessutom diskuterar vi ett borttagande av mastvikt och balanspunkt.
Spännande!

Läs hela inlägget »

Jag läste igenom inlägget som går igenom vad som gäller för medkroppen nedan. Slutsatserna var obegripliga. Nu är det omskrivet så att alla borde fatta vilket genombrott detta är för medbyggeriet.

Jag förväntar mig rabalder. Eller så struntar man i det pga att det är så extremt och man tänker att det bara är nonsens. Det kanske är så få som bygger själva så att frågan inte betyder något. Jag välkomnar alla synpunkter.

Läs hela inlägget »

Gunnar och jag fick nya lagkompisar till den här tävlingen. Irma och Micke. Vi tränade ihop en gång innan tävlingshelgen. Under helgen har vi blivit riktigt sammansvetsade.
Tre sistaplatser och en femte gör lite ont. I övrigt var det bara 1-3 vilket är de placeringar vi är nöjda med. Vi tar med oss minnet av dem och allt kul på vattnet och i land.
Jag tycker att alla besättningar är otroligt flinka med båthanteringen. Man blir pressad att sätta alla rullgippar och andra manövrer. Det är med stolthet jag åker hem från dessa händelser.
Vi trivs ihop och vill väldigt gärna få bygga vidare på detta nästa år.
Förresten, vi kom nia.

Läs hela inlägget »

När det står maxmått så betyder det att träkroppen (gäller även plankan) inte får vara större. Om man lägger på förstärkning måste man även hålla förstyvningen inom maxmåttet. En träkropp som håller maxmått kan inte förstärkas.

Minmått gäller bara träkroppen. Även detta gäller för plankan. Man kan alltså inte ha en förstärkt med som håller minmått, då vet man att kroppen är för liten.

Läs hela inlägget »

Träning på Ekoln inför helgens regatta i Ö-vik.

Läs hela inlägget »

Vi diskuterar ju medar en hel del, ändå är det ingen som har full koll på hur de får se ut. David tog upp en fråga om de två tjocklekarna på medkroppen som man har att förhålla sig till. I medbeslaget skall den vara 24,7-26,1mm bred och utanför medbeslaget skall den vara 22,3-26,1mm bred. Att det finns två olika minimumtjocklekar hade jag ingen aning om. Därför tänkte jag definiera vad på en med som utgör kroppen.
 
Jag tar bara upp slotmedar här. Det är de vanligaste medarna med en träkropp som omsluter ett plattjärn. Ofta är de förstärkta med glas- eller kolfiber.
 
Jag har översatt några regelord till svenska:
Wood type with steel insert – slotmed
Body – kropp
Reinforcement och Stiffening element – förstärkning
Slot – skåra
Adhesive – lim
 
                                                                 
Materialet skall vara trä och lim, inget annat. 
 
Det står inget om hålrum i kroppen. Det kan vara i gråzonen att bygga in det. Anledningen är att man inte får ha trä eller stål inne i skåran som medstålet ligger i mellan kropp och medstål. Om man bygger en sandwichkonstruktion skulle någon kunna argumentera för att det yttre lagret är medkropp och distansträlisterna och inre lagret är förstärkningar. Förstärkningar inne i skåran av trä fick man ju inte ha. Detta argument är så långsökt att jag skulle godkänna konstruktionen om det låg på mitt bord. 
 
Regeln definierar skåran som utsidan av kroppen. Allt som är inne i skåran är utanför medkroppen. Utsidan av kroppen får förstärkas med alla material utom kevlar (inne i skåran får man inte använda kevlar, trä eller stål). Den riktiga utsidan får förstärkas med alla material utom kevlar. Bredden på denna förstärkning får vara 76,2mm bred åt varje håll mätt från eggen. Maxbredd på en med är alltså 152,2mm. 
 
I regeln finns ett stycke som hanterar en avsmalning i framänden. Uppifrån sett kan man göra meden 6,4 mm i framkant, därifrån kan den vara konisk (kilformad) bakåt till en punkt 152mm framifrån. Dessa mått mäter man både på träkroppen och på förstärkningen. Man får alltså inte göra kroppen 5mm i framkant och sedan lägga på 1,2mm förstärkning på varje sida. Man får heller inte göra träkroppen konisk 152mm och sedan lägga på förstärkning framåt. Då hamnar ju den koniska trädelen bakom tillåtna mått.
 
Mått på medkropp:
Bredd: 22,3-26,1
Bredd i medbeslag: 24,7-26,1
Höjd: mer än noll-obegränsad höjd
Höjd i medbeslag: 101,7-127,0
Längd: 763-914
 
Mått på total med:
Bredd: 22,3-152,2
Bredd i medbeslag: 24,7-27,7
Höjd: 50,8-obegränsad höjd
Höjd i medbeslag: 101,7-(127+38)
Längd: 763-914
Vikt: max 7,7kg
 
 
På längd- och höjdmåtten kan man inte bygga maximala mått på träkroppen och sedan lägga på förstärkning, då blir meden för stor. På bredden har man gett ett stort utrymme att användas till förstärkning. Avsikten är att man skall kunna lägga till förstyvare vilket är längsgående vingar som ger en ökad styrka och stabilitet på meden.
 
Nu har jag beskrivit förutsättningarna så bra jag kan, men jag hittar saker hela tiden som jag inte förstått tidigare. Säkert finns det regler som jag läst fel eller inte ens läst.
 
Här kommer några tankar om extrema möjligheter som regeln ger. 

Inne i skåran 
Skåran har inga maxmått, därför kan den vara så stor att man får plats med träfanér och samtidigt hålla sig inom maxmåtten på höjden och bredden. Där inne är det ganska fritt fram att bygga som man vill. 
Innanför medbeslaget (plankans medfäste)
Här måste medkroppen ha en höjd. Det innebär att fanerbitarna inom medbeslaget måste hålla sig inom de föreskrivna måtten. 
Utanför medbeslaget
Här har vi ingen angiven höjd. Det finns ett krav på att stålet inte sticker ut mer än 38mm. Det gör att meden måste ha trä 38mm från isen och vara bredare än minmåttet. Nu har man ju frångått 38-måttet då folk börjat förstärka mer och mer. Nu är det mätmetoden som avgör om utsticket är ok eller inte. Detta innebär faktiskt att vi kan lägga en trälist på varje sida så att breddmåttet följs. Höjden på trälisten är fri vilket gör att det räcker med en lång sticka på varje sida. Om någon hävdar att sidorna måste sitta ihop hela vägen kan man ju tänka sig en trälist vars bredd uppfyller breddkraven och löper längs medens hela längd i överkant. 

Jag inser att detta går stick i stäv med vad som är normalt medbyggande idag. Om du har synpunkter tycker jag att du skall dela dem så att vi får en syn på detta som är så lika som möjligt. I slutändan är ju reglerna till för att vi skall ha samma ramverk allihopa.
 
 

Läs hela inlägget »

David planterade en tanke som jag redde ut i solen på landet. Det visade sig bli en rätt intressant tanke.
Jag postar det i morrn så att det blir ett fredagsmys.

Läs hela inlägget »

Det dök upp en film på Youtube som jag kopplade ihop med inlärningen av isjaktsegling. De senaste åren har slag och gippar blivit bra av sig själva. Det har varit behagligt att få dem rätt gratis. Tanken på detta har funnits och nu fick jag en bra förklaring i denna film. 

https://youtu.be/UBVV8pch1dM

TRÄNA! Vi tränar ja alldeles för lite. När vi väl är på isen måste vi få mängdträning. Antalet varv vi gör på en säsong är avgörande för hur bra vi blir på manövrerna. Man kan lägga en kort bana på sin lilla hemmais och bara lägga varv på varv. Ingen sparring krävs för det. 

Läs hela inlägget »

Hämtade precis ut ett tiger från -98, två år nyare än mitt gamla. Ny rutor gör att det är ett fint segel.

Läs hela inlägget »

Det finns utrymme för lite mjukvattensegling åxå.

Läs hela inlägget »

Jag sitter på planet hem.....


Under mina första år såg jag hur de bästa höll på och skruvade och bytte delar hela tiden. Då hade jag varken kunskap eller grejer att byta till. Nu när man har ganska bra utrustning och mer kunskap är det bra med aktivitet mellan loppen.


Nu när Indycar fått två svenskar har de även fått mig som fan. Felix berättade om problemen han hade senast då han torskade. De handlar mycket om att ställa in bilen efter banans grepp och temperatur. Jag har förut dragit paralleller mellan DN och F1. Likheterna i hur de jobbar med redskapet är ännu tydligare i Indycar. Inställningen på team och chaffis måste vara att inställningarna på bilen skall funka, annars kan man lika gärna ställa in bilen på en utställning. Dessutom måste ju chauffören se till att det går fort. Problematiken med trimmet är intressant och alla måste hitta sitt sätt att lösa det.


Sporten består av två delar, trimma och segla. Är det fel trimmat eller är utrustningen bristfällig så går det långsamt.


Deppa inte om du råkar ha dåliga grejer, gör allt du kan för att få det att funka ändå. Stick ut mellan loppen och testa ditt nya trim eller nya del. När du lärt dig hur det skall kännas kommer det att kännas när det är rätt, eller åtminstone ganska rätt.


Våga ställa masten långt fram, höja och sänka skotavståndet, testa lösa/hårda vant, slipa bort eggen osv.....


Först måste medarna glida anständigt, annars kommer man inte upp i den fart där fartvinden påverkar riggen på ett gynnsamt sätt. Sedan skall masten böja bort segel på ett sätt att båten går att kontrollera. Efter det kan man försöka få riggen spänstigare på de olika sätten som står till buds. Klarar man det så är det bara det lilla sista kvar. Kan man plocka fram det här läget till första loppet varje gång så är man bra med. Med det här trimmet kan man korta stunder segla nästan lika fort som topp 5. Är man inte riktigt på hugget kommer man att tappa i start, slag, rundningar och gippar, men det är en annan historia.

Läs hela inlägget »

Fara!

Jag var i januari 2018 med om en rejäl krock. Protestkommittén ignorerade regel B.5 och dömde mig till ansvarig för incidenten. Detta retar mig till vansinne då det är ett farligt domslut. Skulle folk bete sig så skulle det bli riktigt farligt. Snälla, kolla noga igenom de två dokumenten jag gjort. Du kan dra lärdom så att inte du råkar göra en lika farlig undanmanöver. I powerpointfilen skall du högerklicka var som helst och välja bildspel så att presentationen med rörlig grafik drar igång. 

loading...

Dnjakt är en superkul klass att kappsegla i

Att börja segla isjakt innebär att man ger sig in på ett totalt nytt område. Det liknar inget man tidigare sysslat med. När jag köpte min och funderade på trim, starter, medar mm trodde jag att jag förstod ungefär hur det fungerade. Det visade sig att man måste börja från början med att reda ut hur maskinen fungerar. Själva kappseglingen har exakt samma grundutmaningar som all bankappsegling, vara bra i starten, segla fort, växla trim i olika förhållanden, träffa layline, läsa av banan, ha bra båthantering osv...

Ni som vill börja segla isjakt skall definitivt välja en dnjakt. Det finns snabbare, klass 3 och IV-jakter, men de är tyngre och färre. Isabella var på g ett tag, men de syns inte till längre. Jag tror att de tröttnade på att bli rundade av dnjakterna som är enormt mycket snabbare i alla vindstyrkor. 

Ni som gärna skulle vilja provsegla kan göra det om ni kommer ut på isen där vi seglar. Det bästa är att vara med som funktionär på en regatta. Då får ni hotellrum mm betalt av förbundet och har chansen att se hur det går till. Det är inga problem att ordna så att du får provsegla några båtar före och efter tävlingarna. Vi är i stort sett alltid i behov av funktionärer och vi är alltid i behov av fler deltagare. Ta kontakt med mig så hjälper jag dig.

En viktig sak när man funderar på att börja segla är att acceptera att det kostar pengar att ha kul. Många andra intressen kostar också en massa pengar. Att segla 606 som jag gör har kostat oss 55 tusen i inköp, slipa hela botten, spackla kölen, köpa en trailer för 10 tusen, bygga om den så att den passar, masttransportstöttor, ny bom, en massa block, råttor och linor, två kompletta segelställ, hamnkapell och olika avgifter för att kunna vara med. Det räcker inte med 100 tusen för att köpa de grejjerna. Om man köper en sportbil eller en motorcykel kan det kosta vad som helst. Om man kitesurfar, seglar radiostyrt eller dyker blir det lite billigare, men man måste även där lägga minst 20 tusen för att det skall funka. Jag köpte min första utrustning för 25 tusen. Med de grejjerna har jag haft riktigt kul, men plankan och masten har gått sönder. Snart är det bara bom och några medar som är kvar från de ursprungliga delarna och det är värt varenda spänn. Jag vet att det tar emot att lägga 50 tusen på en leksak, men många gör det. Det gäller bara att inse att man köper riktigt coola upplevelser i många vintrar framöver när man ger sig in i klassen. Ni som är kappseglare kommer att tycka att den internationella prägeln känns ganska inspirerande. Polackerna och andra är riktigt seriösa. Jag har ambitionen att det svenska laget skall vara starka om några år. Det är en av anledningarna till att jag skriver detta och har denna hemsida. Om ni går och funderar på något om dnjakten, ta kontakt med mig. Även om ni inte bor i närheten går det utmärkt att kontakta mig, jag vet vilka som är aktiva i Sverige som ni kanske kan träffa. Alla aktiva vill ha med fler i gänget.

Träning

Fredagen före varje regatta tränar alltid ett gäng. Alla är välkomna, även de utan tävlingslicens. Om någon mjukvattenkappseglare är sugen på att prova är det ett bra läge på fredagarna. Jag kan inte garantera att man får segla mycket, men minst en liten sväng om förhållandena tillåter.

Träningen går till så att vi ställer upp oss 30-50m lä om rundningsflaggan. Vi kollar av hur läget är med deltagarna och när det är dags att köra skriker någon att vi kör om en minut. Vi bestämmer även om vi startar för styrbord eller babord. Det är mest likt tävling om alla kör åt samma håll. Två varv och avslutning med att runda länsmärket. Sedan ställer vi upp och diskuterar banan, vinden, medval, segelval mm. Sedan kör vi igen. Det är viktigt att inte stå och mysa för länge mellan racen så att vi får ut så mycket som möjligt av tiden. 

Ta med medar, segel, verktyg, mat och dryck så att du inte bränner tid på att åka in och byta prylar eller käka. I värsta fall orkar man inte byta och prova grejjer vilket vi verkligen behöver göra. Det är världens chans att testa konstiga medar eller nya trim. Det är viktigt att vid ALLA stopp göra en justering av något så att man lär sig hur de olika trimfunktionerna påverkar ekipaget. Om man inte har något speciellt att justera kan man ju känna på skotavståndet åt båda hållen. Jag lovar att många kommer att hitta något att fundera på med den utvärderingen.

Länkar

Dn Sweden har en hemsida där du bl.a. hittar information om tävlingar och resultat. 

Facebook sker den största aktiviteten. Där hittar man den bästa israpporteringen. Om någon skall cruisa någonstans brukar man skriva det så att andra kan haka på. Inför och under tävligarna brukar det bli ett ganska bra flöde.

Här på bloggen till vänster vill jag gärna ha kommentarer av alla typer. Det ni inte vågar skriva på Fejan kan ni skriva här. Om någon har någon idé av teknisk eller sportslig karaktär är det extra välkommet.

Mina kontaktuppgifter hittar du på mitt företags hemsida.

Min personliga epost: richard@isjakt.se
 

Kontakta mig gärna här!