Nedan rullar bloggen. Den är skapad för att vara ett tillskott i isjaktseglandet. Det har varit 10ggr fler unika besökare på en månad än deltagare på regattorna. Många positiva kommentater gör att det är kul att skriva. Dessutom hjälper skrivandet mig att reda ut vissa tankar. Det är inte helt ovanligt att jag skrivit en text om något och medan jag skriver inser jag att jag är fel ute eller kommer på något nytt. Därför kommer jag att fortsätta att skriva ner mina erfarenheter och tankar. 

Övriga delar av hemsidan ligger oftast orörda. Det innebäratt gamla tankar som jag skrev som nybörjare finns här och där. Ta till dig det du tycker verkar rimligt.

Varje fredag under säsong kommer ett stycke som heter fredagsfrågan eller fredagsmys beroende om jag fått en fråga eller inte. Ambitionen är att publicera mellan 16 och 18.

2014 > 04

Regel 2.8. gäller ju i lovartsrundningen. Där följs den till punkt och pricka. En båt som kommer bakifrån i hög fart kan inte gå in sent mellan märket och båten framför. Däremot kan en pinande båt fortsätta runt märket i låg fart trots att det dundrar förbi en massa förseglade båtar i hög fart. Där funkar det riktigt säkert. Det viktiga här är att de som närmar sig bakifrån inte gör det för nära så att den långsamma blir skrämd eller riskerar att vingla in i den upphinnande.

Jag tror att regelskaparna har haft avsikten att lärundningen skall gå till på samma sätt, men att det bildats en kultur som säger att man inte får klämma sig in mellan märket och andra båtar. I stället borde man säga att man inte får stänga innerbåtarnas spår. Det är mycket säkrare.

Regel 1 säger att man inte får använda reglerna för att vinna taktiskt på dem. Varken en pinande kryssbåt eller en plattlänsande undanvindsbåt åker runt märket av taktiska skäl. De seglar ju bara runt banan enligt regel 2.8. Därför bryter de inte mot den regeln. Om en snabb båt på krysslayline faller ner i slutet och stänger för en pinande kryssbåt bryter han mot regel 1 pga att han inte seglar säkert, detsamma borde gälla vid länsrundningen.

Ju mer man låter detta nya synsätt smälta in, ju mer självklart är det att regelskaparna ville ha det på detta sätt. Jag undrar hur andra nationer ser på detta. De kanske fortfarande seglar på det sätt som regeln var menad från början.

Jag fattar att många som varit med länge tycker att mina påståenden är jobbiga, men vi kan inte ha kvar otydligheten som många nybörjare påpekar varje gång regeln diskuteras. Innan påsk hade jag samma gnagande känsla av ovisshet som man alltid märker när regeln diskuteras. Nu känner jag att någonting bra är på gång. Jag hoppas att ni som seglat efter det gamla synsättet i många år orkar fundera några varv på hur det skulle fungera om man nästan alltid skäppte in innerbåtarna mellan sig och märket.

Läs hela inlägget »

   Vid lärundningen händer en del incidenter. Vi bör reda ut begreppen så att alla tänker och tycker så lika som möjligt för att i möjligaste mån undvika krockar. Den rådande uppfattningen är att innerbåten har ett stort ansvar att det inte uppstår någon kollision. Jag har tolkat regeln, läs och kommentera!


   Regel 8: When approaching or rounding a MARK, an OUTSIDE yacht shall keep clear and a faster moving yacht approaching another yacht from the rear shall stay clear of a yacht that has started her rounding maneuver. Each yacht shall be entitled to room to cross the finish line.


  Detta är allt som reglerar rundningarna. Regeln som säger att vi skall segla säkert kan aldrig ändra innebörden i denna regel, bara få oss att i situationerna som uppstår välja den säkraste manövern. Fundera ett tag på vad det står i regel 8 och vad det betyder.

 

   Ytterbåt väjer för innerbåt är enkelt. Krockar man under approaching eller vid rundningen åker ytterbåten.

 

   Det finns ett undantag från den första delen i regeln. En SNABBARE båt som närmar sig en båt som påbörjat sin rundning skall väja. Om en med samma fart närmar sig en båt som påbörjat sin rundning skall alltså ytterbåten väja.

 

   En vanlig situation är när en båt går en väldigt djup babordskurs in mot märket med riktigt dålig fart. De som kommer in på en bra layline och med en fin båge har ofta högre fart än den som tvingas länsa sista biten. I detta scenario skall ytterbåten väja. Det är en ganska klok regel om alla vet att enda gången innerbåten skall väja är när den kommer med högre fart och den andra påbörjat sin rundning. Det fina med regeln är att de som har förseglat sig och kommer på en tvär/hög kurs in mot märket skall väja för nästan alla, även styrbordsbåtarna. De enda de inte behöver väja för är de som kommer in med högre fart, typ bakifrån med högre fart eller en som seglat fort för sb och precis gippar eller gippat och har ännu högre fart än en själv. Detta gör att regeln är lätt att förstå och vi får inga tighta situationer om ytterbåtarna håller ett spår öppet mellan sig själva och märket.

 

   För mig är detta ett nytänk! I princip kan man tränga sig in lite hur som helst bara man är långsammare än ytterbåtarna.

 

   Till sist måste jag reservera mig för att det kan finnas regeltext på annat ställe eller något prejudikat eller något som jag inte tagit del av. Jag kan åxå ha missuppfattat texten, hjälp mig då tillrätta.

 

   Vi måste bli överens om vad som gäller.

 

Läs hela inlägget »

Det största problemet med att få till utrustningen är tiden. Man har ingen lust att lägga tid på de olika sakerna man vill fixa på båten. Tyvärr är man tvungen att fixa något varje år. Om man köper nytt eller en färdig båt kan man segla direkt, men de flesta har gamla båtar som inte håller måttet. Det tar minst en säsong att få ordning på en ofärdig båt.

Jag var precis nere vid vår båt och fuskade ihop skarven mellan köl och skrov. Jag tror att det läckte in vatten den vägen. Jag sprätte bort löst spackel och stålborstade ytorna. På detta sprayade jag zinkspray/kallgalv. Spackel spricker ju så jag spacklade med Sika. Vi får se hur det går att slipa det. Nu borde det iallafall inte spricka.

Nedre roderbeslaget satt löst, jag kommer att göra en lång bricka med två muttrar som jag för in med en pinne.

Det stänker in vatten i kölsvinet. Det måste vi göra något åt! Tyvärr hindrar regeln att man förändrar luckan och durken. Jag har sett en båt som monterat trälister runt luckan. Om det är tillåtet tror jag att det är perfekt. Ett sätt att få listerna tillåtna är att dra en lina från dem till hängbanden. Då är de tillåtna i regeln som tillåter hängband.

Entypsregeln förbjuder allt som inte är tillåtet. Alltså måste man för varje grej man vill sätta dit hitta någon regel som tillåter åtgärden. Jag lackade ur på detta för några år sedan pga att alla båtar kunde diskas för flera saker, bla gummilistens ändfästen och lyftanordningen. Kan tyckas larvigt att bry sig om, men jag fick ta bort fyra extra skruvar jag satt fast kölen med lite extra för att slippa sprickorna som jag nämnde tidigare. Listen runt luckan är ännu ett bra exempel, man får inte ha det. Däremot får man ha personlig utrustning, tejp, lim, skruv och sådant. Det står inte i regeln men gäller på något sätt ändå. Det man kan använda sig av när man vill runda regeln är att göra som i resonemanget med trälisterna runt luckan. Man får visserligen inte hävda att en extra jacka är personlig utrustning och sedan hänga upp den i riggen på länsen, den får då en annan funktion. I den kontexten blir listerna runt luckan lite tveksamma. Svårt!

Läs hela inlägget »

Visiret har funkat jättebra i år. Imman är inte något problem längre. De personskador som uppstått i år är mest i ansiktet, därför borde visir och hakskydd vara bra säkerhetsåtgärder.

White

Länk till bra hjälm. Det är bara att klippa bort en tillräckligt stor del av visiret så att det inte blir imma.

Läs hela inlägget »

2014 > 04

Regel 2.8. gäller ju i lovartsrundningen. Där följs den till punkt och pricka. En båt som kommer bakifrån i hög fart kan inte gå in sent mellan märket och båten framför. Däremot kan en pinande båt fortsätta runt märket i låg fart trots att det dundrar förbi en massa förseglade båtar i hög fart. Där funkar det riktigt säkert. Det viktiga här är att de som närmar sig bakifrån inte gör det för nära så att den långsamma blir skrämd eller riskerar att vingla in i den upphinnande.

Jag tror att regelskaparna har haft avsikten att lärundningen skall gå till på samma sätt, men att det bildats en kultur som säger att man inte får klämma sig in mellan märket och andra båtar. I stället borde man säga att man inte får stänga innerbåtarnas spår. Det är mycket säkrare.

Regel 1 säger att man inte får använda reglerna för att vinna taktiskt på dem. Varken en pinande kryssbåt eller en plattlänsande undanvindsbåt åker runt märket av taktiska skäl. De seglar ju bara runt banan enligt regel 2.8. Därför bryter de inte mot den regeln. Om en snabb båt på krysslayline faller ner i slutet och stänger för en pinande kryssbåt bryter han mot regel 1 pga att han inte seglar säkert, detsamma borde gälla vid länsrundningen.

Ju mer man låter detta nya synsätt smälta in, ju mer självklart är det att regelskaparna ville ha det på detta sätt. Jag undrar hur andra nationer ser på detta. De kanske fortfarande seglar på det sätt som regeln var menad från början.

Jag fattar att många som varit med länge tycker att mina påståenden är jobbiga, men vi kan inte ha kvar otydligheten som många nybörjare påpekar varje gång regeln diskuteras. Innan påsk hade jag samma gnagande känsla av ovisshet som man alltid märker när regeln diskuteras. Nu känner jag att någonting bra är på gång. Jag hoppas att ni som seglat efter det gamla synsättet i många år orkar fundera några varv på hur det skulle fungera om man nästan alltid skäppte in innerbåtarna mellan sig och märket.

Läs hela inlägget »

   Vid lärundningen händer en del incidenter. Vi bör reda ut begreppen så att alla tänker och tycker så lika som möjligt för att i möjligaste mån undvika krockar. Den rådande uppfattningen är att innerbåten har ett stort ansvar att det inte uppstår någon kollision. Jag har tolkat regeln, läs och kommentera!


   Regel 8: When approaching or rounding a MARK, an OUTSIDE yacht shall keep clear and a faster moving yacht approaching another yacht from the rear shall stay clear of a yacht that has started her rounding maneuver. Each yacht shall be entitled to room to cross the finish line.


  Detta är allt som reglerar rundningarna. Regeln som säger att vi skall segla säkert kan aldrig ändra innebörden i denna regel, bara få oss att i situationerna som uppstår välja den säkraste manövern. Fundera ett tag på vad det står i regel 8 och vad det betyder.

 

   Ytterbåt väjer för innerbåt är enkelt. Krockar man under approaching eller vid rundningen åker ytterbåten.

 

   Det finns ett undantag från den första delen i regeln. En SNABBARE båt som närmar sig en båt som påbörjat sin rundning skall väja. Om en med samma fart närmar sig en båt som påbörjat sin rundning skall alltså ytterbåten väja.

 

   En vanlig situation är när en båt går en väldigt djup babordskurs in mot märket med riktigt dålig fart. De som kommer in på en bra layline och med en fin båge har ofta högre fart än den som tvingas länsa sista biten. I detta scenario skall ytterbåten väja. Det är en ganska klok regel om alla vet att enda gången innerbåten skall väja är när den kommer med högre fart och den andra påbörjat sin rundning. Det fina med regeln är att de som har förseglat sig och kommer på en tvär/hög kurs in mot märket skall väja för nästan alla, även styrbordsbåtarna. De enda de inte behöver väja för är de som kommer in med högre fart, typ bakifrån med högre fart eller en som seglat fort för sb och precis gippar eller gippat och har ännu högre fart än en själv. Detta gör att regeln är lätt att förstå och vi får inga tighta situationer om ytterbåtarna håller ett spår öppet mellan sig själva och märket.

 

   För mig är detta ett nytänk! I princip kan man tränga sig in lite hur som helst bara man är långsammare än ytterbåtarna.

 

   Till sist måste jag reservera mig för att det kan finnas regeltext på annat ställe eller något prejudikat eller något som jag inte tagit del av. Jag kan åxå ha missuppfattat texten, hjälp mig då tillrätta.

 

   Vi måste bli överens om vad som gäller.

 

Läs hela inlägget »

Det största problemet med att få till utrustningen är tiden. Man har ingen lust att lägga tid på de olika sakerna man vill fixa på båten. Tyvärr är man tvungen att fixa något varje år. Om man köper nytt eller en färdig båt kan man segla direkt, men de flesta har gamla båtar som inte håller måttet. Det tar minst en säsong att få ordning på en ofärdig båt.

Jag var precis nere vid vår båt och fuskade ihop skarven mellan köl och skrov. Jag tror att det läckte in vatten den vägen. Jag sprätte bort löst spackel och stålborstade ytorna. På detta sprayade jag zinkspray/kallgalv. Spackel spricker ju så jag spacklade med Sika. Vi får se hur det går att slipa det. Nu borde det iallafall inte spricka.

Nedre roderbeslaget satt löst, jag kommer att göra en lång bricka med två muttrar som jag för in med en pinne.

Det stänker in vatten i kölsvinet. Det måste vi göra något åt! Tyvärr hindrar regeln att man förändrar luckan och durken. Jag har sett en båt som monterat trälister runt luckan. Om det är tillåtet tror jag att det är perfekt. Ett sätt att få listerna tillåtna är att dra en lina från dem till hängbanden. Då är de tillåtna i regeln som tillåter hängband.

Entypsregeln förbjuder allt som inte är tillåtet. Alltså måste man för varje grej man vill sätta dit hitta någon regel som tillåter åtgärden. Jag lackade ur på detta för några år sedan pga att alla båtar kunde diskas för flera saker, bla gummilistens ändfästen och lyftanordningen. Kan tyckas larvigt att bry sig om, men jag fick ta bort fyra extra skruvar jag satt fast kölen med lite extra för att slippa sprickorna som jag nämnde tidigare. Listen runt luckan är ännu ett bra exempel, man får inte ha det. Däremot får man ha personlig utrustning, tejp, lim, skruv och sådant. Det står inte i regeln men gäller på något sätt ändå. Det man kan använda sig av när man vill runda regeln är att göra som i resonemanget med trälisterna runt luckan. Man får visserligen inte hävda att en extra jacka är personlig utrustning och sedan hänga upp den i riggen på länsen, den får då en annan funktion. I den kontexten blir listerna runt luckan lite tveksamma. Svårt!

Läs hela inlägget »

Visiret har funkat jättebra i år. Imman är inte något problem längre. De personskador som uppstått i år är mest i ansiktet, därför borde visir och hakskydd vara bra säkerhetsåtgärder.

White

Länk till bra hjälm. Det är bara att klippa bort en tillräckligt stor del av visiret så att det inte blir imma.

Läs hela inlägget »

2014 > 04

Regel 2.8. gäller ju i lovartsrundningen. Där följs den till punkt och pricka. En båt som kommer bakifrån i hög fart kan inte gå in sent mellan märket och båten framför. Däremot kan en pinande båt fortsätta runt märket i låg fart trots att det dundrar förbi en massa förseglade båtar i hög fart. Där funkar det riktigt säkert. Det viktiga här är att de som närmar sig bakifrån inte gör det för nära så att den långsamma blir skrämd eller riskerar att vingla in i den upphinnande.

Jag tror att regelskaparna har haft avsikten att lärundningen skall gå till på samma sätt, men att det bildats en kultur som säger att man inte får klämma sig in mellan märket och andra båtar. I stället borde man säga att man inte får stänga innerbåtarnas spår. Det är mycket säkrare.

Regel 1 säger att man inte får använda reglerna för att vinna taktiskt på dem. Varken en pinande kryssbåt eller en plattlänsande undanvindsbåt åker runt märket av taktiska skäl. De seglar ju bara runt banan enligt regel 2.8. Därför bryter de inte mot den regeln. Om en snabb båt på krysslayline faller ner i slutet och stänger för en pinande kryssbåt bryter han mot regel 1 pga att han inte seglar säkert, detsamma borde gälla vid länsrundningen.

Ju mer man låter detta nya synsätt smälta in, ju mer självklart är det att regelskaparna ville ha det på detta sätt. Jag undrar hur andra nationer ser på detta. De kanske fortfarande seglar på det sätt som regeln var menad från början.

Jag fattar att många som varit med länge tycker att mina påståenden är jobbiga, men vi kan inte ha kvar otydligheten som många nybörjare påpekar varje gång regeln diskuteras. Innan påsk hade jag samma gnagande känsla av ovisshet som man alltid märker när regeln diskuteras. Nu känner jag att någonting bra är på gång. Jag hoppas att ni som seglat efter det gamla synsättet i många år orkar fundera några varv på hur det skulle fungera om man nästan alltid skäppte in innerbåtarna mellan sig och märket.

Läs hela inlägget »

   Vid lärundningen händer en del incidenter. Vi bör reda ut begreppen så att alla tänker och tycker så lika som möjligt för att i möjligaste mån undvika krockar. Den rådande uppfattningen är att innerbåten har ett stort ansvar att det inte uppstår någon kollision. Jag har tolkat regeln, läs och kommentera!


   Regel 8: When approaching or rounding a MARK, an OUTSIDE yacht shall keep clear and a faster moving yacht approaching another yacht from the rear shall stay clear of a yacht that has started her rounding maneuver. Each yacht shall be entitled to room to cross the finish line.


  Detta är allt som reglerar rundningarna. Regeln som säger att vi skall segla säkert kan aldrig ändra innebörden i denna regel, bara få oss att i situationerna som uppstår välja den säkraste manövern. Fundera ett tag på vad det står i regel 8 och vad det betyder.

 

   Ytterbåt väjer för innerbåt är enkelt. Krockar man under approaching eller vid rundningen åker ytterbåten.

 

   Det finns ett undantag från den första delen i regeln. En SNABBARE båt som närmar sig en båt som påbörjat sin rundning skall väja. Om en med samma fart närmar sig en båt som påbörjat sin rundning skall alltså ytterbåten väja.

 

   En vanlig situation är när en båt går en väldigt djup babordskurs in mot märket med riktigt dålig fart. De som kommer in på en bra layline och med en fin båge har ofta högre fart än den som tvingas länsa sista biten. I detta scenario skall ytterbåten väja. Det är en ganska klok regel om alla vet att enda gången innerbåten skall väja är när den kommer med högre fart och den andra påbörjat sin rundning. Det fina med regeln är att de som har förseglat sig och kommer på en tvär/hög kurs in mot märket skall väja för nästan alla, även styrbordsbåtarna. De enda de inte behöver väja för är de som kommer in med högre fart, typ bakifrån med högre fart eller en som seglat fort för sb och precis gippar eller gippat och har ännu högre fart än en själv. Detta gör att regeln är lätt att förstå och vi får inga tighta situationer om ytterbåtarna håller ett spår öppet mellan sig själva och märket.

 

   För mig är detta ett nytänk! I princip kan man tränga sig in lite hur som helst bara man är långsammare än ytterbåtarna.

 

   Till sist måste jag reservera mig för att det kan finnas regeltext på annat ställe eller något prejudikat eller något som jag inte tagit del av. Jag kan åxå ha missuppfattat texten, hjälp mig då tillrätta.

 

   Vi måste bli överens om vad som gäller.

 

Läs hela inlägget »

Det största problemet med att få till utrustningen är tiden. Man har ingen lust att lägga tid på de olika sakerna man vill fixa på båten. Tyvärr är man tvungen att fixa något varje år. Om man köper nytt eller en färdig båt kan man segla direkt, men de flesta har gamla båtar som inte håller måttet. Det tar minst en säsong att få ordning på en ofärdig båt.

Jag var precis nere vid vår båt och fuskade ihop skarven mellan köl och skrov. Jag tror att det läckte in vatten den vägen. Jag sprätte bort löst spackel och stålborstade ytorna. På detta sprayade jag zinkspray/kallgalv. Spackel spricker ju så jag spacklade med Sika. Vi får se hur det går att slipa det. Nu borde det iallafall inte spricka.

Nedre roderbeslaget satt löst, jag kommer att göra en lång bricka med två muttrar som jag för in med en pinne.

Det stänker in vatten i kölsvinet. Det måste vi göra något åt! Tyvärr hindrar regeln att man förändrar luckan och durken. Jag har sett en båt som monterat trälister runt luckan. Om det är tillåtet tror jag att det är perfekt. Ett sätt att få listerna tillåtna är att dra en lina från dem till hängbanden. Då är de tillåtna i regeln som tillåter hängband.

Entypsregeln förbjuder allt som inte är tillåtet. Alltså måste man för varje grej man vill sätta dit hitta någon regel som tillåter åtgärden. Jag lackade ur på detta för några år sedan pga att alla båtar kunde diskas för flera saker, bla gummilistens ändfästen och lyftanordningen. Kan tyckas larvigt att bry sig om, men jag fick ta bort fyra extra skruvar jag satt fast kölen med lite extra för att slippa sprickorna som jag nämnde tidigare. Listen runt luckan är ännu ett bra exempel, man får inte ha det. Däremot får man ha personlig utrustning, tejp, lim, skruv och sådant. Det står inte i regeln men gäller på något sätt ändå. Det man kan använda sig av när man vill runda regeln är att göra som i resonemanget med trälisterna runt luckan. Man får visserligen inte hävda att en extra jacka är personlig utrustning och sedan hänga upp den i riggen på länsen, den får då en annan funktion. I den kontexten blir listerna runt luckan lite tveksamma. Svårt!

Läs hela inlägget »

Visiret har funkat jättebra i år. Imman är inte något problem längre. De personskador som uppstått i år är mest i ansiktet, därför borde visir och hakskydd vara bra säkerhetsåtgärder.

White

Länk till bra hjälm. Det är bara att klippa bort en tillräckligt stor del av visiret så att det inte blir imma.

Läs hela inlägget »

Fara!

Jag var i januari 2018 med om en rejäl krock. Protestkommittén ignorerade regel B.5 och dömde mig till ansvarig för incidenten. Detta retar mig till vansinne då det är ett farligt domslut. Skulle folk bete sig så skulle det bli riktigt farligt. Snälla, kolla noga igenom de två dokumenten jag gjort. Du kan dra lärdom så att inte du råkar göra en lika farlig undanmanöver. I powerpointfilen skall du högerklicka var som helst och välja bildspel så att presentationen med rörlig grafik drar igång. 

loading...

Dnjakt är en superkul klass att kappsegla i

Att börja segla isjakt innebär att man ger sig in på ett totalt nytt område. Det liknar inget man tidigare sysslat med. När jag köpte min och funderade på trim, starter, medar mm trodde jag att jag förstod ungefär hur det fungerade. Det visade sig att man måste börja från början med att reda ut hur maskinen fungerar. Själva kappseglingen har exakt samma grundutmaningar som all bankappsegling, vara bra i starten, segla fort, växla trim i olika förhållanden, träffa layline, läsa av banan, ha bra båthantering osv...

Ni som vill börja segla isjakt skall definitivt välja en dnjakt. Det finns snabbare, klass 3 och IV-jakter, men de är tyngre och färre. Isabella var på g ett tag, men de syns inte till längre. Jag tror att de tröttnade på att bli rundade av dnjakterna som är enormt mycket snabbare i alla vindstyrkor. 

Ni som gärna skulle vilja provsegla kan göra det om ni kommer ut på isen där vi seglar. Det bästa är att vara med som funktionär på en regatta. Då får ni hotellrum mm betalt av förbundet och har chansen att se hur det går till. Det är inga problem att ordna så att du får provsegla några båtar före och efter tävlingarna. Vi är i stort sett alltid i behov av funktionärer och vi är alltid i behov av fler deltagare. Ta kontakt med mig så hjälper jag dig.

En viktig sak när man funderar på att börja segla är att acceptera att det kostar pengar att ha kul. Många andra intressen kostar också en massa pengar. Att segla 606 som jag gör har kostat oss 55 tusen i inköp, slipa hela botten, spackla kölen, köpa en trailer för 10 tusen, bygga om den så att den passar, masttransportstöttor, ny bom, en massa block, råttor och linor, två kompletta segelställ, hamnkapell och olika avgifter för att kunna vara med. Det räcker inte med 100 tusen för att köpa de grejjerna. Om man köper en sportbil eller en motorcykel kan det kosta vad som helst. Om man kitesurfar, seglar radiostyrt eller dyker blir det lite billigare, men man måste även där lägga minst 20 tusen för att det skall funka. Jag köpte min första utrustning för 25 tusen. Med de grejjerna har jag haft riktigt kul, men plankan och masten har gått sönder. Snart är det bara bom och några medar som är kvar från de ursprungliga delarna och det är värt varenda spänn. Jag vet att det tar emot att lägga 50 tusen på en leksak, men många gör det. Det gäller bara att inse att man köper riktigt coola upplevelser i många vintrar framöver när man ger sig in i klassen. Ni som är kappseglare kommer att tycka att den internationella prägeln känns ganska inspirerande. Polackerna och andra är riktigt seriösa. Jag har ambitionen att det svenska laget skall vara starka om några år. Det är en av anledningarna till att jag skriver detta och har denna hemsida. Om ni går och funderar på något om dnjakten, ta kontakt med mig. Även om ni inte bor i närheten går det utmärkt att kontakta mig, jag vet vilka som är aktiva i Sverige som ni kanske kan träffa. Alla aktiva vill ha med fler i gänget.

Träning

Fredagen före varje regatta tränar alltid ett gäng. Alla är välkomna, även de utan tävlingslicens. Om någon mjukvattenkappseglare är sugen på att prova är det ett bra läge på fredagarna. Jag kan inte garantera att man får segla mycket, men minst en liten sväng om förhållandena tillåter.

Träningen går till så att vi ställer upp oss 30-50m lä om rundningsflaggan. Vi kollar av hur läget är med deltagarna och när det är dags att köra skriker någon att vi kör om en minut. Vi bestämmer även om vi startar för styrbord eller babord. Det är mest likt tävling om alla kör åt samma håll. Två varv och avslutning med att runda länsmärket. Sedan ställer vi upp och diskuterar banan, vinden, medval, segelval mm. Sedan kör vi igen. Det är viktigt att inte stå och mysa för länge mellan racen så att vi får ut så mycket som möjligt av tiden. 

Ta med medar, segel, verktyg, mat och dryck så att du inte bränner tid på att åka in och byta prylar eller käka. I värsta fall orkar man inte byta och prova grejjer vilket vi verkligen behöver göra. Det är världens chans att testa konstiga medar eller nya trim. Det är viktigt att vid ALLA stopp göra en justering av något så att man lär sig hur de olika trimfunktionerna påverkar ekipaget. Om man inte har något speciellt att justera kan man ju känna på skotavståndet åt båda hållen. Jag lovar att många kommer att hitta något att fundera på med den utvärderingen.

Länkar

Dn Sweden har en hemsida där du bl.a. hittar information om tävlingar och resultat. 

Facebook sker den största aktiviteten. Där hittar man den bästa israpporteringen. Om någon skall cruisa någonstans brukar man skriva det så att andra kan haka på. Inför och under tävligarna brukar det bli ett ganska bra flöde.

Här på bloggen till vänster vill jag gärna ha kommentarer av alla typer. Det ni inte vågar skriva på Fejan kan ni skriva här. Om någon har någon idé av teknisk eller sportslig karaktär är det extra välkommet.

Mina kontaktuppgifter hittar du på mitt företags hemsida.

Min personliga epost: richard@isjakt.se
 

Kontakta mig gärna här!