Hitta bland reglerna

Detta stycke är gammalt och jag flyttade upp det överst pga en diskussion jag har med några om regler. Det är då själva fan att reglerna skall vara utformade så svårt. Några i diskussionen hänvisar till regel 3. Jag hittar massor med regler som heter 3, men ingen som handlar om det vi pratar om. Kolla länken nedan, klockrent exempel på vad jag kritiserar. När jag skrev stycket nedan funkade länken, gör den det nu? NÄE! 

-------------------

Det är inte så lätt att hitta reglerna så jag har lagt en länk till dem här.

Var på din vakt! Reglerna är utspridda på ett sätt att man inte får en överblick om vad som faktiskt gäller. Det finns internationella och svenska regler som båda har tillägg. Tilläggen står tyvärr inte i regeltexten utan man måste känna till att de finns och var de finns. Dessutom måste man varje gång man läser en regeltext kolla upp om den blivit ändrad i något tillägg som man är osäker på var man hittar. 

---------------------

 

Manual för funktionärer på regattor

Denna fil innehåller instruktioner som hjälper funktionärerna att få till så 3vliga regattor som möjligt. Kom gärna med synpunkter och tips om förbättringar.......

Poängsystemet


Poängsystemet i rankinglistan
När jag nu sätter mig in i olika poängberäkningssystem inser jag att det finns lite olika fördelar och nackdelar med de som används. Jag går här igenom de som finns och dess egenskaper.
 
Lågpoängsystemet
Detta används normalt i vanlig kappsegling på vatten. Båtarna i toppen påverkas inte av hur många deltagare varje deltävling har. Båtarna i botten påverkas stort av hur många deltagare en tävling har. I cuper brukar man för en DNS få en poäng som är lika med totala antalet deltagare i hela cupen, en mycket större siffra än i en genomsnittlig deltävling.
 
Fördelen är att seglarna i toppen får samma poäng för sin placering i varje deltävling.
 
Man kan säga att man får poäng efter placering och man riskerar att få jättemycket sämre poäng än segraren om det är många deltagare.
 
Högpoängsystemet
Här är det tvärt om. Är många med får pallen många poäng och är få med får pallen få poäng. Deltagarna i botten får ungefär lika många poäng oavsett hur många som deltar. 
 
Fördelen är att man som toppdeltagare belönas för att man lyckats spöa fler konkurrenter.
 
Man kan säga att man får poäng efter hur många man har bakom sig och man som vinnare riskerar att inte belönas särskilt mycket om det är få deltagare.
 
Formula 1
De tio första av 22 bilar får poäng enligt följande: 25-18-15-12-10-8-6-4-2-1. Här påverkas inte poängen av antalet deltagare.
 
Fördelen är att en seger är värd lika mycket oavsett hur många bilar som inte kommer till start eller bryter.
 
Man kan säga att man får poäng efter placering, men aldrig sämre än 25 mindre än segraren.

DN Swedens nuvarande system
Vi har ett system som kombinerar F1-systemet med högpoängsystemet.
 
1:a plats = 50 + antal besegrade
2:a plats = 40 + antal besegrade
3:e plats = 30 + antal besegrade
4:e plats = 20 + antal besegrade
>4:e plats = 10 + antal besegrade
Totala rankingpoängen = summan av de tre bästa av de fem senaste rankingarna.
 
Egen åsikt
Jag tycker att man straffas för hårt när man är borta, DNS, från en deltävling i lågpoängsystemet. Missar man ett race med få deltagare får den som kommer sist ett jättemycket bättre resultat än den som inte är med.
 
I högpoängsystemet belönas de bästa för mycket om det är många deltagare. Om det är få deltagare är det nästan säkert att man kommer att stryka den tävlingen. Den blir alltså poängmässigt värdelös redan på startlinjen för de bästa.
 
F1-systemet är jättebra för de elva, tolv första. I F1 där de nästan alltid är 22 bilar är det ok att många inte får någon poäng, men hos oss skulle det slå fel. När vi är 10 deltagare får alla poäng och när vi är 20 blir 10 utan. Det skulle medföra att antalet deltagare hade för stort inflytande på tävlingens attraktion för de som kommer på undre halvan.
 
Vårt nuvarande system är jättebra. Det är smart uttänkt så att vinnaren får lite extra om det är många med samtidigt som de på undre halvan får en del poäng. Det negativa jag hört är att de fyra bästa får så mycket mer poäng än övriga och att det tenderar att dra isär poängen onödigtvis. Jag kan köpa det även om jag tycker att man får segla lite bättre om man vill ha de åtråvärda poängen.
 
SM är ju idag två dagar medan rankingarna är endagarsregattor. På något sätt borde vi ha SM viktat lite högre än rankingarna.
 
Kompensation för att man är borta och seglar VM borde vara kvar på något sätt. Det enklaste är att inte ha rankingseglingar under VM eller under tiden det tar att frakta utrustningen. Lika enkelt är väl att ha en rikstävling som inte räknas in i rankinglistan. Jag har ändå gjort ett förslag där man får lite poäng. Det kanske ser lite snålt ut, men samma poäng som sin femte bästa regatta av tio tycker jag är ganska generöst med tanke på att man inte deltar.  
 
Förslag
Man kan ha kvar en kombo som idag, men göra den lite coolare.
 
Man delar upp poängen i placeringspoäng och deltagarpoäng.
 
Placeringspoängen delas ut på följande sätt. Varje seglare sämre än 25 får 1 poäng, 24 får 2, 23 får 4, 24 får 6…..trean får 46, tvåan får 48 och vinnaren får 50 poäng.
 
Deltagarpoängen delas ut genom att ge varje seglare lika många poäng som antalet deltagare de har bakom sig. På SM får varje seglare dubbla deltagarpoängen
 
Totala rankingpoängen = summan av de sex bästa av de tio senaste rankingarna och det bästa av de två senaste SMen. Vi börjar med de regattor som vi räknar idag och utökar antalet tills vi kommit upp i rätt antal. Under uppbyggnadsfasen räknar vi hälften eller avrundar uppåt (fler) av rankingregattorna.
 
Den regattan man missat pga att man seglat VM får samma poäng som den näst sämsta regattan man räknar i rankinglistan.

Säkerhet

Jag har en idé om att man med en sund mental inställning kan minska risken för skador. Den bygger på att man skall ta farorna på allvar och prioritera att undvika dem framför sin egna prestation. Det låter som en självklarhet. När jag var färsk sa de äldre till mig att segla säkert. Jag tog det på allvar, men chansade ändå lite ibland. Nu har jag slutat chansa. 

Ibland närmar man sig en situation där man är osäker på hur den kommer att lösa sig. Man står inför ett beslut. Skall man välja den väg som gynnar en själv eller skall man åka åt det håll som verkar mest säkert? Det beror ju på hur riskfull man bedömer situationen. Det är här frågan om inställning kommer in. Flytta gråzonen åt det tryggare hållet och offra ett race då och då. När man seglat med den inställningen ett tag så hamnar man automatiskt i färre dramatiska situationer. 

Rundningar - svåraste manövern

Regel 8 ur originaldokumentet

When approaching or rounding a MARK, an OUTSIDE yacht shall keep clear and a faster moving yacht approaching another yacht from the rear shall stay clear of a yacht that has started her rounding maneuver. Each yacht shall be entitled to room to cross the finish line.

Regel B.8. ur svenska reglementet

När jakter närmar sig eller håller på att runda ett MÄRKE skall
YTTERJAKT hålla undan. Upphinnande jakter håller undan för jakter som
påbörjat rundning. Alla jakter skall ha plats att passera mållinjen.

Första reflektionen när man läst reglerna

Det första man reagerar på är att de är kortfattade. Jag tycker att det är oansvarigt av oss att inte behandla rundningar med större respekt. Man kan omöjligt beskriva hur en rundning skall gå till med bara en mening. 

Det andra jag reagerar över är att de är olika. Den internationella har med farten som en faktor medan den svenska inte har det.

Någon gång kanske jag orkar skriva ett förslag på ny regel.

Nytänk

Vid lärundningen händer en del incidenter. Vi bör reda ut begreppen så att alla tänker och tycker så lika som möjligt för att i möjligaste mån undvika krockar. Den rådande uppfattningen är att innerbåten har ett stort ansvar att det inte uppstår någon kollision. Jag har tolkat regeln, läs och kommentera!


Detta är allt som reglerar rundningarna. Regeln som säger att vi skall segla säkert kan aldrig ändra innebörden i denna regel, bara få oss att i situationerna som uppstår välja den säkraste manövern. Fundera ett tag på vad det står i regel 8 och vad det betyder.

Ytterbåt väjer för innerbåt är enkelt. Krockar man under approaching eller vid rundningen åker ytterbåten.

Det finns ett undantag från den första delen i regeln. En SNABBARE båt som närmar sig en båt som påbörjat sin rundning skall väja. Om en med samma fart närmar sig en båt som påbörjat sin rundning skall alltså ytterbåten väja.

En vanlig situation är när en båt går en väldigt djup babordskurs in mot märket med riktigt dålig fart. De som kommer in på en bra layline och med en fin båge har ofta högre fart än den som tvingas länsa sista biten. I detta scenario skall ytterbåten väja. Det är en ganska klok regel om alla vet att enda gången innerbåten skall väja är när den kommer med högre fart och den andra påbörjat sin rundning. Det fina med regeln är att de som har förseglat sig och kommer på en tvär/hög kurs in mot märket skall väja för nästan alla, även styrbordsbåtarna. De enda de inte behöver väja för är de som kommer in med högre fart, typ bakifrån med högre fart eller en som seglat fort för sb och precis gippar eller gippat och har ännu högre fart än en själv. Detta gör att regeln är lätt att förstå och vi får inga tighta situationer om ytterbåtarna håller ett spår öppet mellan sig själva och märket.

För mig är detta ett nytänk! I princip kan man tränga sig in lite hur som helst bara man är långsammare än ytterbåtarna.

Gamla tänket

Före 2014 sa man att man inte får sticka in nosen mellan en ytterbot och märket. När man sa det var det underförstått att ytterbåtarna kan lova hur de vill och stryka märket. Det resonemanget stämmer ju inte med regeln. Det kommer nog att bli svårt att tränga igenom den gamla tolkningen. Jag förutspår att man kommer att ta till regel 1 som skäl till att innerbåten inte skall följa regeln. Det som i resonemanget gör att det är farligt att följa regeln till punkt och pricka är de seglare som fortfarande tycker att de kan lova hur de vill vid märket.

Snabbast felar

Regelns nuvarande utformning innebär att om man kommer in lågt med låg fart till lämärket är det ok att hålla en kurs 10 grader från vindens riktning och stryka märket för att därefter börja svänga. För att sätta detta farliga scenario ur spel måste vi använda regel IV.1. som bla.a. säger att vi måste segla säkert. Det innebär ju att regel 8 sätts ur spel litegrann. Vi måste oavsett vad regel 8. säger segla säkert. Att segla säkert runt lämärket är i min värld att hålla avstånd och hålla en rimlig kurs kring märket, en kurs som de flesta andra kommer att göra och har gjort tidigare. Den svängen är alltså viktig att hålla sig till. Att komma kryssande för babord och stryka märket och att komma plattlänsande och stryka märket borde egentligen vara förbjudet. De två ytterligheterna är ju inte gynnsamma i ett möte, dessutom är det svårt att avgöra vem som gör fel. Båda bryter ju mot regel 1. och ytterbåten bryter mot regel 8 om den är snabbare än innerbåten. Till syven och sist är det alltså den snabbaste jakten som åker när två jakter möts med olika vinklar vid märket.

Lovartsrundningen visar vad som gäller vid lärundningen

Regel 2.8. gäller ju i lovartsrundningen. Där följs den till punkt och pricka. En båt som kommer bakifrån i hög fart kan inte gå in sent mellan märket och båten framför. Däremot kan en pinande båt fortsätta runt märket i låg fart trots att det dundrar förbi en massa förseglade båtar i hög fart. Där funkar det riktigt säkert. Det viktiga här är att de som närmar sig bakifrån inte gör det för nära så att den långsamma blir skrämd eller riskerar att vingla in i den upphinnande.

Jag tror att regelskaparna har haft avsikten att lärundningen skall gå till på samma sätt, men att det bildats en kultur som säger att man inte får klämma sig in mellan märket och andra båtar. I stället borde man säga att man inte får stänga innerbåtarnas spår. Det är mycket säkrare.

Regel 1, segla säkert

Regel 1 säger att man inte får använda reglerna för att vinna taktiskt på dem. Varken en pinande kryssbåt eller en plattlänsande undanvindsbåt åker runt märket av taktiska skäl. De seglar ju bara runt banan enligt regel 2.8. Därför bryter de inte mot den regeln. Om en snabb båt på krysslayline faller ner i slutet och stänger för en pinande kryssbåt bryter han mot regel 1 pga att han inte seglar säkert, detsamma borde gälla vid länsrundningen.

Ju mer man låter detta nya synsätt smälta in, ju mer självklart är det att regelskaparna ville ha det på detta sätt. Jag undrar hur andra nationer ser på detta. De kanske fortfarande seglar på det sätt som regeln var menad från början.

Jag fattar att många som varit med länge tycker att mina påståenden är jobbiga, men vi kan inte ha kvar otydligheten som många nybörjare påpekar varje gång regeln diskuteras. Innan påsk hade jag samma gnagande känsla av ovisshet som man alltid märker när regeln diskuteras. Nu känner jag att någonting bra är på gång. Jag hoppas att ni som seglat efter det gamla synsättet i många år orkar fundera några varv på hur det skulle fungera om man nästan alltid skäppte in innerbåtarna mellan sig och märket.

Definition av att påbörja rundningen

Den bästa definitionen av att påbörja en rundning tycker jag är att den är påbörjad när man inleder den slutgiltiga svängen åt babord, men den finns inte skriven i reglerna.

Det innebär att på kryssen att man börjar rundningen när man faller. Det sker ju ofta precis vid märket.

På länsen kan det bli en bra bit från märket. När man på länsen faller av för att komma ner i en bra kurva och få ner farten har man enligt denna definition inte påbörjat rundningen. Det sker först när man börjar lova.

Fler märken

Det kan tyckas att vi borde ha ett dollymärke till fast åt höger om märket.  90 grader från märket ca 50 meter bort skulle kunna vara bra riktvärden. Då tvingas vi att passera båda märkena med mer lika vinklar.

Bilden är från Oxelösunds hemsida

I detta läge kan jag lova till märket om jag är långsammare än Måns. Om vi seglar lika fort (som man teoretiskt aldrig gör) får jag inte lova. Om jag seglar fortare kan jag lova när jag är framför och kan göra det säkert.

Det här med farten finns inte i de svenska reglerna.

Akta er för långsamma ytterbåtar som kanske stänger till utrymmet vid märket!

Förslag på förändringar av olika regler

I den svenska översättningen på sidan 28 läser man att tre jakter skall mätas på minst tio punkter efter varje regatta. Det gör vi ju inte. Jag tycker heller inte att vi skall börja med det. Vi behöver ändra regeln i stället. Kanske räcker det att mäta vinnaren och en lottad jakt och bara mäta två punkter som offentliggörs innan regattan. Då tvingas alla att kolla dessa två punkter.

KONTROLLMÄTNING

Efter avslutad regatta skall de tre bäst placerade jakterna kontrollmätas. Mätning görs på minst en punkt som bestäms genom lottdragning bland ett antal i förväg beslutade mätpunkter, punkterna skall vara minst 10 st och väl definierade i klassreglerna. Uppståroenighet om mätningen kan protest inlämnas. Jakt som ej mäter in skall diskvalificeras från hela regattan.

Tillägg oktober 1995:

Detta är ett förslag på en helt ny regel. Inspirationen kommer från 606 där vi delar på funktionärsjobbet. Om vi kommer till en tävling och tycker att vi skulle behöva en funktionär till kan vi lätt rekrytera den ur deltagargänget.

Funkisregel
För att minimera risken med för få funktionärer kan tävlingsledningen använda denna regel. Regeln rekryterar funktionärer från deltagarna. 
Fr 1: Tävlingsledningen kan vid behov be deltagarna att anmäla sig som frivilliga att hjälpa till som funktionärer. Detta kan ske före vilket race som helst. 
Fr 2: De frivilliga lottas ut bland racen. Lägsta numret fyller på i följande race, näst lägsta i nästa osv. 
Fr 3: Max 2 deltagare får vara funktionärer per race.
Fr 4: När de frivilliga är slut fyller man på med deltagare enligt följande system.  
A: Den deltagare som startade på plats 5 är funktionär i följande race. 
B: Den deltagare som startade på plats 6 är funktionär i följande race om det behövs två extra funktionärer per race eller om deltagaren på plats 5 redan varit funktionär.
C: Om deltagarna på platserna 5 eller 6 redan har varit funktionärer tar man nästa nummer. När alla från plats 5 ner till sista placering varit funktionärer tar man deltagare från plats 4, sedan plats 3, 2, 1.
D: Funktionärer som är klara med sin uppgift skall segla sitt nästa race på den lägsta lediga platsen. 
Fr 5: Deltagare som varit funktionärer ersätter sitt funktionärsrace med sitt medianresultat. Dvs resultatet från det race som har lika många bättre resultat som sämre. Om deltagaren har seglat ett jämnt antal race använder man det bättre av de två mittersta resultaten. 
Fr 6: När alla varit funktionär en gång upphör denna regel att gälla. Då ka kan tävlingsledningen starta regeln på nytt.