IDNIYRA OFFICIAL SPECIFICATIONS.

Some not swedish speaking persons may see this because of the headline. I write my own and others thaughts of some rules. 

Redakapsreglerna heter IDNIYRA OFFICIAL SPECIFICATIONS. De är brisfälligt skrivna. Bristerna består i två grundproblem. Det allvarligaste är att de är svåra att förstå och nästa problem är att de är motstridiga med varandra och med utrustningen vi använder.

Nu (februari 2020) tänkte jag börja lägga in information och frågor om varje regel där det är tveksamt vad det betyder, är intressant eller behövs en förklaring. 

B.Plank

B.3. och 5.

Det finns misstankar om att vissa byggare bygger träkärnan för tunn. 

Frågan ligger hos TC sedan februari 2020

B.4.

Vid infästning av medbeslaget i plankan bildas ibland en radie med lim över aluminiumbeslaget och framför och bakom plankan. Det limmet räknas till plankans längd. Beslaget får inte vara gjort av epoxi, så se till att limmet inte överstiger 190,5mm.

Frågan ligger hos TC sedan februari 2020

D.Boom

D.7.

Seglen är ju reglerade. Därmed spelar inte bomlängden någon roll. Bommarkeringen mättes på VM 2020. Jag frågade mätmannen om han tyckte det var viktigt, han bara blängde på mig. Denna regel är nästa att stryka. Ordförande i nationsförbund och juniorer har blivit diskade för detta. Det är inte okej att de mäter detta så frekvent.

E.Runners

E.2.a-e

Vi diskuterar ju medar en hel del, ändå är det ingen som har full koll på hur de får se ut. David tog upp en fråga om de två tjocklekarna på medkroppen som man har att förhålla sig till. I medbeslaget skall den vara 24,7-26,1mm bred och utanför medbeslaget skall den vara 22,3-26,1mm bred. Att det finns två olika minimumtjocklekar hade jag ingen aning om. Därför tänkte jag definiera vad på en med som utgör kroppen.
 
Jag tar bara upp slotmedar här. Det är de vanligaste medarna med en träkropp som omsluter ett plattjärn. Ofta är de förstärkta med glas- eller kolfiber.
 
Jag har översatt några regelord till svenska:
Wood type with steel insert – slotmed
Body – kropp
Reinforcement och Stiffening element – förstärkning
Slot – skåra
Adhesive – lim
 
                                                                 
Materialet skall vara trä och lim, inget annat. 
 
Det står inget om hålrum i kroppen. Det kan vara i gråzonen att bygga in det. Anledningen är att man inte får ha trä eller stål inne i skåran som medstålet ligger i mellan kropp och medstål. Om man bygger en sandwichkonstruktion skulle någon kunna argumentera för att det yttre lagret är medkropp och distansträlisterna och inre lagret är förstärkningar. Förstärkningar inne i skåran av trä fick man ju inte ha. Detta argument är så långsökt att jag skulle godkänna konstruktionen om det låg på mitt bord. 
 
Regeln definierar skåran som utsidan av kroppen. Allt som är inne i skåran är utanför medkroppen. Utsidan av kroppen får förstärkas med alla material utom kevlar (inne i skåran får man inte använda kevlar, trä eller stål). Den riktiga utsidan får förstärkas med alla material utom kevlar. Bredden på denna förstärkning får vara 76,2mm bred åt varje håll mätt från eggen. Maxbredd på en med är alltså 152,2mm. 
 
I regeln finns ett stycke som hanterar en avsmalning i framänden. Uppifrån sett kan man göra meden 6,4 mm i framkant, därifrån kan den vara konisk (kilformad) bakåt till en punkt 152mm framifrån. Dessa mått mäter man både på träkroppen och på förstärkningen. Man får alltså inte göra kroppen 5mm i framkant och sedan lägga på 1,2mm förstärkning på varje sida. Man får heller inte göra träkroppen konisk 152mm och sedan lägga på förstärkning framåt. Då hamnar ju den koniska trädelen bakom tillåtna mått.
 
Mått på medkropp:
Bredd: 22,3-26,1
Bredd i medbeslag: 24,7-26,1
Höjd: mer än noll-obegränsad höjd
Höjd i medbeslag: 101,7-127,0
Längd: 763-914
 
Mått på total med:
Bredd: 22,3-152,2
Bredd i medbeslag: 24,7-27,7
Höjd: 50,8-obegränsad höjd
Höjd i medbeslag: 101,7-(127+38)
Längd: 763-914
Vikt: max 7,7kg
 
 
På längd- och höjdmåtten kan man inte bygga maximala mått på träkroppen och sedan lägga på förstärkning, då blir meden för stor. På bredden har man gett ett stort utrymme att användas till förstärkning. Avsikten är att man skall kunna lägga till förstyvare vilket är längsgående vingar som ger en ökad styrka och stabilitet på meden.
 
Nu har jag beskrivit förutsättningarna så bra jag kan, men jag hittar saker hela tiden som jag inte förstått tidigare. Säkert finns det regler som jag läst fel eller inte ens läst.
 
Här kommer några tankar om extrema möjligheter som regeln ger. 

Inne i skåran 
Skåran har inga maxmått, därför kan den vara så stor att man får plats med träfanér och samtidigt hålla sig inom maxmåtten på höjden och bredden. Där inne är det ganska fritt fram att bygga som man vill. 
Innanför medbeslaget (plankans medfäste)
Här måste medkroppen ha en höjd. Det innebär att fanerbitarna inom medbeslaget måste hålla sig inom de föreskrivna måtten. 
Utanför medbeslaget
Här har vi ingen angiven höjd. Det finns ett krav på att stålet inte sticker ut mer än 38mm. Det gör att meden måste ha trä 38mm från isen och vara bredare än minmåttet. Nu har man ju frångått 38-måttet då folk börjat förstärka mer och mer. Nu är det mätmetoden som avgör om utsticket är ok eller inte. Detta innebär faktiskt att vi kan lägga en trälist på varje sida så att breddmåttet följs. Höjden på trälisten är fri vilket gör att det räcker med en lång sticka på varje sida. Om någon hävdar att sidorna måste sitta ihop hela vägen kan man ju tänka sig en trälist vars bredd uppfyller breddkraven och löper längs medens hela längd i överkant. 

Jag inser att detta går stick i stäv med vad som är normalt medbyggande idag. Om du har synpunkter tycker jag att du skall dela dem så att vi får en syn på detta som är så lika som möjligt. I slutändan är ju reglerna till för att vi skall ha samma ramverk allihopa.
 

Detta är ett inlägg i frågan jag gjorde i TC 16 mars 2020:

This question have been discussed for a while. It is a pretty big change. The reason i want some change is no one of the four Paul wrote. Here is my story.

Different builders read the rule and understand it in different ways. It results in different builds. I have bough bodies with wood and carbon stiffener from a european builder that sell more than a few bodies. They measure 25mm on the outside of the stiffener. the wood has to be at least 24,7 mm inside the chock. I assume that rule 2.a-d handle the wood part in the body. This assumption could easily be wrong, help me here. 25mm-24,7mm/2sides=0,15mm carbon. That is very little carbon. I am not sure the wood is 24,7mm but i am sure these runners are out on the racecourses.

I have three problems here. The first is that i am suspecting that my friends are sailing with illegal runners. The second is if i can continue making mine. The third is that i am not 100% sure if rule 2.a-d tells me about the wood or something else.

With my assumption above i have made a sketch of the tiniest part of wood the rule allows. I have tested this sketch on all swedes that are active on internet and no one has said anything that made me change it. Now it is going to be really interesting to hear Pauls comment on this. I think he/you have maybe the best understanding of the rules of us all. Everyone else will of course help me if you have an input. 

The thickness of the veneer is not specified.
Inside the slot and under the 22,3mm wide veneer we are allowed to make stiffeners out of all materials except carbon, metal and wood (Interpretation 11/14/89 and 12/01/2012).

Please bring me arguments so i can redraw this picture to perfection.

If we remove the requirement of wood we do not need to care about the questions and the problems above.

Inlägg i amerikanska forumet 28 mars 2020

About the runners i think we have an other story. We have two opinions about the rule. Some mean it is pretty clear and others that it is not. I think it is very unclear. My english make this a bit hard so i will only tell you my worst issues. Rules E.2.a-d tell us (a) thickness of body, (b)length, (c)height of at least that part contained by chock and (d)thickness contained by chock. I misunderstood this when i made my four first runners. I thought the wood had to be 1-1/32 to 31/32 in the chock. Now when we in Sweden discussed this i realized that the wood has to be the same in the chock as outside (a). What thickness does d. mean then? My chocks are wider (27mm) than max width in the chock (d). How do i handle the gap? It can not be stiffening element. If so rule d. would be needless. I am sure some of you have an explanation. In Sweden no one had. After a while in the discussion some guy noticed that the height only is regulated in the chock. Height on the runner or the wood is the following question. Another thing i noticed this autumn before this discussion was that we are allowed to put all material except wood, steel and that yellow fibre (i forgot the name)(of course i can be wrong here, but it was my understanding of the rule). I started a project to build runners with a very wide slot. In the slot i planned to put half ice hockey clubs that is available in every arena for that sport. I collected material for six runners. I have the steel with big structural holes to put fibre of glass thru. Some thin faner would meet the rule. I know some think this is a nasty way to find holes in the rule that is not ok. I have read some expression in the threads that describes persons trying to make as good equipment as possible inside the rule. Every builder does that so it is only a personal opinion that have no value. It is not cheating to read the rule and make what it say. I want you all to know that i require a readable rule. We can not have the written rule so far from what is ok. The written rule should be what is legal. For me that is very very important. Otherwise i always have to worry if i make my gears ok or not. If outside and inside a chock does mean something else than, you know, between the aluminium that holds the runner i can not thrust anything else in the rule. I have shown a cheap way to home build stiff and light runners. The sides will be better glued together with that fibers. The only problem with this is that old runners are going to be more heavy than the new ones. That may be bad, but it is worse that home builders like me can not read the rule and make his own runners without the risk of making it illegal or unnecessarily bad because the difficulty of reading the rule. I imagine the professional builders easy will make two cleaver halves and glue them together thru the big water cut structural holes. Maybe this will be cheaper than it is today because it need less time of work. I do not know this, but it definitely would for me if i made more than 10 runners.

E.4.

4. Den här regeln säger bland annat ungefär att om man använder förstyvningsmaterial som glidyta mot snö och is måste det materialet ligga inom F.2.

Den regeln säger att avståndet mellan eggarna på plankmedarna inte får överstiga 2413mm

En seglare trodde att 2413mm är avståndet mellan ytterkanterna på spåret som meden gör i underlaget. Det betyder att underlaget har betydelse för hur bred spårvidden blir. Eller mäter man på utsidan av medstålet? Då måste man ha en annan planka till vinkeljärnsmedarna jämfört med tunna T. Om man seglar i slask med tunna T, mäts spåret då i dess utsidor? Om förstyvarna tar i snö, mäts dess spår ytterkant-ytterkant? 

Spelar det någon roll om man gör något nytt eller om det redan finns? Kan man säga att alla nya konstruktioner skall mätas på ett sätt och alla nya på ett annat?

Frågan är väckt av en idé att göra slotmedar med minimalt utstick av stålet. Förstyvarna ligger bara några mm över isen och lyfter meden i snöhögar eller hela tiden i slask. Det är en form av slaskmed istället för vinkeljärnsmedar. Frågan är inte om dessa medar är bra eller dåliga, nya eller gamla. Frågan är vad regeln säger.

Om regeln mosäger att jag får bygga dessa, hur lite får jag låta stålet sticka ut? Kan jag låta stålet sticka ut 5mm? Om ja, kan jag montera på förstyvare? Kan jag sätta dessa lågt? Får jag luta dessa lite uppåt? Får jag ytbehandla dessa lika fritt som allt annat på båten?

Jag tror att spårvidden 2413 överstigs om man gör förstyvarna rakt ut så att de vid ett lyft tar i isen och därmed bildar en ny egg utanför 2413.

Slutsatsen får tills vidare bli att det går bra att låta förstyvarna ligga an mot underlaget så länge eggen sitter centrerat i beslaget.

Följande bild är från 1995:

Konkav framdel

Detta publicerades 1995. Jag hittar inte regeln som säger detta, men jag vet att den finns.

Kolfiber i skåran

Här finns en motsägelse

Interpretation E.11/30/98 säger att förstärkning mellan träkropp och stålet är utanför träkroppen och därmed ok.
Interpretation E.12/01/2012 säger att ingen kolfiber får komma mellan stålet och skåran i träkroppen. 

Det finns många medar med förstärkning i skåran. 

E.9.

Fredrik argumenterar för en ändring av regeln som hanterar övergången mellan eggen och framdelen. Han vill att jag skall driva frågan i TC (Tecnical Committee) . Det kan jag göra, men först vill jag reda ut vad jag själv tycker.
 
I nuläget har jag inget större intresse av frågan. Det är två saker som dyker upp. Det första är att man är oense om vad regeln säger. Dagge som satt i TC före mig förklarade en gång för länge sedan att det är svårt att hantera detta. Det andra är att det går att följa regeln.
 
Nu reder jag ut detta genom att skriva om det, utan texten försvinner det jag nyss tänkt J
 
Regeln som innehåller rätt mycket text säger att man skall rita en linje på meden som är parallell med isen när meden är i normalt seglingsläge. Linjens avstånd från isen skall vara 19mm.
 
Ett problem vi har är att olika personer definierar normalt seglingsläge olika. Jag definierar det så att man skall ha samma mått framför som bakom medbulten. Tex ställs meden så att det svarta ligger rakt under bulthålet. Ett annat sätt är att ta två 1mm bladmått och lägga dem tex 20cm från varandra. Meden ställs på dem så att medbulthålet hamnar i mitten. Avståndet mellan eggen och rakbordet (isen) mäts. Linjen ritas på meden med 19mm plus det mätta avståndet. Detta är ju min definition, en mätman kanske ställer meden på en slaskig is………
 
Den här linjen bildar en gräns. Över den får eggen inte vara vass, inte ha en skarpare radie än 1,6mm. Detta kollas på besiktningarna. Över linjen får man fasa av meden 10mm från kanten.
 
Under linjen får man ”fasa av” max 75 grader i eggen. Vinkeln på slipningen under linjen får alltså max vara 75 grader.
 
Problemet är hur man skall mötas i en linje. Det kanske inte är så svårt.
 
1)    Om man under linjen ger fan i att fasa 10mm så är det inget problem.  Sluta med denna fasning 21mm över isen så kan du slipa ner meden 2mm utan att den blir regelvidrig.
2)    Om man över linjen ser till att inte ha mindre radie än 1,6 är man grön. Runda eggen långt ner förbi linjen. Det vill man ändå göra för fartens skull.
 
Det enda problemet med detta är osäkerheten i en kontroll på VM. Det är ingen liten sak. Man har investerat i material, resor, anmälningsavgift mm och riskerar att inte kvala upp pga att mätpersonens definition av mätmetod har betydelse. Om man vill lägga sig på gränsen riskerar man att hamna på fel sida och gränsdragningen måste ställas mot risken man är beredd att ta.
 
Fredriks förslag är enkelt att förstå och fungerar bra.

Vi bör reda ut detta i TC

I.Fittings

Det finns en fundering kring hur beslag får monteras och i vilket material de får byggas i. Om de byggs av kolfiber och limmas fast i skrovet ser de ut att vara en del av skrovet. Detta kan man ju fundera påm men det blir nog svårt att göra en regel av det. 

Trampskydden på plankan kan jag inte hitta beskrivna i reglerna. Då gäller det att använda godkända material och placera trampskyddet inom angivna mått. Nu är den gängse uppfattningen att trampskyddet är fritt. Vi har alltså en skillnad mellan regeln och verkligheten
 

I.5. handlar om medbeslagen. b. använder ordet depth vilket här betyder totalhöjd. Vi hade en rigorös diskussion i TC om det. 
I.13. handlar åxå om medbeslaget. Det är olyckligt att det klämts in 7 regler som inte handlar om samma sak mellan 5. och 13.

Problemet är att man blir tvungen att läsa alla regler varje gång man kollar något så länge man inte kan lita på att reglerna som hanterar en viss del ligger samlade. Jag kan tycka att båda dessa regler borde stå under plankreglerna.

I.11.

Ett justerbart fotstöd är tillåtet att använda. Jag tycker faktiskt att man inte skall få sätta dit fasta fotstöd så länge den texten är kvar. Det borde då gå att justara på mätningen. 

Texten borde ändras så att alla fasta fotstöd blir tillåtna.

Detta vill jag ta upp i TC