Nedan rullar bloggen. Den är skapad för att vara ett tillskott i isjaktseglandet. Det har varit 10ggr fler unika besökare på en månad än deltagare på regattorna. Många positiva kommentater gör att det är kul att skriva. Dessutom hjälper skrivandet mig att reda ut vissa tankar. Det är inte helt ovanligt att jag skrivit en text om något och medan jag skriver inser jag att jag är fel ute eller kommer på något nytt. Därför kommer jag att fortsätta att skriva ner mina erfarenheter och tankar. 

Övriga delar av hemsidan ligger oftast orörda. Det innebäratt gamla tankar som jag skrev som nybörjare finns här och där. Ta till dig det du tycker verkar rimligt.

Varje fredag under säsong kommer ett stycke som heter fredagsfrågan eller fredagsmys beroende om jag fått en fråga eller inte. Ambitionen är att publicera mellan 16 och 18.

Gunnar och jag fick nya lagkompisar till den här tävlingen. Irma och Micke. Vi tränade ihop en gång innan tävlingshelgen. Under helgen har vi blivit riktigt sammansvetsade.
Tre sistaplatser och en femte gör lite ont. I övrigt var det bara 1-3 vilket är de placeringar vi är nöjda med. Vi tar med oss minnet av dem och allt kul på vattnet och i land.
Jag tycker att alla besättningar är otroligt flinka med båthanteringen. Man blir pressad att sätta alla rullgippar och andra manövrer. Det är med stolthet jag åker hem från dessa händelser.
Vi trivs ihop och vill väldigt gärna få bygga vidare på detta nästa år.
Förresten, vi kom nia.

Läs hela inlägget »

När det står maxmått så betyder det att träkroppen (gäller även plankan) inte får vara större. Om man lägger på förstärkning måste man även hålla förstyvningen inom maxmåttet. En träkropp som håller maxmått kan inte förstärkas.

Minmått gäller bara träkroppen. Även detta gäller för plankan. Man kan alltså inte ha en förstärkt med som håller minmått, då vet man att kroppen är för liten.

Läs hela inlägget »

Träning på Ekoln inför helgens regatta i Ö-vik.

Läs hela inlägget »

Vi diskuterar ju medar en hel del, ändå är det ingen som har full koll på hur de får se ut. David tog upp en fråga om de två tjocklekarna på medkroppen som man har att förhålla sig till. I medbeslaget skall den vara 24,7-26,1mm bred och utanför medbeslaget skall den vara 22,3-26,1mm bred. Att det finns två olika minimumtjocklekar hade jag ingen aning om. Därför tänkte jag definiera vad på en med som utgör kroppen.
 
Jag tar bara upp slotmedar här. Det är de vanligaste medarna med en träkropp som omsluter ett plattjärn. Ofta är de förstärkta med glas- eller kolfiber.
 
Jag har översatt några regelord till svenska:
Wood type with steel insert – slotmed
Body – kropp
Reinforcement och Stiffening element – förstärkning
Slot – skåra
Adhesive – lim
 
                                                                 
Materialet skall vara trä och lim, inget annat. 
 
Det står inget om hålrum i kroppen. Det kan vara i gråzonen att bygga in det. Anledningen är att man inte får ha trä eller stål inne i skåran som medstålet ligger i mellan kropp och medstål. Om man bygger en sandwichkonstruktion skulle någon kunna argumentera för att det yttre lagret är medkropp och distansträlisterna och inre lagret är förstärkningar. Förstärkningar inne i skåran av trä fick man ju inte ha. Detta argument är så långsökt att jag skulle godkänna konstruktionen om det låg på mitt bord. 
 
Regeln definierar skåran som utsidan av kroppen. Allt som är inne i skåran är utanför medkroppen. Utsidan av kroppen får förstärkas med alla material utom kevlar (inne i skåran får man inte använda kevlar, trä eller stål). Den riktiga utsidan får förstärkas med alla material utom kevlar. Bredden på denna förstärkning får vara 76,2mm bred åt varje håll mätt från eggen. Maxbredd på en med är alltså 152,2mm. 
 
I regeln finns ett stycke som hanterar en avsmalning i framänden. Uppifrån sett kan man göra meden 6,4 mm i framkant, därifrån kan den vara konisk (kilformad) bakåt till en punkt 152mm framifrån. Dessa mått mäter man både på träkroppen och på förstärkningen. Man får alltså inte göra kroppen 5mm i framkant och sedan lägga på 1,2mm förstärkning på varje sida. Man får heller inte göra träkroppen konisk 152mm och sedan lägga på förstärkning framåt. Då hamnar ju den koniska trädelen bakom tillåtna mått.
 
Mått på medkropp:
Bredd: 22,3-26,1
Bredd i medbeslag: 24,7-26,1
Höjd: mer än noll-obegränsad höjd
Höjd i medbeslag: 101,7-127,0
Längd: 763-914
 
Mått på total med:
Bredd: 22,3-152,2
Bredd i medbeslag: 24,7-27,7
Höjd: 50,8-obegränsad höjd
Höjd i medbeslag: 101,7-(127+38)
Längd: 763-914
Vikt: max 7,7kg
 
 
På längd- och höjdmåtten kan man inte bygga maximala mått på träkroppen och sedan lägga på förstärkning, då blir meden för stor. På bredden har man gett ett stort utrymme att användas till förstärkning. Avsikten är att man skall kunna lägga till förstyvare vilket är längsgående vingar som ger en ökad styrka och stabilitet på meden.
 
Nu har jag beskrivit förutsättningarna så bra jag kan, men jag hittar saker hela tiden som jag inte förstått tidigare. Säkert finns det regler som jag läst fel eller inte ens läst.
 
Här kommer några tankar om extrema möjligheter som regeln ger. 
 
1)   Höjden på medkroppen kan utanför medkroppen göras hur man vill. Det innebär att det går bra att lägga en tunn trälist på sidan av stålet som uppfyller breddkraven. Runt den är det fritt fram att bygga förstärkning och förstyvare med korrekta material (se ovan).
2)   Breddmåtten är ju inte så svåra, det skulle vara det där med avsmalningen i främre delen då. Vad jag upptäckt är att skårans bredd inte är definierad. Dessutom är det klart och tydligt tillåtet med nästan alla material inne i skåran. Detta ger ju att det går bra att göra en medkropp av faner som ligger inom höjd- och breddmåtten. Inne i skåran och utanför byggs meden väldigt fritt.

Jag inser att detta går stick i stäv med vad som är normalt medbyggande idag. Om du har synpunkter tycker jag att du skall dela dem så att vi får en syn på detta som är så lika som möjligt. I slutändan är ju reglerna till för att vi skall ha samma ramverk allihopa.
 
 

Läs hela inlägget »

David planterade en tanke som jag redde ut i solen på landet. Det visade sig bli en rätt intressant tanke.
Jag postar det i morrn så att det blir ett fredagsmys.

Läs hela inlägget »

Det dök upp en film på Youtube som jag kopplade ihop med inlärningen av isjaktsegling. De senaste åren har slag och gippar blivit bra av sig själva. Det har varit behagligt att få dem rätt gratis. Tanken på detta har funnits och nu fick jag en bra förklaring i denna film. 

https://youtu.be/UBVV8pch1dM

TRÄNA! Vi tränar ja alldeles för lite. När vi väl är på isen måste vi få mängdträning. Antalet varv vi gör på en säsong är avgörande för hur bra vi blir på manövrerna. Man kan lägga en kort bana på sin lilla hemmais och bara lägga varv på varv. Ingen sparring krävs för det. 

Läs hela inlägget »

Hämtade precis ut ett tiger från -98, två år nyare än mitt gamla. Ny rutor gör att det är ett fint segel.

Läs hela inlägget »

Det finns utrymme för lite mjukvattensegling åxå.

Läs hela inlägget »

Jag sitter på planet hem.....


Under mina första år såg jag hur de bästa höll på och skruvade och bytte delar hela tiden. Då hade jag varken kunskap eller grejer att byta till. Nu när man har ganska bra utrustning och mer kunskap är det bra med aktivitet mellan loppen.


Nu när Indycar fått två svenskar har de även fått mig som fan. Felix berättade om problemen han hade senast då han torskade. De handlar mycket om att ställa in bilen efter banans grepp och temperatur. Jag har förut dragit paralleller mellan DN och F1. Likheterna i hur de jobbar med redskapet är ännu tydligare i Indycar. Inställningen på team och chaffis måste vara att inställningarna på bilen skall funka, annars kan man lika gärna ställa in bilen på en utställning. Dessutom måste ju chauffören se till att det går fort. Problematiken med trimmet är intressant och alla måste hitta sitt sätt att lösa det.


Sporten består av två delar, trimma och segla. Är det fel trimmat eller är utrustningen bristfällig så går det långsamt.


Deppa inte om du råkar ha dåliga grejer, gör allt du kan för att få det att funka ändå. Stick ut mellan loppen och testa ditt nya trim eller nya del. När du lärt dig hur det skall kännas kommer det att kännas när det är rätt, eller åtminstone ganska rätt.


Våga ställa masten långt fram, höja och sänka skotavståndet, testa lösa/hårda vant, slipa bort eggen osv.....


Först måste medarna glida anständigt, annars kommer man inte upp i den fart där fartvinden påverkar riggen på ett gynnsamt sätt. Sedan skall masten böja bort segel på ett sätt att båten går att kontrollera. Efter det kan man försöka få riggen spänstigare på de olika sätten som står till buds. Klarar man det så är det bara det lilla sista kvar. Kan man plocka fram det här läget till första loppet varje gång så är man bra med. Med det här trimmet kan man korta stunder segla nästan lika fort som topp 5. Är man inte riktigt på hugget kommer man att tappa i start, slag, rundningar och gippar, men det är en annan historia.

Läs hela inlägget »

Jag är i Halmstad och gör ett jobb på en biograf. Klockan är halv tolv och flygmaskinen går kl 16 så det är några softa turisttimmar att slå ihjäl.
På Naturkompaniet fanns riktigt bra packväskor. Vid träning saknar jag ofta en extra lina, något verktyg, matsäck, plats för isdubbar och sådant. De här har fyra öglor som sitter i hörnen. Jag räknar med att de går att spänna fast på något sätt.

Läs hela inlägget »

Gunnar och jag fick nya lagkompisar till den här tävlingen. Irma och Micke. Vi tränade ihop en gång innan tävlingshelgen. Under helgen har vi blivit riktigt sammansvetsade.
Tre sistaplatser och en femte gör lite ont. I övrigt var det bara 1-3 vilket är de placeringar vi är nöjda med. Vi tar med oss minnet av dem och allt kul på vattnet och i land.
Jag tycker att alla besättningar är otroligt flinka med båthanteringen. Man blir pressad att sätta alla rullgippar och andra manövrer. Det är med stolthet jag åker hem från dessa händelser.
Vi trivs ihop och vill väldigt gärna få bygga vidare på detta nästa år.
Förresten, vi kom nia.

Läs hela inlägget »

När det står maxmått så betyder det att träkroppen (gäller även plankan) inte får vara större. Om man lägger på förstärkning måste man även hålla förstyvningen inom maxmåttet. En träkropp som håller maxmått kan inte förstärkas.

Minmått gäller bara träkroppen. Även detta gäller för plankan. Man kan alltså inte ha en förstärkt med som håller minmått, då vet man att kroppen är för liten.

Läs hela inlägget »

Träning på Ekoln inför helgens regatta i Ö-vik.

Läs hela inlägget »

Vi diskuterar ju medar en hel del, ändå är det ingen som har full koll på hur de får se ut. David tog upp en fråga om de två tjocklekarna på medkroppen som man har att förhålla sig till. I medbeslaget skall den vara 24,7-26,1mm bred och utanför medbeslaget skall den vara 22,3-26,1mm bred. Att det finns två olika minimumtjocklekar hade jag ingen aning om. Därför tänkte jag definiera vad på en med som utgör kroppen.
 
Jag tar bara upp slotmedar här. Det är de vanligaste medarna med en träkropp som omsluter ett plattjärn. Ofta är de förstärkta med glas- eller kolfiber.
 
Jag har översatt några regelord till svenska:
Wood type with steel insert – slotmed
Body – kropp
Reinforcement och Stiffening element – förstärkning
Slot – skåra
Adhesive – lim
 
                                                                 
Materialet skall vara trä och lim, inget annat. 
 
Det står inget om hålrum i kroppen. Det kan vara i gråzonen att bygga in det. Anledningen är att man inte får ha trä eller stål inne i skåran som medstålet ligger i mellan kropp och medstål. Om man bygger en sandwichkonstruktion skulle någon kunna argumentera för att det yttre lagret är medkropp och distansträlisterna och inre lagret är förstärkningar. Förstärkningar inne i skåran av trä fick man ju inte ha. Detta argument är så långsökt att jag skulle godkänna konstruktionen om det låg på mitt bord. 
 
Regeln definierar skåran som utsidan av kroppen. Allt som är inne i skåran är utanför medkroppen. Utsidan av kroppen får förstärkas med alla material utom kevlar (inne i skåran får man inte använda kevlar, trä eller stål). Den riktiga utsidan får förstärkas med alla material utom kevlar. Bredden på denna förstärkning får vara 76,2mm bred åt varje håll mätt från eggen. Maxbredd på en med är alltså 152,2mm. 
 
I regeln finns ett stycke som hanterar en avsmalning i framänden. Uppifrån sett kan man göra meden 6,4 mm i framkant, därifrån kan den vara konisk (kilformad) bakåt till en punkt 152mm framifrån. Dessa mått mäter man både på träkroppen och på förstärkningen. Man får alltså inte göra kroppen 5mm i framkant och sedan lägga på 1,2mm förstärkning på varje sida. Man får heller inte göra träkroppen konisk 152mm och sedan lägga på förstärkning framåt. Då hamnar ju den koniska trädelen bakom tillåtna mått.
 
Mått på medkropp:
Bredd: 22,3-26,1
Bredd i medbeslag: 24,7-26,1
Höjd: mer än noll-obegränsad höjd
Höjd i medbeslag: 101,7-127,0
Längd: 763-914
 
Mått på total med:
Bredd: 22,3-152,2
Bredd i medbeslag: 24,7-27,7
Höjd: 50,8-obegränsad höjd
Höjd i medbeslag: 101,7-(127+38)
Längd: 763-914
Vikt: max 7,7kg
 
 
På längd- och höjdmåtten kan man inte bygga maximala mått på träkroppen och sedan lägga på förstärkning, då blir meden för stor. På bredden har man gett ett stort utrymme att användas till förstärkning. Avsikten är att man skall kunna lägga till förstyvare vilket är längsgående vingar som ger en ökad styrka och stabilitet på meden.
 
Nu har jag beskrivit förutsättningarna så bra jag kan, men jag hittar saker hela tiden som jag inte förstått tidigare. Säkert finns det regler som jag läst fel eller inte ens läst.
 
Här kommer några tankar om extrema möjligheter som regeln ger. 
 
1)   Höjden på medkroppen kan utanför medkroppen göras hur man vill. Det innebär att det går bra att lägga en tunn trälist på sidan av stålet som uppfyller breddkraven. Runt den är det fritt fram att bygga förstärkning och förstyvare med korrekta material (se ovan).
2)   Breddmåtten är ju inte så svåra, det skulle vara det där med avsmalningen i främre delen då. Vad jag upptäckt är att skårans bredd inte är definierad. Dessutom är det klart och tydligt tillåtet med nästan alla material inne i skåran. Detta ger ju att det går bra att göra en medkropp av faner som ligger inom höjd- och breddmåtten. Inne i skåran och utanför byggs meden väldigt fritt.

Jag inser att detta går stick i stäv med vad som är normalt medbyggande idag. Om du har synpunkter tycker jag att du skall dela dem så att vi får en syn på detta som är så lika som möjligt. I slutändan är ju reglerna till för att vi skall ha samma ramverk allihopa.
 
 

Läs hela inlägget »

David planterade en tanke som jag redde ut i solen på landet. Det visade sig bli en rätt intressant tanke.
Jag postar det i morrn så att det blir ett fredagsmys.

Läs hela inlägget »

Det dök upp en film på Youtube som jag kopplade ihop med inlärningen av isjaktsegling. De senaste åren har slag och gippar blivit bra av sig själva. Det har varit behagligt att få dem rätt gratis. Tanken på detta har funnits och nu fick jag en bra förklaring i denna film. 

https://youtu.be/UBVV8pch1dM

TRÄNA! Vi tränar ja alldeles för lite. När vi väl är på isen måste vi få mängdträning. Antalet varv vi gör på en säsong är avgörande för hur bra vi blir på manövrerna. Man kan lägga en kort bana på sin lilla hemmais och bara lägga varv på varv. Ingen sparring krävs för det. 

Läs hela inlägget »

Hämtade precis ut ett tiger från -98, två år nyare än mitt gamla. Ny rutor gör att det är ett fint segel.

Läs hela inlägget »

Det finns utrymme för lite mjukvattensegling åxå.

Läs hela inlägget »

Jag sitter på planet hem.....


Under mina första år såg jag hur de bästa höll på och skruvade och bytte delar hela tiden. Då hade jag varken kunskap eller grejer att byta till. Nu när man har ganska bra utrustning och mer kunskap är det bra med aktivitet mellan loppen.


Nu när Indycar fått två svenskar har de även fått mig som fan. Felix berättade om problemen han hade senast då han torskade. De handlar mycket om att ställa in bilen efter banans grepp och temperatur. Jag har förut dragit paralleller mellan DN och F1. Likheterna i hur de jobbar med redskapet är ännu tydligare i Indycar. Inställningen på team och chaffis måste vara att inställningarna på bilen skall funka, annars kan man lika gärna ställa in bilen på en utställning. Dessutom måste ju chauffören se till att det går fort. Problematiken med trimmet är intressant och alla måste hitta sitt sätt att lösa det.


Sporten består av två delar, trimma och segla. Är det fel trimmat eller är utrustningen bristfällig så går det långsamt.


Deppa inte om du råkar ha dåliga grejer, gör allt du kan för att få det att funka ändå. Stick ut mellan loppen och testa ditt nya trim eller nya del. När du lärt dig hur det skall kännas kommer det att kännas när det är rätt, eller åtminstone ganska rätt.


Våga ställa masten långt fram, höja och sänka skotavståndet, testa lösa/hårda vant, slipa bort eggen osv.....


Först måste medarna glida anständigt, annars kommer man inte upp i den fart där fartvinden påverkar riggen på ett gynnsamt sätt. Sedan skall masten böja bort segel på ett sätt att båten går att kontrollera. Efter det kan man försöka få riggen spänstigare på de olika sätten som står till buds. Klarar man det så är det bara det lilla sista kvar. Kan man plocka fram det här läget till första loppet varje gång så är man bra med. Med det här trimmet kan man korta stunder segla nästan lika fort som topp 5. Är man inte riktigt på hugget kommer man att tappa i start, slag, rundningar och gippar, men det är en annan historia.

Läs hela inlägget »

Jag är i Halmstad och gör ett jobb på en biograf. Klockan är halv tolv och flygmaskinen går kl 16 så det är några softa turisttimmar att slå ihjäl.
På Naturkompaniet fanns riktigt bra packväskor. Vid träning saknar jag ofta en extra lina, något verktyg, matsäck, plats för isdubbar och sådant. De här har fyra öglor som sitter i hörnen. Jag räknar med att de går att spänna fast på något sätt.

Läs hela inlägget »

Gunnar och jag fick nya lagkompisar till den här tävlingen. Irma och Micke. Vi tränade ihop en gång innan tävlingshelgen. Under helgen har vi blivit riktigt sammansvetsade.
Tre sistaplatser och en femte gör lite ont. I övrigt var det bara 1-3 vilket är de placeringar vi är nöjda med. Vi tar med oss minnet av dem och allt kul på vattnet och i land.
Jag tycker att alla besättningar är otroligt flinka med båthanteringen. Man blir pressad att sätta alla rullgippar och andra manövrer. Det är med stolthet jag åker hem från dessa händelser.
Vi trivs ihop och vill väldigt gärna få bygga vidare på detta nästa år.
Förresten, vi kom nia.

Läs hela inlägget »

När det står maxmått så betyder det att träkroppen (gäller även plankan) inte får vara större. Om man lägger på förstärkning måste man även hålla förstyvningen inom maxmåttet. En träkropp som håller maxmått kan inte förstärkas.

Minmått gäller bara träkroppen. Även detta gäller för plankan. Man kan alltså inte ha en förstärkt med som håller minmått, då vet man att kroppen är för liten.

Läs hela inlägget »

Träning på Ekoln inför helgens regatta i Ö-vik.

Läs hela inlägget »

Vi diskuterar ju medar en hel del, ändå är det ingen som har full koll på hur de får se ut. David tog upp en fråga om de två tjocklekarna på medkroppen som man har att förhålla sig till. I medbeslaget skall den vara 24,7-26,1mm bred och utanför medbeslaget skall den vara 22,3-26,1mm bred. Att det finns två olika minimumtjocklekar hade jag ingen aning om. Därför tänkte jag definiera vad på en med som utgör kroppen.
 
Jag tar bara upp slotmedar här. Det är de vanligaste medarna med en träkropp som omsluter ett plattjärn. Ofta är de förstärkta med glas- eller kolfiber.
 
Jag har översatt några regelord till svenska:
Wood type with steel insert – slotmed
Body – kropp
Reinforcement och Stiffening element – förstärkning
Slot – skåra
Adhesive – lim
 
                                                                 
Materialet skall vara trä och lim, inget annat. 
 
Det står inget om hålrum i kroppen. Det kan vara i gråzonen att bygga in det. Anledningen är att man inte får ha trä eller stål inne i skåran som medstålet ligger i mellan kropp och medstål. Om man bygger en sandwichkonstruktion skulle någon kunna argumentera för att det yttre lagret är medkropp och distansträlisterna och inre lagret är förstärkningar. Förstärkningar inne i skåran av trä fick man ju inte ha. Detta argument är så långsökt att jag skulle godkänna konstruktionen om det låg på mitt bord. 
 
Regeln definierar skåran som utsidan av kroppen. Allt som är inne i skåran är utanför medkroppen. Utsidan av kroppen får förstärkas med alla material utom kevlar (inne i skåran får man inte använda kevlar, trä eller stål). Den riktiga utsidan får förstärkas med alla material utom kevlar. Bredden på denna förstärkning får vara 76,2mm bred åt varje håll mätt från eggen. Maxbredd på en med är alltså 152,2mm. 
 
I regeln finns ett stycke som hanterar en avsmalning i framänden. Uppifrån sett kan man göra meden 6,4 mm i framkant, därifrån kan den vara konisk (kilformad) bakåt till en punkt 152mm framifrån. Dessa mått mäter man både på träkroppen och på förstärkningen. Man får alltså inte göra kroppen 5mm i framkant och sedan lägga på 1,2mm förstärkning på varje sida. Man får heller inte göra träkroppen konisk 152mm och sedan lägga på förstärkning framåt. Då hamnar ju den koniska trädelen bakom tillåtna mått.
 
Mått på medkropp:
Bredd: 22,3-26,1
Bredd i medbeslag: 24,7-26,1
Höjd: mer än noll-obegränsad höjd
Höjd i medbeslag: 101,7-127,0
Längd: 763-914
 
Mått på total med:
Bredd: 22,3-152,2
Bredd i medbeslag: 24,7-27,7
Höjd: 50,8-obegränsad höjd
Höjd i medbeslag: 101,7-(127+38)
Längd: 763-914
Vikt: max 7,7kg
 
 
På längd- och höjdmåtten kan man inte bygga maximala mått på träkroppen och sedan lägga på förstärkning, då blir meden för stor. På bredden har man gett ett stort utrymme att användas till förstärkning. Avsikten är att man skall kunna lägga till förstyvare vilket är längsgående vingar som ger en ökad styrka och stabilitet på meden.
 
Nu har jag beskrivit förutsättningarna så bra jag kan, men jag hittar saker hela tiden som jag inte förstått tidigare. Säkert finns det regler som jag läst fel eller inte ens läst.
 
Här kommer några tankar om extrema möjligheter som regeln ger. 
 
1)   Höjden på medkroppen kan utanför medkroppen göras hur man vill. Det innebär att det går bra att lägga en tunn trälist på sidan av stålet som uppfyller breddkraven. Runt den är det fritt fram att bygga förstärkning och förstyvare med korrekta material (se ovan).
2)   Breddmåtten är ju inte så svåra, det skulle vara det där med avsmalningen i främre delen då. Vad jag upptäckt är att skårans bredd inte är definierad. Dessutom är det klart och tydligt tillåtet med nästan alla material inne i skåran. Detta ger ju att det går bra att göra en medkropp av faner som ligger inom höjd- och breddmåtten. Inne i skåran och utanför byggs meden väldigt fritt.

Jag inser att detta går stick i stäv med vad som är normalt medbyggande idag. Om du har synpunkter tycker jag att du skall dela dem så att vi får en syn på detta som är så lika som möjligt. I slutändan är ju reglerna till för att vi skall ha samma ramverk allihopa.
 
 

Läs hela inlägget »

David planterade en tanke som jag redde ut i solen på landet. Det visade sig bli en rätt intressant tanke.
Jag postar det i morrn så att det blir ett fredagsmys.

Läs hela inlägget »

Det dök upp en film på Youtube som jag kopplade ihop med inlärningen av isjaktsegling. De senaste åren har slag och gippar blivit bra av sig själva. Det har varit behagligt att få dem rätt gratis. Tanken på detta har funnits och nu fick jag en bra förklaring i denna film. 

https://youtu.be/UBVV8pch1dM

TRÄNA! Vi tränar ja alldeles för lite. När vi väl är på isen måste vi få mängdträning. Antalet varv vi gör på en säsong är avgörande för hur bra vi blir på manövrerna. Man kan lägga en kort bana på sin lilla hemmais och bara lägga varv på varv. Ingen sparring krävs för det. 

Läs hela inlägget »

Hämtade precis ut ett tiger från -98, två år nyare än mitt gamla. Ny rutor gör att det är ett fint segel.

Läs hela inlägget »

Det finns utrymme för lite mjukvattensegling åxå.

Läs hela inlägget »

Jag sitter på planet hem.....


Under mina första år såg jag hur de bästa höll på och skruvade och bytte delar hela tiden. Då hade jag varken kunskap eller grejer att byta till. Nu när man har ganska bra utrustning och mer kunskap är det bra med aktivitet mellan loppen.


Nu när Indycar fått två svenskar har de även fått mig som fan. Felix berättade om problemen han hade senast då han torskade. De handlar mycket om att ställa in bilen efter banans grepp och temperatur. Jag har förut dragit paralleller mellan DN och F1. Likheterna i hur de jobbar med redskapet är ännu tydligare i Indycar. Inställningen på team och chaffis måste vara att inställningarna på bilen skall funka, annars kan man lika gärna ställa in bilen på en utställning. Dessutom måste ju chauffören se till att det går fort. Problematiken med trimmet är intressant och alla måste hitta sitt sätt att lösa det.


Sporten består av två delar, trimma och segla. Är det fel trimmat eller är utrustningen bristfällig så går det långsamt.


Deppa inte om du råkar ha dåliga grejer, gör allt du kan för att få det att funka ändå. Stick ut mellan loppen och testa ditt nya trim eller nya del. När du lärt dig hur det skall kännas kommer det att kännas när det är rätt, eller åtminstone ganska rätt.


Våga ställa masten långt fram, höja och sänka skotavståndet, testa lösa/hårda vant, slipa bort eggen osv.....


Först måste medarna glida anständigt, annars kommer man inte upp i den fart där fartvinden påverkar riggen på ett gynnsamt sätt. Sedan skall masten böja bort segel på ett sätt att båten går att kontrollera. Efter det kan man försöka få riggen spänstigare på de olika sätten som står till buds. Klarar man det så är det bara det lilla sista kvar. Kan man plocka fram det här läget till första loppet varje gång så är man bra med. Med det här trimmet kan man korta stunder segla nästan lika fort som topp 5. Är man inte riktigt på hugget kommer man att tappa i start, slag, rundningar och gippar, men det är en annan historia.

Läs hela inlägget »

Jag är i Halmstad och gör ett jobb på en biograf. Klockan är halv tolv och flygmaskinen går kl 16 så det är några softa turisttimmar att slå ihjäl.
På Naturkompaniet fanns riktigt bra packväskor. Vid träning saknar jag ofta en extra lina, något verktyg, matsäck, plats för isdubbar och sådant. De här har fyra öglor som sitter i hörnen. Jag räknar med att de går att spänna fast på något sätt.

Läs hela inlägget »

Fara!

Jag var i januari 2018 med om en rejäl krock. Protestkommittén ignorerade regel B.5 och dömde mig till ansvarig för incidenten. Detta retar mig till vansinne då det är ett farligt domslut. Skulle folk bete sig så skulle det bli riktigt farligt. Snälla, kolla noga igenom de två dokumenten jag gjort. Du kan dra lärdom så att inte du råkar göra en lika farlig undanmanöver. I powerpointfilen skall du högerklicka var som helst och välja bildspel så att presentationen med rörlig grafik drar igång. 

loading...

Dnjakt är en superkul klass att kappsegla i

Att börja segla isjakt innebär att man ger sig in på ett totalt nytt område. Det liknar inget man tidigare sysslat med. När jag köpte min och funderade på trim, starter, medar mm trodde jag att jag förstod ungefär hur det fungerade. Det visade sig att man måste börja från början med att reda ut hur maskinen fungerar. Själva kappseglingen har exakt samma grundutmaningar som all bankappsegling, vara bra i starten, segla fort, växla trim i olika förhållanden, träffa layline, läsa av banan, ha bra båthantering osv...

Ni som vill börja segla isjakt skall definitivt välja en dnjakt. Det finns snabbare, klass 3 och IV-jakter, men de är tyngre och färre. Isabella var på g ett tag, men de syns inte till längre. Jag tror att de tröttnade på att bli rundade av dnjakterna som är enormt mycket snabbare i alla vindstyrkor. 

Ni som gärna skulle vilja provsegla kan göra det om ni kommer ut på isen där vi seglar. Det bästa är att vara med som funktionär på en regatta. Då får ni hotellrum mm betalt av förbundet och har chansen att se hur det går till. Det är inga problem att ordna så att du får provsegla några båtar före och efter tävlingarna. Vi är i stort sett alltid i behov av funktionärer och vi är alltid i behov av fler deltagare. Ta kontakt med mig så hjälper jag dig.

En viktig sak när man funderar på att börja segla är att acceptera att det kostar pengar att ha kul. Många andra intressen kostar också en massa pengar. Att segla 606 som jag gör har kostat oss 55 tusen i inköp, slipa hela botten, spackla kölen, köpa en trailer för 10 tusen, bygga om den så att den passar, masttransportstöttor, ny bom, en massa block, råttor och linor, två kompletta segelställ, hamnkapell och olika avgifter för att kunna vara med. Det räcker inte med 100 tusen för att köpa de grejjerna. Om man köper en sportbil eller en motorcykel kan det kosta vad som helst. Om man kitesurfar, seglar radiostyrt eller dyker blir det lite billigare, men man måste även där lägga minst 20 tusen för att det skall funka. Jag köpte min första utrustning för 25 tusen. Med de grejjerna har jag haft riktigt kul, men plankan och masten har gått sönder. Snart är det bara bom och några medar som är kvar från de ursprungliga delarna och det är värt varenda spänn. Jag vet att det tar emot att lägga 50 tusen på en leksak, men många gör det. Det gäller bara att inse att man köper riktigt coola upplevelser i många vintrar framöver när man ger sig in i klassen. Ni som är kappseglare kommer att tycka att den internationella prägeln känns ganska inspirerande. Polackerna och andra är riktigt seriösa. Jag har ambitionen att det svenska laget skall vara starka om några år. Det är en av anledningarna till att jag skriver detta och har denna hemsida. Om ni går och funderar på något om dnjakten, ta kontakt med mig. Även om ni inte bor i närheten går det utmärkt att kontakta mig, jag vet vilka som är aktiva i Sverige som ni kanske kan träffa. Alla aktiva vill ha med fler i gänget.

Träning

Fredagen före varje regatta tränar alltid ett gäng. Alla är välkomna, även de utan tävlingslicens. Om någon mjukvattenkappseglare är sugen på att prova är det ett bra läge på fredagarna. Jag kan inte garantera att man får segla mycket, men minst en liten sväng om förhållandena tillåter.

Träningen går till så att vi ställer upp oss 30-50m lä om rundningsflaggan. Vi kollar av hur läget är med deltagarna och när det är dags att köra skriker någon att vi kör om en minut. Vi bestämmer även om vi startar för styrbord eller babord. Det är mest likt tävling om alla kör åt samma håll. Två varv och avslutning med att runda länsmärket. Sedan ställer vi upp och diskuterar banan, vinden, medval, segelval mm. Sedan kör vi igen. Det är viktigt att inte stå och mysa för länge mellan racen så att vi får ut så mycket som möjligt av tiden. 

Ta med medar, segel, verktyg, mat och dryck så att du inte bränner tid på att åka in och byta prylar eller käka. I värsta fall orkar man inte byta och prova grejjer vilket vi verkligen behöver göra. Det är världens chans att testa konstiga medar eller nya trim. Det är viktigt att vid ALLA stopp göra en justering av något så att man lär sig hur de olika trimfunktionerna påverkar ekipaget. Om man inte har något speciellt att justera kan man ju känna på skotavståndet åt båda hållen. Jag lovar att många kommer att hitta något att fundera på med den utvärderingen.

Länkar

Dn Sweden har en hemsida där du bl.a. hittar information om tävlingar och resultat. 

Facebook sker den största aktiviteten. Där hittar man den bästa israpporteringen. Om någon skall cruisa någonstans brukar man skriva det så att andra kan haka på. Inför och under tävligarna brukar det bli ett ganska bra flöde.

Här på bloggen till vänster vill jag gärna ha kommentarer av alla typer. Det ni inte vågar skriva på Fejan kan ni skriva här. Om någon har någon idé av teknisk eller sportslig karaktär är det extra välkommet.

Mina kontaktuppgifter hittar du på mitt företags hemsida.

Min personliga epost: richard@isjakt.se
 

Kontakta mig gärna här!